MÄldokument och betygskriterier pÄ nationell nivÄ Àr generellt utformade för att möjliggöra lokala tillÀmpningar, bedömningar och beslut (det sk ?lokala frirummet?). Detta stÀller krav pÄ skoloratt omforma de nationella dokumenten till lokala kursplaner och bedömningskriterier. Det förefaller finnas en vilsenhet bland lÀrarna om relationen mellan lokala och nationella kriterier.Det förefaller ocksÄ finnas en vilsenhet bland skolledningar om hur arbetet med att ta fram lokala bedömningsgrunder skall ledas för att komma bort frÄn ?inre mallar? nÀr bedömningar görs.I examensarbetet studeras vad regelverket egentligen krÀver och olika begrepp benas ut.

Examensarbetet ger lÀsaren en inblick i förhÄllningssÀttet och verktyget Human Dynamics. I arbetet jÀmförs annan forsknings syn pÄ en gynnsam lÀrandemiljö för barn med koncentrationssvÄrigheter med Human Dynamics teori.Syftet har varit att undersöka om förhÄllningssÀttet Àr fördelaktigt för elever med koncentrationssvÄrigheter.Undersökningen, som Àr baserad pÄ intervjuer med kvalitativ inriktning, visar exempel pÄ hur pedagoger anvÀnder verktyget i praktiken samt hur de uppfattar barn med koncentrationssvÄrigheter och deras behov. Respondenterna Àr positiva till Human Dynamics och menar att förstÄelsen för olikheter och insikter om sig sjÀlv har hjÀlpt dem att se olika individers behov pÄ ett annat sÀtt Àn tidigare.Slutsatsen Àr att Human Dynamics teori Àr förenlig med annan forskning och gynnsam för alla individer, men kunskapen löser inte alla svÄrigheter utan specialpedagogiska ÄtgÀrder Àr nödvÀndiga i vissa fall..

Syftet med föreliggande studie Ă€r att kartlĂ€gga, belysa och granska hur pedagoger i förskolan och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan, vilket arbetssĂ€tt, metoder och material de anvĂ€nder. Syftet Ă€r ocksĂ„ att undersöka om pedagoger i förskolan har tillgĂ„ng till specialpedagogiskt stöd i sitt arbete, och hur detta eventuella stöd ser ut. Studien tar upp en översikt av tidigare forskning i Ă€mnet, och med hjĂ€lp av intervjuer och frĂ„geformulĂ€r sökte vi svar pĂ„ vĂ„ra problemformuleringar. Vi ville se hur pedagoger och specialpedagoger arbetar med att stimulera barns sprĂ„kutveckling i förskolan. Även förekomsten av specialpedagogiskt stöd undersöktes.

Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna och de grundlÀggande friheterna stÀller upp vissa skyddsregler vid prövningen anklagelser om brott eller brottslig gÀrning. Europadomstolen gör en autonom tolkning av olika förfaranden i medlemsstaterna för att bestÀmma om dessa Àr att betrakta som straff för brottsliga gÀrningar eller inte. Klassificeringen har betydelse för huruvida de skyddsregler som finns i konventionens artikel 6 skall vara tillÀmpliga pÄ förfarandet. För att bedöma de förfaranden som Àr pÄ frÄga, anvÀnder sig domstolen av olika kriterier som den utvecklat genom sin tidigare praxis. De mest avgörande kriterierna Àr övertrÀdelsens natur och pÄföljdens natur och strÀnghet.

Distansarbete Àr en arbetsform som har kommit att anvÀndas av företag dÀr distansarbete lÀmpar sig. Distansarbete anvÀnds för att bland annat kunna ge möjligheten till ett flexiblare arbete för anstÀllda pÄ företag. Givetvis för detta med sig risker dÄ företagen blir mer öppna för omvÀrlden.I rapporten tar jag upp kriterier som bör uppmÀrksammas rörande sÀkerhet nÀr företagen anvÀnder sig av distansarbete. En förklaring av begreppet sker och olika typer av distansarbete tas upp för att ge en bredare vy av vad distansarbete innebÀr. En jÀmförelse sker mellan varuproducerande företag och IT-företag för att se om det förekommer skillnader i sÀkerhetstÀnkandet vid distansarbete..

