Studien undersöker huruvida Marx och Engels, i det Kommunistiska manifestet, beskriver en folkrörelse utifrÄn moderna samhÀllsvetenskapliga kriterier. Vidare undersöks om samma manifest ser idrotten - en del av folkrörelsen - som en ingrediens för att förverkliga Marx och Engels idé om det kommunistiska samhÀllet. Resultatet visar pÄ att det som skrivs av författarna Àr lika med en modern folkrörelse, men ocksÄ att idrotten inte ses som viktig för att förverkliga idéerna..

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Arbetet med detta examensarbete har varit att undersöka om FMT (Funktionsinriktad Musikterapi) kan vara ett komplement till den traditionella specialpedagogiska undervisningen i grundskolan. FMT kan kort beskrivas som ett arbete med motorisk utveckling. Motoriken Àr av betydelse för individens utveckling och förmÄga till inlÀrning. Skolverket har kommit fram till att barn i behov av stöd inte alltid fÄr rÀtt sorts stöd och försöker genom olika förÀndringar att komma tillrÀtta med detta. Examensarbetet innehÄller resultat av praktikarbeten med tvÄ barn som tidigare av olika anledningar givit klasslÀrarna ?huvudbry?.

Uppsatsens syfte Àr att med hjÀlp av livsberÀttelser fÄ en inblick i elevers upplevelser av specialpedagogiska insatser. Metoden Àr en livshistorieansats med tyngdpunkt pÄ elevers syn pÄ sin skolsituation och lÀrande, i relation till miljö och grupptillhörighet. Studiens teoretiska hÄllning har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket innebÀr att verkligheten, kunskap och lÀrande skapas i social samverkan.Arbetet bygger pÄ en empirisk studie av tvÄ elevers berÀttelser om sin skoltid. Eleverna gÄr bÄda i Ärskurs sju och har under sin skoltid haft olika former av specialpedagogiskt stöd. Studien gör en forskningsanknytning bland annat inom omrÄdena: en skola för alla, elevers upplevelser, pedagogers roll och förÀldrars syn.

Bakgrund En ryggm?rgsskada p?verkar funktionen och f?rm?gan att kunna vara delaktig i dagliga aktiviteter p? flera s?tt. Personer som drabbats av en ryggm?rgsskada har visat sig ha st?rre risk att utveckla psykisk oh?lsa ?n den ?vriga befolkningen. De som i ett tidigt stadium efter skadan m?r s?mre psykisk har ?ven en ?kad risk att isolera sig och inte vara delaktig i aktiviteter i samh?llet.

Den största affÀr man gör i livet Àr troligtvis en fastighetsaffÀr. Det finns ofta ett stort urval av bÄde mÀklare och byrÄer. Vill man nÄ en stor framgÄng som mÀklare fordras att man levererar en tjÀnst som sÀljarna anser Àr bÀttre Àn konkurrenternas. MÀklarnas lön grundar sig enbart pÄ sÀljarens provision och för att överleva inom branschen Àr det dÀrför av största vikt att veta vad kunderna vill ha. MÀklarna mÄste dÀrför ta reda pÄ vad sÀljarna vÀljer efter för kriterier. Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ vad sÀljaren av ett smÄhus tycker Àr viktiga kriterier vid valet av fastighetsmÀklare, men Àven vad mÀklarna sjÀlva tror Àr viktiga kriterier nÀr sÀljarna vÀljer.

Syftet med följande arbete Ă€r att undersöka pedagogiska möjligheter och hinder för en gynnsam utveckling hos flickor med en ADHD diagnos. I arbetet ges lĂ€saren en inblick i specialpedagogiska strategier och metoder som gynnar flickor med ADHD. Metoden för vĂ„r undersökning Ă€r halvstrukturerade intervjuer som utförts med 13 respondenter. Tre av intervjuerna Ă€gde rum i Finland med personer med olika spetskompetenser. Övriga tio intervjuer hölls pĂ„ flera platser i Sverige med personer som hade spets- eller erfarenhetsbaserad kompetens. Sammanfattningsvis tyder resultaten pĂ„ att respondenterna var vĂ€l insatta i ADHD problematiken. De flesta pĂ„pekade att flickors problematik mĂ„ste synliggöras. Tidig upptĂ€ckt och tidiga insatser kan minska riskbeteenden som depression, sexuellt missbruk eller utbrĂ€ndhet.

Sandahl, Sture och Sjödin, Anna. (2005). Den odefinierade specialpedagogiken. (The undefined special education.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att kartlÀgga de förestÀllningar rektorer har om elever i behov av sÀrskilt stöd och specialpedagogisk kompetens nÀr de fattar beslut som berör det specialpedagogiska verksamhetsomrÄdet. I arbetet ges lÀsaren en teoretisk genomgÄng om bland annat specialpedagogik, kategoriskt och relationellt perspektiv, ledarskap och skolutveckling samt en teori baserad pÄ Foucaults tankar om avvikelse ? normalitet och maktstrukturer, som ligger till grund för bearbetandet av vÄra slutsatser.

