Under 1900-talets första hälft var frågan om tro och vetande föremål för en intensiv debatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka tre utvalda filosofers ställningstagande i frågan om den kristna trons sanningsanspråk. Uppsatsen är komparativ i den mening att jag jämfört filosofernas svar utifrån begreppen reduktionism och icke-reduktionism. Ett reduktionistisk synsätt innebär att religionen relateras till en icke-religiös kontext som ensam får förklarar religionen som sådan. Ett icke-reduktionistisk synsätt innebär att religionen inte tillåts reduceras så att den kan förklaras utifrån orsakssammanhang av till exempel sociologisk eller psykologisk natur.

Under de senaste tio åren har ett nytt segment öppnats på fastighetsmarknaden,nämligen marknaden för samhällsfastigheter. Politiska beslut från tidigt 90-tal hargjort det möjligt för privata aktörer att etablera friskolor och äldreboenden.Reformerna har möjliggjort att även investera i verksamheternas lokaler. Vid dessaförvärv brukar ett relativt långt hyreskontrakt medfölja och det finns ett starktsamband mellan den förhandlade hyran och försäljningspriset. När förvärvet ärgenomfört och kontraktet sedan löper ut kan det bli problematiskt att avgöra vilkennivå den nya hyran bör ligga på.Hyresgästens betalningsförmåga är en central del i analyserna i denna uppsats.Uträkningen av kommunens så kallade skolpeng respektive omsorgspeng kartläggsför att dra slutsatser om vilka marginaler respektive part har att förhålla sig till och hurdet påverkar den förväntade hyran.I denna uppsats diskuterar vi också huruvida hyressättningen av samhällsfastigheterkan återkopplas till olika kombinationer av hyresrelationer. Incitament till att ta ut enviss hyra kan variera beroende på fastighetsägarens syfte med innehavet.

Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur åtta lärare i förskoleklass till och med år 3 på tre skolor i Mellansverige, fördelat på en kommunal skola och två friskolor, ser på undervisning i det engelska språket, hur de väljer att arbeta med detta samt vilken effekt de tror att tidig engelskundervisning har. Vi vill även ta reda på hur lärarna arbetar med inlärning av engelska samt om de anser att deras egna kunskaper är tillräckliga för att undervisa i ämnet.Vi valde att genomföra studien med en kvalitativ metod som grund för enkäter och intervjuer. Fördelen med att komplettera enkätfrågor med intervjuer har gett oss möjlighet att få en djupare förståelse för svaren som informanterna gett samt ta del av deras tankar, resonemang och handlingar. En kvalitativ metod var för denna studie rimlig för att uppnå det syfte vi har med undersökningen.Svaren vi erhållit i vår undersökning är spridda men informanterna är i stort sett överens om att beslut som berör i vilken årskurs engelskundervisning ska börja tas av kommunen där skolan finns och att informanterna rättar sig efter detta. De är inte heller av åsikten att de skulle vilja börja vare sig tidigare eller senare med undervisningen om de själva fick välja.

Detta arbete syftar till att tillföra kunskaper om hur buddhismen framställs i svenska lärobokstexter i skolämnet religionskunskap. Arbetet innehåller en kvalitativ textanalys av tre nya läroböcker skrivna för årskurs 4-6. Analysen sker utifrån tre teman med utgångspunkt i frågeställningarna. De behandlar jämförelser med andra religioner, variationer inom buddhismen och buddhistiska trosuppfattningar och riter. Utgångspunkten för analysen finns i begreppet orientalism, då tidigare forskning har visat att läroböcker ofta framställer icke-kristna religioner utifrån orientalistiska strukturer.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

EKHO - The Ecumenical Association for Christian LGBTQ people has existed in Swedensince the 1970's second half. The movement had its ups and downs throughout the years. Inthis essay, I will examine what happened when the movement was formed and how thefirst period developed. By examining EKHO Stockholm´s magazine EKHO-bladet my task isto describe the story from when the first EKHO association was formed until the EKHO organizations of Sweden joined together and formed the National Association, Riks EKHO. My second issue is to look into which role EKHO has played for the development in LGBTQ-issues for the Church of Sweden by analyzing documents from within the church concerning these matters.

