Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattningar kring urvalet av barn i behov av sÀrskilt stöd samt lÀrares uppfattningar kring elevinflytande över specialpedagogiska insatser. Studien Àr kvalitativ och tar ansats utifrÄn ett fenomenografiskt perspektiv. DÀr det fenomenografiska perspektivet innebÀr att man beskriver variationen av uppfattningar hos olika mÀnniskor. Resultat av analysen visar att lÀrare uppfattar att det Àr endast vid utarbetning av ÄtgÀrdsprogram som elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr inflytande över specialpedagogiska insatser. Vidare sÄ visar resultat att barn med diagnos av nÄgot slag eller barn som lÀrare uppfattar ha socioemotionella problem Àr de barn som lÀrare uppfattar fÄr specialpedagogiska insatser..

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Bakgrund: Studier visar att trycksa?r a?r ett stort problem eftersom det pa?verkar patienterna da? det inneba?r ett lidande och dessutom kostar det samha?llet mycket pengar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser hos patienter med trycksa?r med avseende pa? trycksa?rets uppkomst, hur det dagliga livet pa?verkas samt deras syn pa? hur trycksa?ret skulle kunna ha fo?rebyggts.Metod: Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anva?ndes. A?tta informanter med trycksa?rskategori 2-4 valdes ut genom ett bekva?mlighetsurval pa? ett universitetssjukhus i mellansverige under ho?sten 2013.

Examensarbetet har utfo?rts i samarbete med Asko Cylinda AB i syfte att analysera och fo?rba?ttra en nyligen lanserad kondenstorktumlare fra?n fo?retaget. Rapporten har haft som ma?l att uppsta?lla en mass-­? och energibalans o?ver kondenstorktumlaren, da?r en analys av balanserna la?g till grund fo?r att hitta energibesparingsa?tga?rder. Maskinens ursprungliga prestanda underso?ktes i laborationsfo?rso?k fo?r att se hur prestandan sedan pa?verkades av ett isolerande material i anslutning av dess ho?lje.

Bakgrund: I Sverige har antalet unders?kningar med magnetresonanstomografi, MR, dubblerats sen millennieskiftet. Studier visar att ca 1?2% av alla planerade MRunders?kningar st?lls in p? grund av att patienten upplever ?ngest eller klaustrofobi. Att drabbas av ?ngest och oro i samband med unders?kningar ?r vanligt.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en ökad förstÄelse och kunskap gÀllande de kriterier som skapar relevanta prestationsmÄtt och som anvÀnds i vinstdrivande företag. Vidare Àr syftet att undersöka om tidigare forskares föreslagna kriterier för prestationsmÄtt uppfylls och om dessa kriterier Àr tillrÀckligt relevanta. Efter genomförda intervjuer och analyser framkom att det finns stora brister frÀmst gÀllande uppfyllandet av kriterierna för de icke-finansiella prestationsmÄtten och ett förslag framförs gÀllande att företagen borde strÀva efter branschöverskridande och standardiserade mÄtt med klara regler för hur dessa skall redovisas. Vidare föreslÄs en ny modell gÀllande kriterier för prestationsmÄtt samt vidare forskning i Àmnet efterlyses..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka den syn som ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa gav avseende specialpedagogens roll i en skola för alla. Till grund för studien lÄg tre frÄgestÀllningar vilka var; begreppet specialpedagogik, specialpedagogiska arbetsuppgifter och en skola för alla. Denna undersökning har baserats pÄ halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med ledningsfunktioner för skola och elevhÀlsa för att fÄ deras syn pÄ hur de anvÀnder sig av den specialpedagogiska kompetensen som efterfrÄgas i en skola för alla. Resultatet i vÄr undersökning visade att den specialpedagogiska kompetens som efterfrÄgades styrdes av faktorer som resursfördelning, skolledarnas profession, vilken enhet respondenterna arbetade inom samt av uppnÄendemÄlen och den nationella proven..

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Faktorer och kriterier som har betydelse i den reella miljön, men som Àven Àr möjliga att lÀsa i planförslag Àr fokus för detta examensarbete som syftar till att undersöka huruvida gÄngmiljön kan kvalitetssÀkras i planförslag genom analys av kriterier. Detta görs genom litteraturstudie av forskning, vÀgledande dokument och utvÀrderingsmetoder för befintliga miljöer, med innehÄllsanalys som metod. Vilket dÀrefter analyseras för att prövas pÄ den fallstudie som görs pÄ en stadsdel i Karlskrona. Undersökningen visar att hantering av faktorer och kriterier varierar stort i forskning men Àven i vÀgledning för planering samt att analys av kriterier i planförslag kan vara problematiskt. Uppsatsen pÄvisar att kvalitetssÀkring av planförslag har en rad fördelar i den fysiska planeringen..