Syftet med vÄr studie Àr att lyfta nÄgra pedagogers tolkningar av begreppet extra anpassningar och fÄ dem att reflektera över sina behov och förutsÀttningar för att möjliggöra dessa. Hur tolkas begreppet extra anpassningar av pedagogerna? Hur organiseras arbetet med extra anpassningar pÄ skolan? Vilken kompetens anser sig pedagogerna ha för arbetet med extra anpassningar? VÄr studie grundar sig pÄ tidigare forskning med utgÄngspunkt i nÄgra specialpedagogiska perspektiv samt synen pÄ skolverksamheten utifrÄn ett organisationsteoretiskt perspektiv. De specialpedagogiska perspektiven ger olika förklaringar pÄ hur skolsvÄrigheter uppstÄr och hur dessa ska anpassas. De specialpedagogiska perspektiven som beskriver individen som problembÀrare Àr Nilholms (2012) kompensatoriska, Perssons (2003) kategoriska samt Ahlbergs (2013) individperspektiv.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester frÄn nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andrasprÄksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer frÄn innebörden av kommunikativ sprÄkförmÄga och stÀllningstagandet till s.k. icke mÄlsprÄksenliga former och kriterier för systematisk anvÀndning. I metoden tillÀmpas bÄde kategorier och kriterier frÄn Rahkonen och HÄkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkÀnda texter och godkÀnda texter pÄ gruppnivÄ men ocksÄ en stor individuell variation pÄ individnivÄ..

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lÀrande och utveckling. Detta uppdrag pÄverkar och pÄverkas av den relationella och komplexa vÀrld som skolan Àr, dÀr lÀrare befinner sig i ett fÀlt av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien Àr att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med sÀrskilt fokus pÄ utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frÄgor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar pÄ ett mÄngfacetterat uppdrag, dÀr specialpedagogens expertroll bygger pÄ sÀrskild kunskap, men dÀr hennes förmÄga att stödja lÀrare till ökade prestationer, Àr beroende av nÀra relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

I dagens moderna samha?lle finns syntetiska kemikalier i princip o?verallt. De kan tas upp av ma?nniskor pa? olika sa?tt, till exempel genom inandning, upptag genom huden och genom mat. Barn och unga a?r mer ka?nsliga fo?r kemikalier a?n vuxna, bland annat eftersom hja?rnan, immun- och hormonsystemet inte a?r fa?rdigutvecklade.

Syfte: Att kartla?gga likheter och skillnader i a?tga?rder och hja?lpmedel mot dehydrering hos a?ldre i teori och praktik.Metod: Initialt utfo?rdes litteraturstudier via universitetsbibliotekets so?ktja?nst OneSearch. Tre intervjuer utfo?rdes pa? undersko?terskor pa? gruppboende, demensboende och hemtja?nst. Dessa erbjuder en inblick i den praktiska verksamheten.Resultat: Fo?ljande faktorer av betydelse fo?r att fo?rebygga eller motverka dehydrering identifierades samsta?mmigt i litteratur och vid intervjuer: (1) kunskap om den a?ldre via dokumentation, (2) anpassning av tillva?gaga?ngssa?tt vid servering av dryck efter den a?ldres preferenser och tillsta?nd, (3) hemtrevlig miljo? med sociala interaktioner, (4) bedo?mning av va?tskeintag, va?skebalans och riskfaktorer via uppma?rksamhet, va?tskeregistrering och med hja?lp av flera andra yrkesgrupper samt med ha?nsyn till den a?ldres historik, (5) pa?minnelser (sa?rskilt vid demens) och en stor ma?ngd la?ttabsorberade drycker som intas succesivt vid diarre? och kra?kningar, (6) la?ttanva?nda och specialutformade hja?lpmedel.

Internet bestÄr av vÀldigt mÄnga webbplatser dÀr bÄde kvalitet och kvantitet varierar. Dagens webbplatser Àr ofta kompakta genom att de innehÄller mycket lÀnkar, information och grafik. Detta medför att sidorna blir röriga och ger för mÄnga synintryck för anvÀndaren. Det blir svÄrt för anvÀndaren att ta till sig informationen och att tyda budskapet. I detta arbete utreds hur en webbplats bör se ut för att vara sÄ tydlig som möjligt gentemot anvÀndaren.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur specialpedagogens kompetens anvÀnds i grundskolan. Vi avser att undersöka vilka likheter och skillnader som finns i uppfattningar, hos lÀrare och specialpedagoger, om det specialpedagogiska uppdragets innehÄll och funktion. Metod: LitteraturgenomgÄng samt kvalitativa intervjuer med tre specialpedagoger och sex lÀrare, verksamma pÄ tre olika skolor, ligger till grund för vÄr studie. Resultatet: Intervjuerna visar att uppfattningen om specialpedagogens uppdrag skiljer sig Ät pÄ skolorna. Enligt specialpedagogerna Àr deras huvudsakliga uppdrag att ha ett övergripande ansvar för det specialpedagogiska stödet bÄde pÄ individ- grupp- och organisationsnivÄ. Det stÀmmer vÀl överens med Utbildningsplanen för Specialpedagogprogrammet vid Malmö högskola (2008). Enligt lÀrarna Àr emellertid den viktigaste funktionen att specialpedagogen ska finnas till för eleverna pÄ individnivÄ.