Studien behandlar hur Dagens Nyheter presenterade protesterna mot de karikatyrer av Profeten Muhammed som publicerades i danska Jyllands-Posten 2005. Kritisk diskursanalys har använts som övergripande teori och metod där även tidigare forskning kring orientalism och postkolonialism relaterats till det analyserade materialet. Analysen omfattar texter rörande ämnet publicerade mellan 2006-01-31 och 2006-02-07 i Dagens Nyheter. Fokuseringen har främst legat vid vilka klassificeringar som förekommer samt hur muslimer presenteras i dessa texter, men även vilka konsekvenser denna mediala praktik kan medföra. De mest framträdande diskurserna i det analyserade materialet är förståelsen av en konflikt mellan yttrandefriheten och islam.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur lärare respektive rektorer ser på lärares prioriteringar bland ordinarie arbetsuppgifter. Syftet är även att jämföra prioriteringarna mellan de sju arbetslag/skolor som är undersökta samt att undersöka mekanismer bakom prioriteringarna som ålder, ämnesgrupp och arbetslag/skola. Ett annat syfte är att reflektera över skolkulturers och normers inverkan på hur prioriteringar görs.Bakgrundsdelen relaterar till svensk skola från 90-talet fram till idag. I analysen är hänsyn tagen till begreppet ?alignment? (rättning) som relaterar till en organisations förmåga att fungera som en helhet.

AbstractRoos, Fredrica: En kamp på liv och död. Livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni. C-uppsats i musikvetenskap, 60 hp. Uppsala 2012.Syftet med denna uppsats är att analysera livsåskådningen i Mahlers Uppståndelsesymfoni, d.v.s. hur existentiella frågeställningar om livet, döden och religionen kommer till uttryck i musiken, samt att utifrån detta härleda verket till Mahlers personlighet och religionsuppfattning.

Denna uppsats handlar om två opinionsbildare, Torgny Segerstedt och Torsten Fogelqvist och deras religiösa och politiska åsikter. Genom att göra en komprativ undersökning  försökte uppsatsen ge en så täckande bild som möjligt om vilken utstäckning Segerstedt och Fogelqvist tolkade facismen och nazismen som religiösa fenomen. Syftet med uppsatsen, förutom att försöka ge en täckande bild av deras tolkning av fascismen och nazismen som religilös fenomen, är att framlägga är hur deras religiösa bakgrund påverkade deras politiska uppfattning. Avgränsningen i uppsatsen har gjorts med hänsyn till tidsperiod och källmaterial. Tidsperioden är i stort från deras barndom till andra världskrigets slut.

Syftet med uppsatsen har varit att kartlägga hur läroböcker i kristendomskunskap respektivereligionskunskap framställer den icke-kristne individen och hur denna framställning förändrasöver en period av 150 år. De frågor uppsatsen har besvarat är dels vilka icke-kristna religionersom finns representerade i materialet, dels hur individer tillhörande dessa religioner framställsoch dels vilka diskursiva förändringar som kan utläsas i materialet över tid. Forskning påläroböcker ur ett historiskt perspektiv är ett eftersatt område, detta trots att tidigare forskning lyfter fram hur betydelsefull läroboken är för elevernas lärande. Fyra läroböcker har valts ut för undersökningen. De tre första har tidigare använts vid Hvitfeldtska högre läroverk i Göteborg.Den fjärde läroboken är utvald utifrån att den är utgiven efter den senaste skolreformen.

Läroboken har används en del genom tiden, från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600- talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900- talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen. Läroboken används dock olika mycket, men den största delen av lärarna menar att de använder den lite mindre än halva tiden.Läroboken används som diskussionsunderlag, underlag till egna arbeten, till att svara på frågor och inför prov.

Läroboken har använts en del genom tiderna. Från början var det mest genom den kristna religionen som man började använda sig av läroböcker. De främsta läroböckerna var Luthers katekes och Bibeln. Läroboken kom sedan mer och mer att utvecklas till den vi har idag. Man kan relatera utvecklingen till två perioder: 1500- och 1600-talet då trycktekniken utvecklades och 1800- och 1900-talet då läroboken blev det grundläggande redskapet i den organiserade undervisningen.Min undersökning visar att nästan alla lärare (alla utom en) använder läroboken, vilket också stämmer bra med litteraturen.