Vår studie syftar till att undersöka hur yngre elever talar om och uppfattar sitt eget lärande för att på så vis försöka förstå vilka villkor och förutsättningar i undervisningssituationer som eleverna anser påverkar deras möjligheter att lära. För att kunna besvara vårt syfte har vi valt forskningsfrågor som utgår från en del av Lev Vygotskijs tankar vad det gäller lärandet, det sociala samspelet med läraren och klasskamraterna (gruppen) som hjälpande verktyg, mediering, artefakter och miljö. Vi har valt att använda det sociokulturella perspektivet som utgångspunkt när vi analyserar och tolkar våra informanters utsagor dvs. vårt resultat. I vår studie har det varit viktigt för oss att utgå från barnperspektivet, att om möjligt komma åt elevernas egna uppfattningar formulerade av dem själva för att verkligen komma nära och försöka förstå hur de ser på och uppfattar det egna lärandet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att studera effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid olika akuta smärttillstånd och att beskriva musikinterventionens innehåll och administrering. Med akut smärta avsågs postoperativ smärta, smärta som uppstår efter skada, vid olika behandlingar och vid förlossning. Vetenskapliga artiklar togs fram via databassökning. Vid sökningen gjordes begränsning till svensk, norsk och engelskspråkiga tidsskrifter, publicerade 1999 och framåt. De funna artiklarna granskades med avseende på vetenskaplig kvalitet och poängsattes utifrån för ändamålet avsedda granskningsmallar.

Bakgrund: En omgivning som människor är tillfreds med, skapar balans i tillvaron och stärker den psykiska och fysiska hälsan. Frisk luft, utsikt, omväxlande färger, en vacker blomma och en bild på väggen att betrakta är några exempel på viktiga faktorer i sjukvårdsmiljön. Vårdvistelsen ska inte innebära att patienten skiljs från sina intressen. Han eller hon måste ha något att se fram emot, något att glädjas åt under sin sjukdomsvistelse. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur den fysiska miljön på vårdrummet påverkar patientens upplevda hälsa.

Syftet med studien är att ta reda på hur pedagoger på förskolan hjälper barn med koncentrationssvårigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker även miljöns inverkan på barn med koncentrationssvårigheter. Det framgår i studien att motorisk träning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlärning hör ihop. Det som också lyfts fram är att det är viktigt att skapa lugn och ro samt stöd från vuxen för att ge goda förutsättningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk träning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmåga att minnas detaljer.

Sammanfattning Färska undersökningar har visat på en kontinuerlig nedgång i elevers läsning av skönlitteratur. Därför har jag utfört en undersökning om hur man kan motivera dem till att läsa fler skönlitterära böcker. För att kunna utreda detta har jag gjort en kvalitativ undersökning där jag använt mig av två metoder, observation och intervju. Jag har intervjuat en lärare och åtta elever som var involverade i två läsprojekt. Resultatet jag har fått fram kan inte anses vara allmängiltigt men det är ju inte heller syftet med den kvalitativa metoden.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Det finns områden inom hjärtforskning som visar att kvinnor och män inte får samma vård. Vikten av att anpassa vården efter individen har uppmärksammats i forskning tex att vårdpersonalens bemötande har stort inflytande i hur kvinnor upplever sin sjukdomsperiod i samband med hjärtsjukdom. Kunskapen om hur hjärtsjuka kvinnor upplever vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom är viktig för distriktssköterskan för att som yrkesgrupp kunna utveckla ett korrekt omhändertagande med individen i fokus. Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med hjärtsjukdom. En kvalitativ studie med induktiv ansats utfördes genom att nio kvinnor som råkat ut för hjärtsjukdom intervjuades.

Syftet med min undersökning är att beskriva elever med läs- och skrivsvårigheters erfarenheter av att studera på gymnasieskolans yrkesförberedande program. Frågeställningen jag utgått från är: hur beskriver elever med läs- och skrivsvårigheter sin tillvaro på gymnasiet? För att kunna ta del av elevers erfarenheter har jag använt mig av en fenomenologisk ansats och genomfört halvstrukturerade intervjuer med tre elever. I min analys har jag använt mig av den existentiella fenomenologins fyra aspekter som betraktas vara grundläggande i formandet av personens livsvärld. Aspekterna är relationer, tid, kropp och rum.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur en barnslinga i Varbergaskogen skulle kunna utformas utifrån fyra pedagogers behov och idéer. I bakgrunden presenteras bland annat att naturen gör människan lugn och harmonisk, att grönområden hjälper kroppen att återhämta sig. Det finns studier som visar på att barn mår bra av att vara i naturen och det underlättar vid inlärning, den ger möjligheter till spring i benen och inspiration vilket har stor betydelse för barns utveckling. Idag nyttjas inte naturen lika mycket av allmänheten på grund av avstånd till grönområden och känslan av otrygghet. Uppsatsens bygger på en kvalitativ metod.

