Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen.Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts.Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning.

Syfte och frågeformuleringarUppsatsens syfte är att undersöka om Dunn & Dunns Learning Style Model kan vara en metod som är skolutvecklande samt om modellen möjliggör att elever motiveras och engageras i sina gymnasiestudier.Frågor:- Ger arbete utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model möjlighet till skolutveckling?- Hur uppfattar eleverna lärstilsarbete, utifrån Dunn & Dunns Learning Style Model?- Skapar modellen inlärningsmöjligheter, engagemang, förståelse och motivation?MetodUndersökningen är kvalitativ, där datainsamlingsmetoden består av öppna frågor i en enkät. Nittio elever besvarade enkäten. Genom systematiskt urval plockades därefter trettio enkäter ut och bildade den undersökningsgrupp som uppsatsens resultatdel bygger på. I resultatet behandlas och grupperas de åsikter som eleverna gett uttryck för.ResultatResultatet av elevenkäten visar att arbete utifrån Dunn & Dunns lärstilsmetod är en möjlig väg för skolutveckling.

Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att undersöka om man genom ett intresseväckande tema kan öka läslusten hos ett antal elever med diagnostiserad dyslexi. Arbetet genomfördes under loppet av sex veckor i årskurs två och tre i ett yrkesförberedande program på en gymnasieskola i norra Sverige. Genom en förberedande och en avslutande intervju samt ett lästest med eleverna utarbetades resultatet. Av de fyra intervjuade eleverna ansåg sig en ha förändrat sina läsvanor i positiv riktning. Det är ett gott resultat, anser vi, med tanke på den korta undersökningstiden och den höga frånvaron i elevgruppen..

BAKGRUND: Det ideella arbetet har en stor betydelse i dagens idrottsverksamheter runt om i Sverige, där individer frivilligt ställer upp vid olika arbetsuppgifter. Det finns idag över 600 000 ideella ledare och arbetare som ständigt engagerar sig och bidra till idrottsverksamheter runt om i Sverige från sin egen tid. Vi anser då att vår studie ökar en bättre förståelse för vad som påverkar en ideellt arbetande till att engagera sig mer, vilket kan vara problematiskt när ideella arbetare inte får betalt eller har tidsbrist. Denna studie riktas till verksamheter som arbetar för barn och ungdomar i vårt mångkulturella samhälle. Styrelsen i Andersberg IK är gruppen som ligger i fokus i studien.SYFTE: Syftet med studien är att studera styrelsemedlemmarnas erfarenheter och upplevelser av den sociala interaktionen inom styrelsen samt vilken betydelse dessa erfarenheter har på styrelsemedlemmarnas engagemang i en idrottslig ideell verksamhet med olika etniska bakgrunder.METOD: Studien inspireras av en fenomenologisk vetenskapsteoretisk ansats.  Fyra intervjuer och en observation genomfördes på samtliga styrelsemedlemmar.

SammanfattningStudien belyser en del av den problematik som finns med självstyrt lärande i ett institutionelltsammanhang. Studiens syfte är att undersöka och problematisera självstyrt lärande och denforskningsfråga studien besvarar är hur elever i en gymnasieklass upplever ett självstyrtlärande under en problembaserat lärande (PBL) ? övning? För att besvara syftet ochforskningsfrågan genomförde och analyserade jag en anonym enkätundersökning i en klassgymnasieelever som gjort en PBL ? övning. Enkäten var konstruerad med slutna och öppnasvarsalternativ och hade karaktären av en strukturerad intervju vars svar kunde ligga somgrund för en kvalitativ undersökning. Det var 21 elever som besvarade enkäten.Undersökningen visade att eleverna i stort tyckte att det gick relativt bra att arbeta med deolika momenten som kännetecknar ett självstyrt lärande.

Bakgrund: Företagens roll i samhället håller på att förändras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som är långsiktigt hållbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnås genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utreda och skapa förståelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framväxt från ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgång inom området Corporate Citizenship har genomförts.

