Lärande är en viktig del i hållbar stadsutveckling. En hållbar stadsutveckling kan främjas när människor i olika roller och med olika intressen, känslor och värderingar blir utrustade med kunskap och när de har möjlighet till ett gemensamt lärande och innovativa lösningar till miljöproblem. Vi alla bör ha kunskaper om hur vårt sociala beteende kan få ekologiska konsekvenser på samma sätt som ekologiska störningar kan tvinga oss att leva på ett annat sätt. Att människor har information och kunskaper om miljöns tillstånd och möjliga åtgärder kan ses som en förutsättning för ett lyckosamt miljöarbete i riktning en hållbar (stads)utveckling. Genom att informera medborgare kan alltså skapas ett ökat engagemang och ansvarstagande gällande miljöfrågor, vilket i sin tur underlättar arbetet för och bidrar till hållbar utveckling (WWF, 2007 lärande och delaktighet).

Syftet med examensarbetet var att undersöka lärares och elevers syn på elevinflytande i lärandeprocessen i vuxenutbildningens omvårdnadsprogram. För att nå syftet använde jag mig av kvalitativa intervjuer för att skildra fem elevers och tre lärares syn på elevinflytande och hinder för elevers inflytande. Undersökningen visar på att eleverna och lärarna har samma uppfattning om vad elevinflytande är i lärandeprocessen. Elevinflytande innebär möjlighet att påverka sitt lärande i utbildningen. Lärarna och eleverna tycker också att det finns hinder för elevinflytandet i form av elevernas låga engagemang och okunskap om inflytandets innehåll.

Detta arbete undersöker hur man på bästa sätt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontärer.De teoretiska utgångspunkterna behandlar trovärdighet inom välgörenhet, effektivitet och amatörism, trovärdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtänkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontärer. Något som i förlängningen förvirrar och försvårar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet är ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istället för "varför", håll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsättningar och underlättar en ideell organisations arbete..

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja..

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati.

AbstractThe aim of the present study was to investigate if and how pre-school teachers reach the objectives in the national curriculum concerning the environmental issues.Another angle of this study is to find out if there are any involvement amongst the preschools regarding the environmental issues and if the teachers encourage the children to join in and make them a part of discussion.I have randomly chosen 10 preschools throughout Sweden and interviewed one staff-member from each school. Most of the preschools were well aware of the goals to follow according to the national curriculum.After comparing the answers my conclusion is that preschools act quite differently concerning environmental issues. Some worked almost exclusively with the children involved. Others occasionally involved the children whereas a few didn?t include the children at all.In every case the teachers would want to dedicate more time to environmental issues.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till utomhusdidaktik på sex utvalda förskolor. För att ta reda på vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara på närmiljön intervjuade vi sex förskollärare. Litteraturgenomgången visar på positiva resultat vad det gäller barns motoriska och intellektuella utveckling. Utifrån detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrån sin roll tar tillvara på olika lärmiljöer utomhus. Resultatet visar på ett positivt synsätt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara på.

Companies and organizations recognize the importance of collaboration to develop responsibility and ability of change in the workplace. The concept of collaboration was a relatively new idea in business in the late 1980s. In a Nordic context, collaboration is a traditional approach that companies use successfully for competition, survival and development. Collaborative organizational efforts cover management of committed people who can help companies achieve flexibility, customer loyalty, innovation and economic success on a challenging and competitive market. Many theorists believe that collaboration is the key to integrating technology, financial competence and innovation.

Ett problem som finns idag, är att det blir fel i de flesta anläggningsprojekt. Detta kan tyckas vara märkligt, då vi faktiskt har den kunskap som krävs för att anlägga en bra och hållbar anläggning. Detta problem behandlas även i rapporten Besiktning av mark, de vanligaste felen (1980) som är skriven av Göran Palm. I rapporten tas det även upp varför det är viktigt med en anläggning utan fel och att uttrycket av den blir bättre om det inte finns några stora fel. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på vilka fel som är vanligast vid en slutbesiktning och även ta reda på varför dessa fel uppstår.

