Uppsatsen diskuterar Platons och Derridas textkritik mot bakgrund av Paul Grices meningsteori. Vad innebÀr författarens död, hans frÄnvaro, för möjligheten att förstÄ text? Hur skall kontextens betydelse förstÄs i förhÄllande till Grices höga krav pÄ intentionalitet och hur skall Platons rika textproduktion förklars mot bakgrund av Sokrates strÀnga kritik av det skrivna ordet? Uppsatsen mynnar ut i tanken att förstÄelsen av en text, signifikanstillskriften, naturligtvis kan peka i vilken riktning som helst, det Derrida kallar textens lösdriveri, men det behöver inte vara sÄ, det Àr inte nödvÀndigt att det Àr sÄ och om man accepterar Grice teori om mening, med dess höga grad av intentionalitet, kan det inte vara sÄ. Det mÄste finnas ett hÀgn..

Öresundskraft driver en kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning med deponigas frĂ„n Filborna avfalls- och Ă„tervinningsanlĂ€ggning. Deponigasens kvalitet har försĂ€mrats, frĂ€mst med avseende pĂ„ en ökad halt av svavelvĂ€te. SvavelvĂ€te Ă€r en korrosiv komponent som inte Ă€r önskvĂ€rd och deponigasen har idag en svavelvĂ€tehalt pĂ„ 1000-2000 ppm. PĂ„ grund av den höga svavelvĂ€tehalten i deponigasen har underhĂ„llskostnaderna för kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen stigit och reinvesteringar mĂ„ste göras oftare Ă€n vad som Ă€r normalt. Det finns planer pĂ„ en ny kraftvĂ€rmeanlĂ€ggning för avfallsförbrĂ€nning och deponigasen kan i framtiden förbrĂ€nnas i den pannan istĂ€llet för i denna mindre och underhĂ„llskrĂ€vande kraftvĂ€rmeanlĂ€ggningen men fram till dess att den nya anlĂ€ggningen finns pĂ„ plats kommer problemen med deponigasen att kvarstĂ„.

DĂ„ bistĂ„nd i mĂ„nga fall inte fungerat som förvĂ€ntat har det bildats stark kritik dĂ€r man menar att det Ă€r ineffektivt. En del av bistĂ„ndsforskningen tittar pĂ„ vilka faktorer som kan göra bistĂ„ndet effektivare.Debatten har resulterat i att man i Sverige Ă„r 2007 genomförde en Landfokusering dĂ€r valde man ut 33 lĂ€nder för fortsatt samarbete. År 2011 har dock ingen större skillnad skett i hur mĂ„nga lĂ€nder Sverige ger bistĂ„nd till. I den hĂ€r uppsatsen genomförs en ekonometrisk tvĂ€rsnittsanalys dĂ€r jag vill studera sambandet mellan storleken pĂ„ bistĂ„ndet Ă„r 2011 och ett antal förklarande variabler.Mitt resultat indikerar att Sverige ger mycket till lĂ€nder som redan fĂ„r mycket bistĂ„nd av andra. Resultatet visar Ă€ven att Sverige ger mer till de 33 utvalda samarbetslĂ€nderna Ă€n övriga bistĂ„ndsmottagare..

Det av stor vikt att god redovisningssed beaktas vid löpande bokföring. Detta tydliggörs via 4 kap. 2 § BFL dÀr det stÄr att bokföringsskyldiga personer i Sverige ska löpande bokföra sina affÀrstransaktioner i enlighet med god redovisningssed. Det finns dock kritik riktad mot begreppet, dÄ innebörden av god redovisning i vissa fall kan vara diffust. DÀrmed har BFN som huvudansvarig för utveckling av god redovisningssed valt att se över den nuvarande normgivningen som utgör god redovisningssed för löpande bokföring.

