Den hÀr studien handlar om hur belöningssystem tillÀmpas i ett revisions- och redovisningsföretag (PwC) samt hur detta kan utvecklas som ett motivationsverktyg. Med utgÄngspunkt i klassiska motivation- och behovsteorier av Maslow, McClelland och Herzberg, tar uppsatsen avstamp för att analysera motivation och belöningssystem i fallföretaget. UtifrÄn grundlÀggande teori om professionella tjÀnsteföretag, agentteori och hur belöningssystem utformas i praktiken; vilka som bör bli belönade, hur och vilka kriterier som stÀlls anvÀnds sedan för att jÀmföra med empirin. En ytterligare huvudaspekt Àr att undersöka hur kÀrnpersonalen blir belönad samt hur de uppfattar att de blir belönade och hur deras coacher ser pÄ deras motivation frÄn ett annat perspektiv. MÄnga företag gÄr nÀmligen ofta miste om att motivera och belöna de som faktiskt utgör en stor del av det operativa arbetet.

Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa impotensens inverkan pÄ mÀns livskvalitet samt att undersöka i vilket behov av stöd och information impotenta mÀn Àr och vilken roll sjuksköterskan kan ha för patientgruppen. Resultatet base-ras pÄ tio vetenskapliga artiklar, som granskats enligt Polit, et al (2001) kriterier för hur en vetenskaplig artikel. Resultatet visar att impotens har en klar pÄverkan pÄ livskvaliteten för mÀn. B l a kÀnde mÀnnen en förlust av sin manlighet, fick sÀmre sjÀlvkÀnsla och en negativ pÄverkan pÄ mannens sociala liv var tydlig. Ett behov av en mer öppen diskussion kring sexualitet efterlyses av mÀnnen samt bÀttre information om bakomliggande orsaker och behandlingsalternativ.

During the financial crisis voices were raised towards the regulatory framework IAS 39 recognition and measurement of financial instruments and pointed out that it was inadequate. The complexity of the framework contributed to the fact that it was difficult to apply. IASB accelerated the modeling of the new to be regulatory framework IFRS 9. In this study we will focus on the reliability of accounting information, which is an important aspect from the stakeholder?s point of view, for example, to be able to make the best decisions the accounting information should be proper.

Detta examensarbete har utförts i samarbete med Svedala Compaction Equipment AB. Examensarbetets primÀra mÄl var att reducera höjden pÄ ROPS tillhörande asfaltvÀlt CC 422. En sÀnkning medför ett friare vÀgval och billigare transporter. Hittills har vÀgvalet pÄverkats av broar, viadukter och andra hinder. Med hjÀlp av riktlinjer frÄn Svedala Compaction Equipment AB och Fredy Olssons modell för integrerad produktutveckling togs kriterier fram, vilka anvÀndes vid bedömning av olika lösningsförslag.

Denna uppsats har som syfte att skapa förstÄelse för hur högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkÀtstudie med standardiserade pÄstÄenden för att finna ett lÀmpligt urval av elever. DÀrefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansÄgs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och sÀrskilt matematikbegÄvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrÄn hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehÄller experimenterande och undersökande moment, dÀr de kan fÄ utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

I uppsatsen har tvĂ„ geografiböcker för gymnasiet studerats. Fokus för undersökningen har varit böckernas framstĂ€llning av "de andra", i det hĂ€r fallet representerat av periferin, u-lĂ€nder eller tredje vĂ€rlden, beroende pĂ„ vilket uttryck som vĂ€ljs att anvĂ€ndas. De tvĂ„ undersökta böckerna, Geo- guiden och Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön, brukar frĂ€mst begreppen u-land och i-land för att beskriva vĂ€rldens fattiga respektive rika lĂ€nder. Även begreppet NIC-land förekommer i böckerna men inte i samma utstrĂ€ckning. Geografi- mĂ€nniskan, resurserna, miljön presenterar Ă€ven begreppen centrum- periferi, vilka dock inte anvĂ€nds i sĂ€rskilt hög grad.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollĂ€rare arbetar med sitt pedagogiska uppdrag, som innebĂ€r att kunna möta alla de olika behov som kan finnas i barngrupper pĂ„ förskolan. Samt att ta reda pĂ„ vad specialpedagogen kan bidra med i det arbetet, för att utveckla verksamheterna till att passa alla de barn som vistas dĂ€r. Även hur rektorerna tycker att det specialpedagogiska arbetet pĂ„ förskolan ska fungera undersöks i studien. För att fĂ„ svar pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna har jag gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollĂ€rare och tvĂ„ rektorer. Den kvalitativa forskningen bygger pĂ„ individens egna uppfattningar om det fenomen som undersöks och det var just det som jag eftersökte för min studie.Mitt resultat visar pĂ„ de olika behov som förskollĂ€rarna ansĂ„g att det fanns pĂ„ förskolan dag och hur de arbetar för att möta dessa.