Dokumentationsformen åtgärdsprogram får utstå en hel del kritik både från tidigare forskning och från media vad gäller innehåll och utformning. Åtgärdsprogram ska skrivas när det misstänks att en elev inte når aktuella kunskapskrav. Då blir det därför viktigt i ett ämne som matematik som har en relativt hög andel underkända elever att åtgärdsprogramsprocessen fungerar väl. Denna systematiska litteraturstudies syfte är att kartlägga/identifiera eventuella faktorer som kan öka måluppfyllelsen i åtgärdsprogramprocessen i ämnet matematik. Det resultat och slutsatser denna studie kommer fram till är att det är ett antal olika faktorer som måste samspela för att åtgärdsprogramsprocessen i matematik skall falla väl ut.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur fem gymnasieskolor i Sverige, som tilldelats stimulansbidrag, arbetar med att ge elever förutsättningar till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen. Våra frågeställningar var: hur arbetar de fem gymnasieskolorna med att ge elever möjlighet till regelbunden fysisk aktivitet under skoldagen? Vilka förutsättningar anser lärare behövs för ett fungerande arbetssätt med regelbunden fysisk aktivitet? Vilka miljöer använder skolor för att främja elevers fysiska aktivitet? Hur påverkas gymnasieskolorna av NCFF: s (Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom) stimulansbidrag?MetodEfter att ha talat med NCFF och därefter funnit fem gymnasieskolor som tilldelats stimulansbidrag för sitt arbete med regelbunden fysisk aktivitet, genomfördes kvalitativa intervjuer med lärare som varit ansvariga för arbetet.ResultatSkolorna har använt sig av olika arbetsätt för att främja fysisk aktivitet. Skolor har valt att låta elever leda aktiviteter, intressegrupper har styrt verksamheten och elever har fått lämna lektioner för att vara fysiskt aktiva. Lärare anser att arbetet medfört att elevers studieresultat och medvetenhet om fysisk aktivitets betydelse ökat.

Talängsliga elever känner oro eller ångest när de skall tala och sitter därför mestadels tysta iklassrummet. Åtskilliga lärare saknar kännedom och kunskap om talängslan och då kan de inteheller ge tillräckligt stöd och hjälp till dessa elever. Vår enkätundersökning visar hur vanligt förekommandetalängslan kan vara bland elever i årskurs åtta och nio samt vilka talsituationer detycker känns svårast. Flickorna visade sig vara talängsliga i större omfattning än pojkarna, vilketkan beror på fostran och de förväntningar som skolan och samhället har på dem. För att få enuppfattning om hur talängslan kan upplevas känslomässigt intervjuade vi två elever.

Förett företags konkurrenskraft och överlevnad är det idag av stor vikt att ha enfungerande rekrytering och kompetensförsörjning som matchar företagets behovmed individens. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersökaupplevelser av arbetsrelaterad motivation och lojalitet vad det gällerdeltagande i ett Traineeprogram. Två fokusgruppintervjuer med fem deltagarefrån år 2011 och fem deltagare från 2012 ligger till grund för studien. Dataanalyserades med kvalitativ tematisk dataanalys och huvudresultatet visademycket positiva upplevelser av motivation och lojalitet. Resultatet visade attdeltagarna upplevde att de fått en god inblick i hela organisationen och därmedutvecklat bättre förståelse, engagemang och tillit.

För mig som blivande lärare är det viktigt att veta hur man på bästa sätt får eleverna att utveckla nyfikenhet och lust att lära, vilka läraregenskaper är viktiga? Min litteraturgenomgång visar att intresse för ämnet är viktigt och därför har jag undersökt vilken inställning lärarstuderande har till de naturorienterande ämnena. Jag har använt mig av en enkät och intervjuer för att få svar på mina frågor. Undersökningen visar att en stor del av de lärarstuderande tycker att biologi är det viktigaste NO-ämnet och att moment som människokroppen (biologi), mekanik (fysik) och experiment/laborationer (kemi) anses viktiga. Min undersökning visar också att de lärarstuderande tycker att mycket av tiden i NO-ämnena ska ägnas åt praktiska moment.

Att vi lever i ett samhälle som kräver mer av jordens resurser än den själv kan återhämta sig från är vida omtalat, där förändrade konsumtionsmönster är en väg att bidra till ett mer hållbart samhälle. Många företag är idag engagerade i hållbarhetsfrågor, kommunicerar mer hållbara budskap samt utökar sina sortiment av hållbara varor. Dock är hållbar kommunikation en mycket svår uppgift för marknadsförare. Svenska konsumenter väljer till viss mån hållbara varor framför konventionella, men upplever att det inte finns tillräckligt med information som framhäver hållbara varors fördelar. Denna kvalitativa studie riktar fokus till hur konsumenter uppfattar dagligvaruhandelns kommunikation av hållbara varor i syfte att förstå vilken typ av kommunikation som har en positiv påverkan på konsumenterna och vilken de inte stimuleras av. För att möjliggöra detta har vi utgått från de initiala stegen av individens förmåga att uppfatta kommunikation.