Detta arbete har fokuserat pÄ hur undervisningen i ett genusperspektiv pÄverkar elever och lÀrare. Syftet var att undersöka lÀrare och elevers interaktion i helklassundervisning med avseende pÄ kön. Centrala frÄgestÀllningar för undersökningen var att studera hur lÀraren fördelar talutrymmet i klassen och att undersöka vilket kön som mer frekvent pÄkallar negativ eller positiv uppmÀrksamhet för att fÄ kontakt med lÀraren. Metoderna för undersökningen har varit strukturerade observationer med observationsschema samt halvstrukturerade intervjuer. Undersökningen visar att skillnader mellan könen betrÀffande interaktion i helklass förekommer.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur idrottslÀrare arbetar med hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Vi har arbetat utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur tolkar idrottslÀrare begreppet hÀlsa i Àmnet idrott och hÀlsa?Hur utformas hÀlsoundervisningen i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodVi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden intervju. De intervjuade Àr fyra stycken lÀrare som undervisar i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ högstadiet. Materialet som samlats in har bearbetats och analyserats utifrÄn KASAM-teorin och dess begrepp.ResultatResultatet visar att lÀrarna överlag tolkar begreppet hÀlsa i Àmnet Idrott och hÀlsa pÄ likartat sÀtt och att det i slutÀndan handlar om att mÄ bra.

Culpabedömningen- Revisorns skadestÄndsansvar gentemot tredje man enligt ABL. För att skadestÄndsskyldighet skall intrÀda krÀvs det att skadan tillfogas uppsÄtligen eller av oaktsamhet genom övertrÀdelse av ABL, tillÀmplig lag om Ärsredovisning eller bolagsordning. NÀr det Àr frÄgan om det externa skadestÄndsskyldigheten mÄste man visa att revisorn har varit culpös genom att ha övertrÀtt nÄgon bestÀmmelse som har till syfte att skydda aktieÀgare eller annan. NÀr domstolen gör culpabedömning gÀllande revisorer Àr speciellt tvÄ rekvisit viktiga, 10 kap. 3 § ABL, gÀllande god revisionssed samt 10 kap. 30 § ABL som behandlar revisionsberÀttelser.

Syftet med uppsatsen var att förstÄ hur Ultimate Fighting Championships (UFC), en amerikansk kampsportstÀvling startad 1993 i USA, har legitimerat sin verksamhet, frÄn att ha varit starkt kritiserad, till att nÄ framgÄng och internationell spridning. I sin linda under 90-talet gjorde dessa brutala, i princip oreglerade och slagsmÄlsliknande former, att tÀvlingen möttes av kritik frÄn politiskt hÄll, vilket kom att hota organisationens överlevnad.UFCs legitimeringsprocess under 90-talet fram till en bit av 2000-talet visade pÄ tydliga paralleller till boxningen, som under 1800-talet Àven den hotades av illegalitet. SÄ har ocksÄ Norbert Elias och Eric Dunning, med bland annat boxningen som exempel, beskrivit hur (teorin om) civilisationens process pÄverkade fritidsaktiviteter till att bli vad vi idag kallar för sport. Avsnittet med historisk bakgrund över bl.a. boxning Àmnar visa pÄ dessa paralleller, med fokus pÄ sporternas nÀra stundande illegalitet till förmÄn för en verksamhet som tvangs att bli mer reglerad och kontrollerad ? mer ?civiliserad?.Det som hotade UFC var dock inte direkt sett illegitimitet, utan utfrysning och hot frÄn de medel som kunde styra sportens visibilitet, dvs.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar. Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningar anvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten har utvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlar bedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer av bedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i Psychopathy Checklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.

Varje dag utförs riskbedömningar inom rÀttspsykiatri och kriminalvÄrd. Syftet meddenna uppsats Àr att undersöka det vetenskapliga underlaget för riskbedömningar.Uppsatsen inleds med en kort beskrivning av i vilka sammanhang riskbedömningaranvÀnds och den traditionella uppfattningen av hur omrÄdet och instrumenten harutvecklats. Sedan följer en genomgÄng av olika studier som behandlarbedömningarnas trÀffsÀkerhet generellt samt mellan olika generationer avbedömningar. DÀrnÀst redovisas och framförs kritik mot validiteten i PsychopathyChecklist Revised (PCL-R, Hare, 1991) och dess tillÀmpning inom riskbedömningar.Avslutningsvis analyseras psykopatibegreppet utifrÄn Ian Hackings teorier om?human kinds? och ?loopingeffekter? och det förs en kort diskussion av tÀnkbarakonsekvenser av och farhÄgor kring anvÀndningen av PCL-R och psykopatibegreppetgenerellt..