Historiskt sett har det varit svårt för småskaliga livsmedelsproducenter att få marknadstillträde. Dagligvaruhandeln har stor makt över vad som saluförs i butikerna och butikskedjorna har strävat mot ett fåtal leverantörer med hög effektivitet. För att överbrygga dessa problem har en grupp småskaliga livsmedelsproducenter i Västeråstrakten startat en ekonomisk förening vid namn Gårdarnas Smaker. Denna studie analyserar olika faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers utveckling. I problemanalysen identifieras fyra faktorer, som påverkar Gårdarnas Smakers grad av framgång.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur lärare och elever på gymnasiet resonerar kring lyrikanvändning på gymnasiet. Två lärare och fyra elever har intervjuats, och resultatet av författarens tolkningar av intervjusvaren är att en framgångsrik lyrikundervisning bygger på lärarens engagemang och på varierande undervisningsmetoder. Lärarnas olika tolkningar av styrdokumenten medför också att de väljer att fokusera på olika saker i sin undervisning. Det förefaller emellertid inte vara så att eleverna anser att de kan ha någon speciell nytta av lyrikundervisningen i framtiden..

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar..

Syftet med detta arbete är att få en bild av vilka faktorer som är mest betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel och koppla detta till lärandeteori. Finns det skillnader i uppfattning om man är nybörjare eller har erfarenhet från bollspel? Spelar kön och ålder någon roll? Vilken lärandeteori värderas högst? För att ge en bakgrund till problemställningen görs en genomgång av tidigare forskning och en beskrivning av två dominerande lärandeteorier, Generella motoriska programteorin och Dynamiska systemteorin med tillhörande didaktiska och motoriska begrepp inom lärande och bollspel. Frågor har ställts i enkätform till två olika undersökningsgrupper, dels 112 studenter från enheten Idrottsvetenskap vid Lärande och samhälle, Malmö högskola och dels 129 elever från grundskolan och gymnasieskolan i två mellanskånska orter. Undersökningsgrupperna har fått värdera faktorer som anses betydelsefulla för att lära sig motoriska färdigheter i bollspel.

Uppsatsens syfte är att utröna om wearables som motivationsverktyg kan tillämpas för att öka engagemanget i organisations friskvårdsprogram. Basen i uppsatsen utgörs av litteraturstudier i aktuell forskning gällande anställdas engagemang i friskvårdsprogram, hur friskvårdsprogram på olika sätt kan bedrivas samt hur modern teknologi kan implementeras i sådana miljöer. Med en metod som inspirerats av grundad teori har faktorer i litteraturen, vilka fungerar som möjliggörare och begränsare för deltagande i friskvårdsprogram, kunnat urskiljas och struktureras.  Struktureringen med likartade faktorer bildade s.k. dimensioner, som sedan kategoriserades under mer övergripande teman.

Arbetets syfte är att undersöka på vilka grunder musik bör användas som redskap i svenskundervisning. I ämnesplanen för svenska 1 finns flera formuleringar som stödjer lyssnandet samt att eleverna ska kunna hantera flera olika medier. Användandet av musik går ifrån den traditionella ?läsa-skriva?-ramen vilket gör att det kan finnas motstånd mot denna typ av estetisk läroprocess. Vårt mål med undersökningen är att visa att musik som medel kan användas i svenskundervisning utan att försämra elevernas slutresultat.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.

Omvårdnad och kommunikation ligger varandra nära eftersom mötet är centralt för sjuksköterskan. För att kommunikationen ska bli optimal och de inblandade ska förstå varandra krävs det att parterna står på samma grund och talar samma språk. Genom att använda sig av verbal och icke verbal kommunikation får sjuksköterskan möjlighet att se till helheten, patienten kan på så vis få möjlighet att dela med sig av upplevelser av sitt lidande. Den höga arbetsbelastningen på en akutmottagning kan påverka vårdrelationen negativt. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av mötet med sjuksköterskan på en akutmottagning för att öka kunskapen om vikten av att skapa ett unikt möte.

Problem: Har arbetet för hållbar utveckling inletts och i vilken grad främjas den i kommunikationen mellan lärare och student på Handelshögskolan vid Umeå Universitet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att övergripande avbilda hur implementeringen av hållbar utveckling i undervisningen på Handelshögskolan vid Umeå Universitet. För att avbilda studieobjektets verklighet så väl som möjligt kommer vi undersöka ett antal delsyften; om vad som kommunicerats, hur det kommunicerats och hur relevant kommunikationen uppfattas i undervisningen. Detta kommer undersökas genom att titta på lärares uppfattning för att jämföras med hur studenterna uppfattar implementeringen av vår problem formulering.Teori: Teorikapitlet har sin grund från vetenskapliga arbeten och är baserad på tre teorier. En teori handlar om hur man strukturerar arbete för hållbar utveckling i en universitets kontext.