Inom idrotten Àr kvinnor pÄ ledarbefattningar underrepresenterade. Syftet med studien var att belysa situationen för kvinnliga trÀnare i idrottsföreningar, utifrÄn de uppfattningar trÀnarna sjÀlva sÄvÀl som idrottsföreningarnas styrelseledamöter hade. Urvalet bestod av fyra idrottsföreningar vilka valdes utifrÄn vissa uppsatta kriterier. Varje idrottsförening representerades dels av styrelseledamöter dels av tvÄ kvinnliga trÀnare. Undersökningen gjordes utifrÄn en kvalitativ metod dÀr intervjuer anvÀndes för att samla in materialet.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

Syftet med studien Àr att kritiskt granska och jÀmföra lÀrares och skolledares syn pÄ specialpedagogens handledningsuppdrag i förskolan. UtifrÄn syftet stÀlls frÄgorna; vilken syn finns det kring det specialpedagogiska handledningsuppdraget och ses handledning som ett redskap för kompetensutveckling?Studien fokuserar pÄ omrÄden som frÀmst rör förskola, specialpedagogik och handledning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med Ätta lÀrare och sex skolledare i förskolan frÄn fem kommuner.UtifrÄn syftet kartlÀggs följande omrÄden i litteraturdelen: skillnaden mellan pedagogik och specialpedagogik, specialpedagogens uppdrag, handledning, förskola i förÀndring samt skolledarens roll. Kapitlet avslutas med teorier som socialkonstruktivism, social systemteori och utvecklingsekologi, som avser skapa en helhetssyn kring en mÀnniskas livsvÀrld, andra vÀrldar runtomkring samt förbindelser dem emellan.

Ibland Ă„terger barn, exempelvis i förhörssituationer, otĂ€cka berĂ€ttelser om hĂ€ndelser som de hĂ€vdar att de upplevt, fast sĂ„ inte Ă€r fallet. Möjligen anpassar barnen sig till den situation som den vuxna anger, vilket kan medföra att kriterierna för hĂ„gkomsten förĂ€ndras. Syftet med denna studie var att se om aktiveringen av en kulturell stereotyp, lĂ„tsaskompisar, skulle pĂ„verka barns rapportering om lĂ„tsaskompisar i jĂ€mförelse med de som inte fick nĂ„gon aktivering. Även antalet detaljer och ord i utsagorna studerades. Trettiosju stycken 6-Ă„ringar pĂ„ en förskola uppdelade i tvĂ„ grupper deltog i studien.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlÀtta och hjÀlpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras pÄ Ätta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger frÄn förskoleklass till och med skolÄr 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvÄrigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel pÄ utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrÄn olika perspektiv exemplifieras ocksÄ. Samtliga pedagogerna i denna studie framhÄller elevernas sprÄkliga kompetens som betydelsefull.

Ett brinnande intresse för bĂ„de gestaltning och Ă€tbara vĂ€xter utgör grunden för detta kandidatarbete inom landskapsplanering. Arbetet bestĂ„r av en genomgĂ„ng av grundlĂ€ggande designverktyg och principer för att nĂ„ fram till ett hĂ„llbart permakulturdesign, för de internatboende pĂ„ Naturbruksgymnasiet i Vreta Kloster i Östergötland. Arbetet baseras pĂ„ kriterier för hur en permakulturdesign byggs upp, samt önskemĂ„l frĂ„n kunden. MĂ„len för att skapa denna utemiljö har varit att samla ett varierat Ă€tbart vĂ€xtmaterial och att skapa en plats som blir en viktig social mötesplats via ett gestaltningsförslag. Arbetet beskriver hur Ă€tbara vĂ€xter praktiskt kan anvĂ€ndas och ta plats i vid internatboendet.

Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda pÄ varför tvÄ nyzeelÀndska skolor har valt att behÄlla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras pÄ fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde pÄ tvÄ skolor dÀr den ena slutade med Reading Recovery för nÄgra Är sedan och dÀr den andra skolan fortfarande anvÀnder programmet. Undersökningen syftar inte till att jÀmföra de bÄda skolornas sprÄkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera pÄ en nyzeelÀndsk skola. Intervjuerna Àgde rum pÄ Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeelÀndska skolsystemet, sprÄkpedagogik samt stödundervisning.

Syftet med föreliggande uppsats Ă€r att undersöka vilka olika uttryck för svenskĂ€mneskonceptioner som finns i styrdokumenten samt i 15 lokala kursplaner för grundskolans senare Ă„r i Ă€mnet svenska. Ämneskonceptionerna undersöks genom ett antal kriterier som vi hĂ€mtat och sammanstĂ€llt ur befintlig litteratur. Analysen börjar med undersökning av den nationella kursplanen i svenska samt Lpo94 och följs av undersökningen av de utvalda lokala kursplanerna för att avslutas med en jĂ€mförelse mellan de bĂ„da. Resultatet pekar pĂ„ stor splittring i Ă€mnessyn i sĂ„vĂ€l styrdokumenten som i de olika lokala kursplanerna, bĂ„de inom enskilda och vid jĂ€mförelse av olika dokument. De dominerande Ă€mneskonceptionerna skiljer sig Ă„t mellan styrdokument och deras lokala uttolkningar..

Under de senaste Ären har kurser och utbildningar pÄ Sveriges högskolor och universitet utsatts för granskning och genomgÄtt stora förÀndringar. Vi har benchmarkat nÄgra företagsekonomiska kurser vid LuleÄ Tekniska Universitet med ett antal utvalda högskolor och universitet i Sverige. VÄrt syfte var att se om det fanns skillnader mellan kurserna pÄ de olika högskolorna och universiteten samt att komma med implikationer till möjliga förÀndringar. För att uppnÄ vÄrt syfte undersökte vi vad de intressenter, som vi ansÄg vara viktigast, hade för synpunkter pÄ kurserna för utveckling av förmÄgor till framtida yrkesuppgifter. I och med de intervjuer och det diskussionsforum som vi genomförde med de valda intressenterna fick vi fram kriterier som vi sedan anvÀnde vid benchmarkingen.