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Jag har gjort en undersökning för att se vilka förÀndringar som sker nÀr en specialpedagogisk enhet drabbas av nedskÀrningar. Syftet med undersökningen Àr att pröva Giota & Lundborgs (2007) teori som visar pÄ ett negativt samband mellan specialpedagogiskt stöd och mÄluppfyllelse i Äk 9. Detta har jag undersökt genom att studera förÀndringar av en specialpedagogisk enhets tjÀnstefördelning, enhetens besöksfrekvens av elever, elevernas slutbetyg samt hur skolans lÀrare uppfattar förÀndringarna av enhetens arbetsuppgifter. Undersökningen har genomförts i form av en fallstudie dÀr datainsamlingsmetoderna har bestÄtt av arkivdata, observationer, enkÀter och intervjuer. Det genomsnittliga meritvÀrde av slutbetygen pÄ den undersökta skolan har sjunkit samtidigt som nedskÀrningar har gjorts pÄ den specialpedagogiska enheten.

I en inkluderande skola krÀvs att lÀraren kan bemöta alla elever. Det medför att undervisningen anpassas sÄ att eleverna kan ta del av den kunskap som förmedlas.  I och med det fÄr den specialpedagogiska kompetensen en betydelse. Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur den specialpedagogiska kompetensen pÄverkar arbetet för en inkluderade skola. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Informanterna bestod av tvÄ lÀrare med skilda förkunskaper, dÀr den största skillnaden hos informanterna var den specialpedagogiska kompetensen.

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga och ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet i matematik bedrivs pÄ individnivÄ, gruppnivÄ och organisationsnivÄ. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om den specialpedagogiska rollen samt matematiksvÄrigheter. Med hjÀlp av enkÀter till pedagoger som undervisar i matematik och intervjuer med specialpedagoger och skolledare vill vi fÄ en klar bild av de faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska arbetet bedrivs. Vi vill undersöka vad som styr valet av metod pÄ individnivÄ, vad som styr hur specialpedagogen arbetar pÄ gruppnivÄ samt vilka faktorer som pÄverkar hur det specialpedagogiska stödet Àr organiserat. Dessutom vill vi ta reda pÄ vilka samverkansformer det finns mellan dessa nivÄer. För att fÄ en teoretisk grund redogör vi först för den litteratur vi utgÄtt ifrÄn samt de inlÀrningsteorier vi tror kan vara giltiga för vÄrt arbete. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det specialpedagogiska arbetet i matematik inte prioriteras pÄ samma sÀtt som i svenskÀmnet i de lÀgre Ärskurserna.

SammanfattningStudien initierades av att det Àr mÄnga elever i dagens grundskola som inte uppnÄr mÄlen i svenska trots specialpedagogiska insatser.Syftet med studien Àr att undersöka hur det specialpedagogiska stödet ges till de elever som inte nÄr mÄlen i svenska och dessutom att belysa de processer som leder till att det specialpedagogiska stödet ger positiva resultat.Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr datainsamlingen gjordes genom nio halvstrukturerade intervjuer pÄ fyra olika skolor i en svensk kommun.Respondenterna Àr utvecklingsledare, rektorer, specialpedagoger och klasslÀrare som sammantaget representerar organisations-, grupp- och individnivÄ. Sammanlagt genomfördes nio intervjuer.Resultatet av studien pekar Ät att tidiga insatser, goda metoder, motiverade elever, god sjÀlvkÀnsla och bra hjÀlpmedel Àr framgÄngsfaktorer som enligt respondenterna leder till att mÄnga elever i behov av sÀrskilt stöd nÄr grundskolans kunskapsmÄl i svenska..

SammanfattningVÄrt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ vilka specialpedagogiska insatser eleverna har erfaren-het av, deras upplevelser av dessa och hur insatserna skulle utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja. Vi ville dessutom se om de specialpedagogiska insatserna var segregerande, semisegregerande eller inkluderande utifrÄn uppsatta definitioner.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta elever i skolÄr 6-8 och utgick frÄn tre frÄgestÀllningar: vilka typer av specialpedagogiska insatser har eleverna erfarenhet av, vad tycker eleverna om de olika insatserna och hur skulle insatserna utformas om eleverna sjÀlva fick vÀlja? I elevsvaren förekom segregerande, semisegregerande och inkluderande specialpedagogiska insatser, exempelvis sÀrskild undervisningsgrupp, gÄ ifrÄn till en mindre grupp samt tekniska hjÀlpmedel. Vi fann att eleverna överlag Àr nöjda med de specialpedagogiska insatserna som de fÄr just nu och har fÄtt tidigare, men flera av dem uttryckte en ambivalens eftersom det fanns saker som samtidigt upplevdes negativt. Fem önskade fÄ fortsatt stöd inom den ordinarie klassens ram bland annat i form av tekniska hjÀlpmedel, anteckningar, stöd vid prov och kortare instruktioner.