Syftet med denna uppsats var att undersöka om det finns nÄgra organisationsformer som genom att underlÀtta och förbÀttra arbetet, Àr att föredra för bistÄndsorganisationer nÀr det gÀller genomförande av hjÀlparbete i u-lÀnder. DÀrmed syftar uppsatsen ocksÄ till att producera tips som kan vara anvÀndbara för bistÄndsorganisationer vid organisationsutveckling. Uppsatsen resulterade i en lista över de olika sÀtt som en hjÀlporganisations struktur pÄverkar dess arbete samt tips pÄ vilka ÄtgÀrder som kan tas, under rubrikerna: arbetssÀtt, ledning, anstÀllda, kunskapsarkivering och projektarbete. Enligt denna lista borde hjÀlporganisationer anpassa sin struktur enligt följande kriterier:· vÀldefinierad verksamhet· effektiva kommunikationskanaler· ta till vara pÄ drivkraft, kunskap och erfarenheter· tydlig ansvarsfördelning.

Studiens syfte Àr att förstÄ hur nÄgra skolprojekt har arbetat för att frÀmja skolnÀrvaro för elever inom autismspektrumtillstÄnd. Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med Ätta informanter i fem kommuner som pÄ nÄgot sÀtt arbetar med skolprojekt med fokus pÄ inkludering och skolfrÄnvaro. Informanterna som deltog i studien var tre specialpedagoger, en speciallÀrare, tvÄ rektorer, en kurator och en rÄdgivare frÄn specialpedagogiska skolmyndigheten. De fem skolprojekten som informanterna arbetade med, omfattade 137 skolor i Sverige. Ett projekt var inriktat mot det förebyggande arbetet att skapa en tillgÀnglig skola för elever inom autismspektrumtillstÄnd.

Bakgrunden till studien Àr att forskningen visar att elever i svÄrigheter utvecklas mest kunskapsmÀssigt och mÄr bÀst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det vÀldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom mÄnga lÀrare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rÀttvise- och inkluderingsdebatt sÄvÀl som en debatt med ekonomiska förtecken. FrÄgor som lyfts Àr ?Var mÄr eleverna bÀst och finns det metoder som fungerar sÄ att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssÀtt i engelskundervisningen med hjÀlp av Europeisk SprÄk Portfolio och Autonomous Learning.

AbstractMy study is about working memory and working memory abilities for children with concentration difficulties. I have looked at literature and current research. I have also done an interview study on three pedagogues who have experience of the problem area.The conclusion I can draw from my investigation is, when it comes to working memory and what children with concentration difficulties can have problem with, is often shown when instruction is given in several stages and when the child come to the last instruction they sometimes have forgotten what the first instruction was. Special questions, image, image schedules and written instruction can help the child to remember. I also found that the pedagogues not only looked at working memory, but they also examined how the child hear and see, therefore they look at the ability of how the child notice what they hear and see and how they use it in their every day living.

Detaljhandeln Àr idag prÀglad av hög konkurrens och mÄnga aktörer som slÄss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och lÄga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förÀndrat konsumenternas beteende genomderas krav pÄ stÀndiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder krÀver mer Àn enbart ettlÄgt pris för att attraheras, vilket krÀver att Àven Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevÀrden. Imagen och kÀnslan för varumÀrket spelar dÀrför en stor roll Àven för Fast Fashionföretagoch inte enbart för mÀrken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredstÀlla det kunden efterfrÄgar krÀvs av företaget att de tydligt identifierat sin mÄlgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem.

Skatteverket har under senare tid fÄtt resursbrist och hÄller dÀrför pÄ att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nÄ en effektiv medelsfördelningsmodell krÀvs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste Àr rÀttvisekriteriet som innebÀr att alla parter skall ha jÀmstÀllda och likvÀrdiga förutsÀttningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tÀnka pÄ efter att medelsfördelningsmodellen implementerats Àr att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jÀmföra om den nya modellen uppnÄtt det syfte de berÀknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anstÀlld pÄ planeringsenheten pÄ Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vÄr empiri och analys.

Syftet med den hÀr studien Àr att med hjÀlp avimplementeringsteorin ta reda pÄ huruvidalÀrare i gymnasieskolanförstÄr, kan och vill skapa en god lÀrandemiljö för elever medAspergers syndrom mot bakgrund av de direktiv som finns i gymnasieskolans styrdokument.UtifrÄn en kvalitativ intervjumetod kommer sex stycken inom gymnasieskolan verksammalÀrares upplevda uppfattningar om förstÄelse, kunskaper och möjligheter att optimerainlÀrningen för elever med Aspergers syndrom i skolan att diskuteras. Intervjuerna hargenomförts pÄ tvÄ olika skolor, en vanlig gymnasieskola och en specialanpassadgymnasieskola för elever med Aspergers syndrom. Resultatet visar att det finns en stormotivation hos samtliga lÀrare att anpassa sin undervisning till dessa elever men att det finnsbrister nÀr det gÀller resurser och förstÄelse för funktionsnedsÀttningen. Resultatet visar Àvenatt det framförallt Àr pÄ den vanliga gymnasieskolan som det finns brister i implementeringen..