För sÀljande företag ökar betydelsen av att fokusera pÄ kunderna och deras behov och trÀindustrin mÄste följa den trenden. Under lÄng tid har det enbart handlat om sjÀlva produkten men allt fler företag ser att produkten i sig bara Àr en del av ett erbjudande. Detta fenomen uppstÄr lÀtt nÀr leverantörerna tillverkar likvÀrdiga produkter som Àr svÄra att skilja Ät. Kunderna prioriterar dÄ andra egenskaper hos erbjudandet i sitt val av leverantör. Samtidigt visar en studie av Jakobsson & Söderström (2009) att okunskap och osÀkerhet leder till att kunder vÀljer bort limtrÀ till fördel för stÄl och betong.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att utifrÄn forskning undersöka vilka faktorer som Àr centrala vid bedömning av problemlösning i matematiken och koppla detta till kursplaner och betygskriterier.UtifrÄn tidigare forskning, rapporter och utvÀrderingar, kursplaner och betygskriterier frÄn Skolverket beskrivs problemlösning, bedömning, kunskap och lÀrteorier med huvudfokus pÄ bedömning av elevers problemlösningsförmÄga.Analysen har visat att det finns vissa frÄgor som lÀraren bör tÀnka pÄ vid bedömning av elevens problemlösningsförmÄga; vilka förmÄgor som ska testas och hur detta ska göras, elevens medvetenhet om vad som ska bedömas, pÄ vilket sÀtt eleven har förstÄtt uppgiften, elevens möjlighet att lösa problemet, hur eleven har försökt lösa problemet, vilka kunskaper eleven har anvÀnt sig av, vilka slutsatser eleven kommit fram till, vilken tillförlitlighet bedömningen har samt vilka kriterier eleven har uppfyllt..

Syfte: Undersöka den kriterierelaterade validiteten, mellanbedömarreliabiliteten och anvÀndarvÀnligheten för MEONF, ett screeninginstrument för bedömning av risk för undernÀring. Metoder: Hundra patienter inkluderades och nutritionsstatus bedömdes med Mini Nutritional Assessment (MNA) som hÀr anses vara golden standard samt screenades med Malnutrition Universal Screening Tool (MUST) och Minimal Eating Observation and Nutrition Form (MEONF). Resultat: Sjuksköterskorna ansÄg MEONFs instruktioner och frÄgor lÀtta att förstÄ, svara pÄ (100 %) samt att frÄgorna var angelÀgna (98 %). Instrumentet hade acceptabel sensitivitet (0.83) och specificitet (0.78) jÀmfört med MNA. Sensitiviteten var högre Àn den som fanns mellan MUST och MNA (0.57).

Miljökontoret pÄ Kiruna Kommun anvÀnder sig av ett program "Miljöreda 9000", med en tillÀggsmodul, MiljöReda MÀt. Denna gör det möjligt att registrera mÀtdata, t.ex. vatten och sedimentprover tagna i olika sjöar för att sedan med dessa som grund skapa en rapport som sedan kan föras över till andra programvaror som Excel och ArcView. Resultatet av examensarbetet blev en applikation dÀr man pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta med provresultaten i ArcView, skapa diagram och göra statistik och analyser. Det Àr ocksÄ möjligt att presentera resultatet med en karta som bakgrund.

Bakgrund: Bröstcancer Àr en stor sjukdom och varje Är insjuknar 7000 personer. DÄ 99 procent av dessa Àr kvinnor, uppmÀrksammas inte de fall dÀr mÀn drabbas. I sin tur leder det till ett outforskat omrÄde, sen diagnostik och sÀmre överlevnadsprognos.Syfte: Beskriva mÀns upplevelse av att ha bröstcancer.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturstudie baserad pÄ sex original artiklar med kvalitativ ansats, granskade efter Willman, Stoltz och Bahtsevane (2011) kriterier. Den teoretiska referensramen var en ansats utifrÄn ett livsvÀrldsperspektiv.Resultat: I studien framkom tvÄ kategorier och fem subkategorier utifrÄn Granheim & Lundmans (2004) innehÄllsanalys. Kategorierna var: Upplevelse av att ha bröstcancer, Upplevelse av delaktighet.

Denna studie undersökte vad 17 förÀldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckensprÄks- utbildning för förÀldrar) ansÄg vara viktigt/motiverande för att delta i teckensprÄksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen Àr aktionsforskning och undersökningens design Àr en mixad metodstudie dÀr mÀtinstrumenten Àr enkÀt, intervju med hjÀlp av intervjuguide och utvÀrderingsblankett. Samtliga förÀldrar som deltog hade en annan sprÄklig och kulturell bakgrund Àn svensk och var anmÀlda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i VÀstra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckensprÄksutbildning för förÀldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt sÀte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika omrÄden som bedöms som viktiga av förÀldrarna för att delta i teckensprÄksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmÀnna aspekter. Viktigast Àr att fÄ teckensprÄkundervisning som Àr anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivÄ, att fÄ ta del av samhÀllsinformation som gÀller personer i behov av teckensprÄk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att fÄ diskutera hur man bör göra med modersmÄlet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras ocksÄ om kursplanerna för den reguljÀra och den alternativa TUFF-utbildningen, i nÄgot avseende avspeglar de aspekter som förÀldrarna anser Àr viktiga..