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur arbetslösa ungdomar som befinner sig i ett ÄtgÀrdsprogram upplever hur skolan och ÄtgÀrdsprogrammen har bidragit med verktyg, information och förberedelser inför ett framtida arbetsliv. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ forskningsfrÄgor: Vad upplever dessa ungdomar att de har fÄtt med sig frÄn skolan i form av arbetslivskunskap? Hur upplever dessa ungdomar att ÄtgÀrdsprogrammen bidrar till att öka deras kunskaper och möjligheter till ett framtida arbetsliv? Den empiriska studien Àr kvalitativ och bestÄr av sammanlagt fem intervjuer. Dessa intervjuer gjordes med fem arbetslösa ungdomar 20- 24 Är som i nulÀget befinner sig i tvÄ olika arbetsmarknadspolitiska ÄtgÀrdsprogram. Resultat visar att vÄra informanter upplever att skolan har brustit i att informera och förbereda dem inför ett kommande arbetsliv.

Detta arbete undersöker ACT och stÀller frÄgan om terapiformen kan betraktas som en existentiell beteendeterapi. Ett material bestÄende av 53 vetenskapliga artiklar undersöktes med en tematisk innehÄllsanalys för att fÄ en bred och aktuell bild av ACT i avseende pÄ teori, praxis och mÀnniskosyn. Resultatet sattes in i en psykologihistorisk kontext i allmÀnhet och en beteendepsykologiskt kontext i synnerhet. Det som talar emot ACT som en existentiell beteendeterapi Àr frÀmst bristen pÄ oppositionella inslag och kritik av den vetenskapliga normen. I andra vÄgskÄlen placerar resultatet det holistiska perspektivet samt synen pÄ mÀnniskan som ickedeterminerad.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förskolor som har fÄtt kritik för bristande arbete med kulturell mÄngfald och som har en liten etnisk mÄngfald bland barnen, resonerar om sitt arbete med mÄngfaldsfrÄgor i verksamheten. För att besvara syfte och frÄgestÀllningar för studien har jag i denna kvalitativa studie genomfört fyra semistrukturerade intervjuer med förskollÀrare. Efter transkriberingen gjordes en innehÄllsanalys av materialet, under vilken tre stycken kategorier (mÄngfald i en svensk förskola, förhÄllningssÀtt och förverkligandet av lÀroplanens mÄl) trÀdde fram, som redovisas i uppsatsens resultatdel. Studien visar att en viss konfliktundvikande attityd finns hos förskollÀrare. Studien visar Àven hur förskollÀrarnas uppfattningar om mÄngfald och mÄngfaldsarbete ser ut och hur förskollÀrarna försöker förbereda barnen inför mötet med det svenska samhÀllet..

Ungdomsarbetslösheten Àr hög i Sverige. Som en följd av detta har Arbetsförmedlingen,Söderhamns kommun och Nordjobb startat samarbetet Jobbresan dÀr de erbjuder kommunens ungaarbetslösa ekonomisk och praktisk hjÀlp med att etablera sig pÄ den norska arbetsmarknaden. DenhÀr studiens syfte Àr att undersöka hur fem unga vuxna har upplevt sin medverkan i, och pÄverkanav, samverkansprojektet Jobbresan. Studiens fokus ligger pÄ egenmakt och upplevelse av lÀrandeoch utveckling. Halvstrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra personer ochytterligare en person har lÀmnat en skriftlig redogörelse.

Det ena syftet med denna uppsats Àr att undersöka skillnaderna mellan den offentliga och den privata sektorn ifrÄga om arbetstagares kritikrÀtt. Det andra syftet Àr att undersöka konsekvenserna för denna rÀttighet av en dom frÄn Europadomstolen, Fuentes Bobo mot Spanien. Offentligt anstÀllda har en grundlagsskyddad yttrandefrihet, som kan utnyttjas i princip i vilken situation som helst. BegrÀnsningar i denna rÀtt fÄr endast göras genom lag. Utnyttjande av yttrandefriheten fÄr inte sanktioneras i form av nÄgon negativ ÄtgÀrd som har med anstÀllningsförhÄllandet att göra, till exempel uppsÀgning eller avskedande.