Det finns brister i kunskapen om hur patienters upplevelser efter en hjÀrtinfarkt ser ut. Syftet Àr dÀrför att undersöka patienters upplevelser av en hjÀrtinfarkt. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur patienter upplever stöd och information frÄn sjuksköterskor och annan vÄrdpersonal samt vilken information som Àr viktig för dem. En litteraturstudie har genomförts dÀr vetenskapliga och kritiskt granskade artiklar anvÀnts. Elva artiklar har granskats enligt Polits m fl (2001) kriterier för vetenskaplighet.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar.

Denna studie riktar sig till lÀrare i matematik och undersöker om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Syftet Àr att fÄ en klarhet i om ett laborativt arbetssÀtt kan hjÀlpa elever i matematiksvÄrigheter. Studien Àr en litteraturstudie dÀr forskares resultat presenteras och jÀmförs med varandra. Kriterier för sökningen har under hela studien varit viktiga, dÄ syftet i artiklarna mÄste stÀmma överens med vÄrt syfte. Det har varit viktigt att de olika artiklarna har samma syn pÄ nyckelbegreppen som vi har.

Syftet med denna studie Àr att, förstÄ hur nÄgra elever med diagnosen intellektuell funktionsnedsÀttning, deras vÄrdnadshavare och pedagoger, uppfattar en integrerad skolstruktur i grundskolan utifrÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Studien bygger pÄ totalt sex intervjuer, tvÄ med elever, tvÄ med elevernas vÄrdnadshavare och tvÄ med den pedagog som eleverna trÀffar företrÀdelsevis i undervisningssituation.Som metod anvÀndes kvalitativa intervjuer med av en intervjuguide med utgÄngspunkt frÄn ett individ- grupp- och organisationsperspektiv. Resultatet i min studie visar att eleverna trivs i en integrerad skolstruktur, de beskriver pÄ olika sÀtt en kÀnsla av tillhörighet i sina klasser och Àr nöjda med sin skolsituation. VÄrdnadshavarnas erfarenheter Àr liknande, men de beskriver ocksÄ att barnets funktionsnedsÀttning har varit central för vilka resurser skolan tillfört. Det specialpedagogiska stödet har organiserats pÄ olika sÀtt beroende pÄ elevens behov, och alla beskriver stödet som positivt. Resultatet visar ocksÄ att de tvÄ pedagogernas erfarenhet av en integrerad skolstruktur Àr begrÀnsad, vilket de sjÀlv ser som en svÄrighet. BÄda beskriver nödvÀndigheten av ett samarbete med grundsÀrskolan, specialpedagog och speciallÀrare för att kunna möta eleverna pÄ sin nivÄ och utifrÄn deras förutsÀttningar.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse av hur lÀrare i förskoleklass arbetar med sprÄkutveckling med ett sÀrskilt fokus pÄ sprÄklig och fonologisk medvetenhet samt hur detta arbete organiseras. Vi har dessutom undersökt hur samverkan ser ut i övergÄngarna till och frÄn förskoleklass avseende sprÄkutveckling samt sprÄklig och fonologisk medvetenhet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi intervjuat och observerat lÀrare i förskoleklass. Resultatet visar att lÀrarnas arbete med sprÄklig och fonologisk medvetenhet sker under sÀrskilda arbetspass medan arbetet med sprÄkutveckling och sprÄklig medvetenhet genomförs dels under sÀrskilda arbetspass men att det Àven integreras i den övriga undervisningen. En stor del av dagen Àgnas Ät fri lek.

Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssÀtt och syn pÄ sin egen roll nÀr det gÀller kommunikation, utifrÄn elever pÄ tidig utvecklingsnivÄ inom trÀningsskolan som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt för att bÄde förstÄ och bli förstÄdda.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och dÄ framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrÄn funktionshinder och har flera olika utgÄngspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas bÄde till kommunikation utifrÄn ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.Studien Àr kvalitativ och bygger pÄ fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom trÀningsskolan med elever som anvÀnder alternativa kommunikationssÀtt.Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom trÀningsskolan Àr mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom mÄnga olika omrÄden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön Àr kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ.

Inneklimatet pa? Skoklosters slott a?r pa? vissa ha?ll problematiskt. Mögelangrepp förekommer i somliga rum, frÀmst sÄdana som a?r bela?gna i norrla?ge och da?rmed lite kallare a?n o?vriga rum. Fo?r att finna en lo?sning pa? mo?gelproblemen inleddes va?ren 2013 ett trea?rigt experiment vars syfte var att utro?na om mo?gelproblemen skulle kunna undvikas med aktiv klimatstyrning, vilket inte funnits innan experimentet.