Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor och årligen drabbas cirka 6 500 kvinnor i Sverige. Orsaken är i de flesta fall okänd. Sju av tio kvinnor lever 10 år efter diagnos har ställts och detta gör dessa patienter till den största grupp av överlevande efter cancerbehandling på lång sikt. De flesta kvinnor erbjuds en rekonstruktion av bröstet efter mastektomi. Möjligheten till rekonstruktion gör att hoppet om att återigen bli en hel kvinna ökar.

Kvinnor som jagar älg är en stadigt växande grupp i Sverige. Ändå är älgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervägande majoritet män. Med utgångspunkt i att en jämställd jägarkår är en viktig del i arbetet för en jämställd landsbygd är det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i älgjakt upplever aktiviteten. Hur är det att som kvinna delta i älgjakt och vara medlem i ett älgjaktlag? Det är den övergripande fråga som denna uppsats i ämnet landsbygdsutveckling ämnar besvara. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem älgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, Västerbotten.

Långvarig smärta äe en subjektiv förnimmelse och dolt för andra utom den drabbade. Att leva med långvarig smärta innebär begränsningar för kvinnor som lever med smärtan och den påverkar livets alla delar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser att leva med långvarig smärta. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som pulicerades mellan åren 2000 och 2006. Artiklarna är analyserade med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier: Att bli bemött med misstroende, Att familjerelationerna förändras,Att tvingas kompromissa och förändra och Att söka förklaringar och möta framtiden.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som påverkar kvinnors hälsa och välbefinnande. Frågor om våld bör ställas till alla kvinnor som besöker sjukvården. Ett bra bemötande är av stor vikt för att kvinnan ska våga berätta om sin situation. Attityder och värderingar från sjukvårdspersonalen påverkar kvinnan och det är viktigt att beakta dessa.Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors och barnmorskors bemötande samt uppfattning om våldsutsatta kvinnor inom primärvården.Metod: Studien var baserad på en kvalitativ metod och grundades på semistrukturerade intervjuer. Urvalet var fem barnmorskor och fem sjuksköterskor på två vårdcentraler inom Uppsala länResultat: Sjuksköterskor och barnmorskor hade sparsamma uppfattningar om kvinnor som utsatts för våld. Däremot hade de fler uppfattningar av män som slår.

I den här studien undersöker jag hur självidentitetsprocessen går till med hjälp av sociala medier för kvinnor från norra Sverige som flyttat till Stockholm. Fokus ligger på att undersöka hur sju kvinnor framställer sig själva och hur de använder plattformarna Facebook, Instagram och Twitter. Sju kvinnor i åldrarna 23 till 44 år har intervjuats i början av april 2014. Som komplement till intervjuerna har jag observerat deras konton på sociala medier under en längre period. Resultatet visar att kvinnorna i studien ser sig som norrlänningar efter flytten till Stockholm och de visar sin koppling till norra Sverige på sociala medier på olika sätt.

Denna uppsats undersöker hur kvinnor och män gestaltats i fyra läromedel i historia mellan åren 1875 och 1975. De gestaltningar vi funnit har ställts mot rådande historiesyn, kvinnosyn samt styrdokument. Läromedlens inriktning är mot skolans tidigare år. I analysen har vi använt oss av Selanders tre punkter rörande textanalys: urval; stil och förklaring. För att förklara skillnaden mellan kvinnor och män i de utvalda läromedlen använder vi även genusteorier som styrts av socialt konstruerade skillnader mellan könen istället för biologiska.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Syftet med den här studien var att beskriva och analysera hur personal inom missbrukarvården uppfattar betydelsen av klienters/patienters respektive sitt eget kön/genus i behandling. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat två kvinnliga och en manlig socialsekreterare, en kvinnlig behandlingshemspersonal samt en kvinnlig sjuksköterska. Textanalysen genomfördes med meningskategorisering. Materialet analyserade vi sedan utifrån ett genusperspektiv. Studiens huvudsakliga resultat visar att intervjupersonerna anser att kvinnor är mer utsatta, kvinnliga missbrukare har ofta varit sexuellt utnyttjade och blivit misshandlade samt att kvinnor befinner sig i minoritetsställning på behandlingshem.

Den svenska värnplikten (1901-2010) var obligatorisk för män men frivillig för kvinnor, som inte tilläts göra militärtjänst förrän på 1980-talet. Som plikt enbart för män sände värnplikten tydliga signaler om samhällets syn på könsskillnader. Syftet är att undersöka hur några av de få kvinnor som har gjort militärtjänst upplevde sin tid inom Försvarsmakten, genom semistrukturerade intervjuer med 13 kvinnor som har genomfört värnplikten. Genom tematisk analys utkristalliserades åtta deskriptiva teman: valet attgöra värnplikt, känslan av att sticka ut och stå i fokus, relationen till andra värnpliktiga kvinnor, det speciella med att leva tätt ihop med män, gruppens betydelse för individen, bemötandet från befäl och värnpliktiga, samt det hårda klimatet och dess betydande påverkan på individen. Respondenterna tjänstgjorde på männens villkor i en fientlig arbetsmiljö.

Religiös fundamentalism har på senare tid blivit ett vanligare fenomen trots ett mer sekulariserat samhälle. Detta för att sekularisering i sig inte innebär att människor blivit mindre religiösa utan att religionen har bytt plats från det offentliga till det privata. På grund av att fundamentalism ofta motsätter sig demokrati och pluralism, värden som ska främjas enligt den svenska läroplanen, är det viktigt att skolelever får bekanta sig med fundamentalism som fenomen. Därför undersöker jag i denna uppsats vilken bild läroböcker ger av fenomenet. Enligt Kjell Härenstam finns det problem med att försöka framställa religioner på ett objektivt sätt i läroböcker.

?Det är mitt fel. Jag är ful och provocerande. Men det kommer inte hända igen, han älskar ju mig..? Fraser som denna, kan vara vanliga att höra talas om i sammanhanget våld mot kvinnor, hur kommer det sig? Idag är våld mot kvinnor ett uppmärksammat samhällsproblem som av allmänheten är välbekant och som ständigt är i medias hetluft.

Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården.

Finns det skillnader i kvinnor och mäns sätt att leda? Inom forskningen är det ett omtvistat ämne och vissa hävdar att det finns skillnader inom området. Här menar forskarna att det finns en rad olika faktorer som spelar in. Intresset för kvinnligt ledarskap har vuxit de senaste åren. Idag blir allt fler kvinnor chefer och vi förutsätter att vi i framtiden kommer att se allt fler kvinnor i ledande roller.

Den här uppsatsen ska undersöka hur tre perioder av kvinnorörelser i Sveriges historia avspeglas i framställningen av kvinnor i Veckorevyn. Syftet är att undersöka ifall framställningen av kvinnor förändras i förhållande till dessa tre perioder. Detta har gjorts med en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema använts. Det har också gjorts en kvalitativ innehållsanalys med kritisk diskursanalys och semiotisk analys av två nummer under respektive period. Teorier om veckopressens påverkan på läsaren har använts.