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hÄllbar utveckling i Lpo94, dÄ vi utifrÄn vÄra erfarenheter inom skolan inte har sett nÄgon undervisning för hÄllbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten Àr dÄ Sverige ingÄr i flera internationella överenskommelser dÀr det framkommer att undervisning för hÄllbar utveckling ska vara prioriterat. DÄ en ny lÀroplan, Lgr11, trÀder i kraft 1juli 2011 undersöktes Àven förekomsten av hÄllbar utveckling dÀri, dÄ studien syftar till att undersöka huruvida det skett förÀndringar till fördel för undervisning för hÄllbar utveckling i Lgr11 i förhÄllande till Lpo94. Vid analysen av lÀroplanerna anvÀndes en metodtriangulering, i form av innehÄllsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna faststÀlldes nÄgra kriterier som utgick frÄn innebörden av hÄllbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga pÄ.

Inköpsorganisationen har varit och Àr föremÄl för förÀndring. Vid sidan av denna förÀndring har Total Cost of Ownership (TCO) utvecklats. TCO strÀcker sig bortom inköpspriset och innefattar enligt Degraeve et al. (2005a) alla kostnader relaterade till anskaffningen och kostnaderna anvÀndningen av en vara eller tjÀnst medför genom ett företags hela vÀrdekedja. UtifrÄn en tillhandahÄllen förstÄelse för kostnaderna ett företag Ädrar sig utifrÄn etablerade leverantörsrelationer kan TCO fördelaktigt anvÀndas vid valet av leverantörer och till att utvÀrdera prestandan av leverantörer.

Syfte: VÄrt syfte med uppsatsen Àr att med hjÀlp av enkÀter och de kriterier som finns i teorin undersöka hur lÄngt de medverkande företagen har kommit i deras framgÄng gÀllande Customer Relationship Management. Metod: Vi har gjort en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr vi har tillfrÄgat 30 företag i Ronneby. Vi har sedan analyserat detta utifrÄn diagram som vi har fÄtt fram i Excel. Slutsatser: De flesta företagen i Ronneby Àr bara i början av CRM och de kan med enkla medel komma mycket lÀngre..

Nolén, Kristina (2015). Ingen stÄr i kö direkt! Skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autism och utvecklingsstörning. (There are no takers! School Staffs Experience of Work Related Stress in Teaching Pupils with Autism and Learning Disability). SpeciallÀrarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄdet för föreliggande examensarbete Àr skolpersonals upplevelse av arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning. Studiens syfte Àr att bidra med kunskap om arbetsrelaterad stress i undervisningen av elever med autismspektrum och utvecklingsstörning genom att beskriva, tolka och förstÄ skolpersonals upplevelser samt organisationen av det specialpedagogiska arbetet vid nÄgra grundsÀr- och gymnasiesÀrskolor. De preciserade frÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka upplevelser av stress uttrycks av skolpersonal?, Hur pÄverkar relationella aspekter skolpersonalens upplevelse av stress i undervisningen?, Vilket stöd finns och vilket stöd efterfrÄgar skolpersonalen? samt hur upplever skolpersonalen att undervisningen och relationen till eleverna pÄverkas av arbetsrelaterad stress? Bakgrunden till studien ligger i bland annat studier av Greene et al (2002) och Kokkinos och Davazoglou (2009).

Syfte: I en kommun i mellersta Sverige sattes en inkluderingsprocess igÄng av Barn- och ut-bildningsnÀmnden genom att de fattade beslut om att öka inkluderingstanken i kommunens grundskolor och att avveckla en av kommunens tre sÀrskilda undervisningsgrupper. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ om kommunen Àr pÄ vÀg mot inkludering genom att ta del av ansvariga ledares resonemang, protokoll frÄn Barn- och utbildningsnÀmnden samt en rapport som behandlar kommunens elevstöd.Teori: I bakgrunden beskrivs framvÀxten av den specialpedagogiska verksamheten i Sverige samt ett urval av internationella och nationella styrdokument. Teoretiska utgÄngspunkter som lyfts fram Àr sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande, normkritiskt perspektiv, sjÀlvkÀnslans be-tydelse för lÀrandet och specialpedagogiska perspektiv. Ett resonemang kring begreppet in-kludering förs ocksÄ. NÄgra exempel frÄn forskning som kan kopplas samman med inkludering redogörs Àven för.Metod: Studien bygger pÄ en fallstudie, vilken har en kvalitativ ansats.