Denna studie unders?ker dialogisk undervisning i matematik. Det ?r en kvalitativ studie vars syfte ?r att ta reda p? mellan- och h?gstadiel?rares tankar kring dialogisk undervisning och hur l?rare anser att speciall?rare med specialisering mot matematikutveckling kan hj?lpa dem att implementera mer dialog i deras dagliga matematikundervisning. Begreppet dialogisk undervisning ?r f?rankrat i sociokulturell teori enligt vilken l?rande sker i en social praxis och spr?ket ses som det viktigaste, men inte det enda redskapet i kunskapsmediering. Denna studie har en fenomenologisk forskningsansats i och med att den unders?ker matematikl?rares f?rst?else och levda erfarenheter av ett dialogiskt undervisningsfenomen.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan pĂ„verka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner pĂ„verkas kan bidra till tidig upptĂ€ckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat pĂ„ kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmĂ„ga. Resultat frĂ„n bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning.

Sex personer har intervjuats för att ta reda pÄ hur de ser pÄ sin arbetssituation, samt vad skillnaden Àr mellan deras upplevelser. Vi intervjuade vÀxeltelefonister och fritidsledare. Samtliga respondenter saknade fast anstÀllning alltsÄ, tillsvidareanstÀllning. VÀxeltelefonister och fritidsledare Àr tvÄ exempel pÄ yrken som har mÄnga timanstÀllda och vikarier. Som timanstÀlld och vikarie lever man under en viss press.

Syftet med denna litteraturgenomgÄng var att presentera nÄgra av de vanligast förekommandelaboratorietesterna som anvÀnds idag vid utvÀrdering av spermakvalité hos hingstar. Engranskning har ocksÄ gjorts för att försöka utröna om det gÄr att förutse hingstars fertilitetutifrÄn resultaten av dessa tester. De metoder som presenteras analyserar motilitet, morfologioch funktion hos spermierna i ett ejakulat. För att kunna fullfölja en befruktning krÀvs det attspermien uppfyller vissa kriterier. Detta för att kunna ta sig fram till Àggcellen och smÀltasamman med denna och bilda ett embryo.

Denna studie syftar till att unders?ka rektorers, specialpedagoger och fritidsl?rares perspektiv p? st?det f?r extra anpassningar till elever p? fritidshemmet. Vi har i denna studie utg?tt fr?n dessa fr?gest?llningar: - Hur ser rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare p? st?d f?r extra anpassningar p? fritidshemmet? - Vilka utmaningar eller m?jligheter finns det i verksamheten f?r att st?dja elever med behov av extra anpassningar enligt rektorer, specialpedagoger och fritidsl?rare? Samtliga av skolans verksamheter ska i enlighet med l?roplan anpassa sin verksamhet till elevernas behov. F?r att samla in v?rt empiriska material har vi anv?nt oss av kvalitativ metod d?r vi genomf?rt semistrukturerade intervjuer.

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trÀdde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tÀnkt att inom Àldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att lÄta dem vÀlja hemtjÀnstutförare utifrÄn sina egna kriterier. VÄrt syfte var att beskriva tillÀmpningen av LOV utifrÄn professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade bistÄndshandlÀggare och utvecklingsledaren inom Àldreomsorgen i Lerums kommun, samt tvÄ av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstÀnket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad Àldreomsorg.

Bakgrund och problem: Sedan millenieskiftet har flera uppmÀrksammade företagskonkurser Àgt rum bÄde i Sverige och utomlands, med efterföljande rÀttegÄngar dÀr bolagens revisorer stod anklagade. Vi ville undersöka vad revisorns skadestÄndsansvar innebÀr och om det kunde tolkas pÄ olika sÀtt av olika rÀttsliga instanser. DÀrför tyckte vi att det skulle vara intressant att undersöka Àmnet genom att titta bÄde pÄ litteratur och rÀttslig praxis. Vi valde nÄgra rÀttsfall och studerade dem utifrÄn hur olika rÀttsliga instanser dömde i fall dÀr revisorerna fick skadestÄndsansprÄk.FrÄgestÀllning och syfte: Hur uttrycks revisorns skadestÄndsansvar i lagstiftningen och rÀttspraxis? Vad kan eventuella skillnader i utfallen i olika rÀttsinstanser bero pÄ? Syftet Àr att identifiera och beskriva de olika komponenterna i begreppet revisorns skadestÄndsansvar.