Inledning: Studien undersöker hur klienter som har gått i hypnosterapi har upplevt sin terapi. Vad har varit gynnsamt och vad har hindrat deras process. Syftet är att öka kunskapen och förståelsen om klienters erfarenhet och upplevelse av hypnosterapi.Frågeställningar: Hur upplevs hypnosterapi? Vilka väsentliga faktorer framträder som hindrande respektive gynnande av en positiv hypnosterapeutisk erfarenhet?Metod: Kvalitativ metod, halvstrukturerade intervjuer. Intervjuer med sex klienter som gått i hypnosterapi.

Självdestruktivt beteende hos ungdomspopulationen ett svårbehandlat problem och tre till fyra gånger så vanligt hos flickor som hos pojkar. På ett behandlingshem i Bergslagen för unga kvinnor med självdestruktivt beteende, har man påfallande goda resultat. Förutom kognitiv psykoterapi i grupp och enskilt, erbjuds de unga kvinnorna hästassisterad terapi.Denna uppsats har som syfte att fördjupa kunskapen om vad hästassisterad terapi är samt vad terapeut och patient upplever som verksamt med ridningen. Metoden är dels en begränsad litteraturstudie, dels en kvalitativ undersökning på det aktuella behandlingshemmet där föreståndare och patienter intervjuas.Studien ger vid handen att hästassisterad terapi är en form av Animal Assisted Therapy (AAT) då den, som all annan AAT innebär interaktion mellan patient och ett utbildat djur tillsammans med sin skötare, med målet att underlätta patientens utveckling mot terapeutiska mål.Författaren visar på att terapeuten når mål som annars kan vara svåra att nå: Man når kroppen med dess reservoar av minnen, alliansen stärks, och det är ett effektivt sätt att arbeta med medveten närvaro. Subjektivt upplevda effekter hos patienterna är bland annat glädje, lugn, stolthet, självförtroende och framtidstro.

Är perenner ett användbart material för våra grönytor i stadsmiljöer, som kan väcka livslust och förmedla en känsla av livets gång och kontinuitet i en föränderlig värld? När är det bäst att använda sommarblommor och när kan perenner vara ett bättre alternativ? Är murar och buskar det enda sättet att skapa rumslighet i den lilla skalan eller har perennerna en uppgift att fylla även här? Jag söker i denna uppsats svar på dessa frågor och samtidigt förmedla kunskap om perennernas mångskiftande kvalitéer. Material till uppsatsen har i huvudsak varit forskningsrapporter, handböcker och faktaböcker i ämnet. Även intervjuer med företrädare för de som planerar och de som förvaltar stadsmiljöer har gjorts. Uppsatsen belyser perenners roll i stads- och tätortsmiljöer i allmänhet och jämför perennplanteringar med möjliga alternativ. Alternativ till perenn-planteringar kan vara sommarblommor, men också buskar, gräsmatta eller rent av hårdgjorda ytor som t ex asfalt. Nuförtiden är både barn och vuxna mer stressade än förr och ofta lever man i en miljö med många hårdgjorda ytor.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men även att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka från församling till församling. Främst från storstad till små samhällen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna är den fria bönen eller förbönen och dess användningsområden. Även andra varianter av bön såsom lovsång eller tungotal skiljer sig från kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor används de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet användningsområde eller är byggstenen inom gudstjänsten eller gemenskapen.Jag har även kommit fram till att mycket som gäller bön är väldigt individuellt även fast det gäller en församling och en gemenskap. Det är mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att känslan kanske ändå är den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kärlek.De tror alla på samma Gud, och vägen till kommunikation kan skilja sig, men målet om bekräftelse och känsla är densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Detta arbete undersöker utifrån ett teoretiskt perspektiv offentliga rum och vilka funktioner dessa platser anses fylla. Det övergripande syftet har varit att studera hur aspekterna mötesplats och avskildhet behandlas i samband med begreppet offentliga rum. Detta genom att först identifiera flertalet relevanta nyckelord utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Nyckelorden har sedan applicerats på ett empiriskt material, i detta fall Västerås Översiktsplan, för att undersöka vad som framställs som betydelsefullt i och med användningen av offentliga rum. Det som framkommit genom innehållsanalysen är att offentliga rum anses fylla framförallt en viktig funktion i staden. Funktionen som mötesplats.

Syfte: Syftet med denna studie var att få en inblick i sjuksköterskans egna känslor och upplevelser i yrket av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade på öppenvårdsmottagningar för barn och ungdomar med ätstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde på att sjuksköterskor som arbetar med ätstörningar, oftast beskriver att hela känsloregistret är involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt från att känna glädje, sorg och ilska till att känna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen är av stor vikt för den fortsatta kontakten. Svårigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att känna att det går åt rätt håll. Men en av de svåraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att få till en bra vårdplanering för patienten, samtidigt som att få patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svårigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.