Syftet med denna uppsats Ă€r att med utgĂ„ngspunkt frĂ„n Dahls kriterier för demokrati, analysera huruvida Region Halland som organisation kan betraktas som demokratisk. En analysmodell grundad pĂ„ Dahls polyarkikriterier omgjorda till pĂ„stĂ„enden om Region Halland har anvĂ€nts för att uppnĂ„ syftet. PĂ„stĂ„endena Ă€r fattade utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna: 1) Är befattningshavarna i Region Halland valda i fria och opartiska val, dĂ€r lika röstrĂ€tt rĂ„der? 2) Finns ett effektivt deltagande hos medborgarna i Region Halland? 3) Har medborgaren i Region Halland möjligheten till att alltid ha sista ordet, dvs. har medborgarna kontroll över dagordningen? 4) VĂ€rderar beslutsfattarna sitt beslut utifrĂ„n det som medborgarna önskar? 5) RĂ„der ett allomfattande medborgarskap i Region Halland? Resultatet av analysen Ă€r att tre av fem uppstĂ€llda pĂ„stĂ„enden Ă€r korrekt uppfyllda.

I dagens digitaliserade samhÀlle stÀlls det stora krav pÄ programvaruutvecklare. Kunder förvÀntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hÀvda sig pÄmarknaden krÀvs det att kvalitetssÀkring Àr en vÀl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av grÀnssnittstester, som under senare Är vuxit sig alltstörre inom kvalitetssÀkring. MÄlet med vÄr utredning Àr att redovisa vilket testramverk som, irelation till faststÀllda kriterier, bÀst lÀmpar sig för utveckling av automatiseradegrÀnssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhÄlla och leda till effektivisering.

Det övergripande syftet med detta arbete Àr att fÄ kunskap om intentionerna till integrering av elever i behov av sÀrskilt stöd. Arbetet bygger pÄ en litteraturstudie samt kvalitativ empirisk del som innefattar sÄvÀl intervjuer som en enkÀtundersökning. Litteraturstudien visar att skolan historiskt sett successivt gÄtt mer och mer mot en inkluderande verksamhet samt att det finns spÄr kvar av en syn dÀr man ser eleven som bÀrare av problemet vid svÄrigheter i skolan. Den empiriska delen framhÄller att skolans personal mÄnga gÄnger likstÀller specialpedagogikens praktiska resultat med det specialpedagogiska kunskapsomrÄdet. Intervjuer och enkÀter visar ocksÄ att majoriteten av lÀrarna i undersökningen ser en framtid med ökad segregering.

Bakgrund Hj?rtsvikt ?r en kronisk och global sjukdom som p?verkar individens fysiska och psykiska v?lbefinnande samt det dagliga livet. Egenv?rd ?r en central del av behandlingen och innefattar att f?lja vissa rader s?som ?vervaka symtom, anpassa kost och v?tskeintag, uppr?tth?lla fysisk aktivitet samt f?lja medicinska ordinationer. Patienters upplevelser av egenv?rd varierar beroende p? resurser, kunskap och stod.

 AbstractSyftet med följande arbete Ă€r att undersöka vad AKK Ă€r och hur det anvĂ€nds av specialpedagoger i pedagogiska verksamheter, 0-12 Ă„r. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om AKK. Med hjĂ€lp av intervjuer med specialpedagoger ville vi undersöka deras roll vid anvĂ€ndandet av AKK. Vi ville Ă€ven se vilken AKK och vilka hjĂ€lpmedel som anvĂ€nds i pedagogiska verksamheter och i vilka situationer. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vĂ„ra undersökningar pĂ„ att AKK anvĂ€nds pĂ„ ett medvetet sĂ€tt av de specialpedagoger som har barn/elever med ett uttalat behov av AKK. Bilder Ă€r det AKK-sĂ€tt som alla intervjupersoner anvĂ€nder och datorn Ă€r det mest anvĂ€nda hjĂ€lpmedlet. Den specialpedagogiska rollen nĂ€r det gĂ€ller AKK bestĂ„r av en viss bedömning av barns/elevers kommunikation och sprĂ„k, handledning av andra pedagoger samt att hĂ„lla sig uppdaterad om vad som finns och vilka nyheter inom omrĂ„det som kommer. Ämnesord: AKK, kommunikation, specialpedagogens roll.