Syftet med undersökningen är att se om det finns några skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförändringsfrågan gällande årskurs 9. Jag vill även studera hur pass integrerade klimatfrågorna är i skolan med fokus på hur undervisningen ser ut gällande konsekvenser och åtgärder med fokus på undervisningen i samhällskunskap. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av två metoder: intervjuer och enkäter. Enkätundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmässigt valda elever. Undersökningen har utgått ifrån frågorna: hur förhåller sig eleverna till klimatförändringsfrågan? Syns det någon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhåller sig till begreppet klimatförändringar? Hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i samhällskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fått information om begreppet klimatförändringar främst genom TV och i tidningen.

Syftet med vår undersökning var att studera om processinriktat skrivarbete kan förändra elevers lust, motivation och förmåga att arbeta med text. Vi genomförde våra studier i en årskurs 9 och en årskurs 4-6 i två olika skolor med sammanlagt 33 försökspersoner. Textuppgiften för eleverna handlade i huvudsak om att skriva brev till två andra nordiska länder, Finland och Island. Eleverna fick i början och i slutat av projektet svara på en enkät. Under projekttiden skrev eleverna loggbok, som ibland innehöll specifika frågor om det som just då behandlades.

Det ha?r arbetet syftar till att underso?ka hur man integrerar sin slutanva?ndare i designprocessen fo?r att go?ra dem delaktiga i slutresultatet. Hur man kan fra?mja ka?nslan av delaktighet, stolthet och engagemang fo?r sin ort genom ett gemensamt skapande..

Det som motiverar en människa behöver inte motivera en annan, det finns många olika faktorer som påverkar en människas motivation. I denna uppsats undersöktes vad som motiverade teknologer och naturvetare vid Uppsala universitet att engagera sig ideellt inom Uppsala teknolog- och naturvetarkår. Teorin som har använts är inre och yttre motivation, samt fyra behovsteorier; Maslows behovspyramid, Herzbergs tvåfaktorsteori, McClellands behovsteori och Alderfers ERG-teori. Utifrån denna teori togs 13 stycken nyckelord fram till en analysmodell, vilken sedan låg till grund för påståendena i enkäten. Metoden som användes i undersökningen var kvantitativ och resultatet visade att inre motivation hade mycket större påverkan än yttre motivation för ideellt engagemang.

Forskning pekar på att engagerad personal är mer produktiv, positiv och har bättre hälsa än oengagerad. Socialt stöd har i tidigare forskning visat sig ha en buffrande effekt på bland annat stress samtidigt som chefers stöd har visat sig vara en viktig komponent för anställdas hälsa och engagemang. Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det finns samband mellan socialt stöd och work engagement. En enkät delades ut till anställda (N=561) på ett revisionsföretag. Ett positivt signifikant samband mellan socialt stöd och work engagement påvisas.

Syftet med studien var att studera sambandet mellan arbetsmotivation och arbetsengagemang samt hur skilda yrkestillhörigheter påverkar utfallet. Studien genomfördes på ett företag i byggbranschen med sammanlagt 72 anställda varav 54 deltog i undersökningen och fokus låg på inre motivation, arbetsengagemang samt branschens två huvudsakliga yrkeskategorier; tjänstemän och yrkesarbetare. Inre motivation har mätts med enkäten Work Extrinsic and Intrinsic Motivation Scale (WEIMS) som grundar sig på Self-Determination Theory. Arbetsengagemang mättes med hjälp av en förkortad version av enkäten Utrecht Work Engagement Scale (UWES). Resultatet visade att inre motivation var positivt relaterat tillarbetsengagemang och tjänstemän visade genomgående högre grad av inre motivation och arbetsengagemang i jämförelse med yrkesarbetare.

Trenden att hjälpa andra ökar i takt med att samhället blir mer individualiserat. Brottsofferjouren är en förening som bygger på frivilliga krafter och engagemang och huvudsyftet med verksamheten är att fungera som medmänniskor samt informatörer när det gäller rättsprocessen och försäkringsfrågor. Syftet med studien var att lyfta fram centrala motiv till det ideella arbetet och även ge en inblick i dessa människors uppdrag inom brottsofferjouren. Detta skapar en förståelse och fördjupning i vad som motiverar dessa människor att ge av sin tid och sitt engagemang. Metoden för studien var induktiv tematisk analys och åtta semistrukturerade intervjuer med 6 pensionärer och 2 högskolestuderande låg till grund för analysen.

Why participate? Many studies focus on explaning non-participation in politics. The political parties are loosing members and the particiaption of young people are given extra attention. This thesis is about young people who do participate in party politics. The question is how they experience their participation and how they feel that they can have a politcal influence by being a member of the youth section of a political party.

Studiens övergripande syfte var att undersöka några chefers attityder till en personalsatsning ämnad för att uppnå bättre arbetsklimat och hälsa i en organisation, vidare var syftet att med utgångspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna få ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrån, där behandlas begreppen fritid, gemenskap, hälsofrämjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien är en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning där kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn på personalsatsningen och dess verksamhet är positiv, dock skiljer sig deras syn på och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter åt. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande områden: perspektiv på personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i åk 8 och 9 uttrycker sitt intresse för samhällsfrågor och vilka frågor som intresserar samma målgrupp. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 98 respondenter. Jag har dessutom genomfört en gruppintervju med 6 elever. Som verktyg för min analys och som bakgrund har jag använt mig av relevant litteratur och tidigare forskning i form av två undersökningar genomförda av Ungdomsstyrelsen kring attityder och värderingar. Detta har tillsammans med ett hermeneutiskt angreppssätt utgjort grunden för mina tolkningar av resultaten.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna.

Syftet med denna studie var att beskriva hur förändringsledare ska hantera kritiska faktorer i förändringsprocesser för att säkerställa att förändringsprocesser når lyckade resultat. Studien avgränsades mot att bara studera kritiska faktorer under implementeringen av en förändringsprocess och kritiska faktorer under implementeringen identifierades till kommunikation, engagemang, förändringsmotstånd och förändringsbenägenhet. En teoretisk och en empirisk studie genomfördes. Den teoretiska studien omfattade teori om de fyra kritiska faktorerna inom områdena utveckling och lärande i organisationer, ledarskap och utveckling, affärsprocesshantering och förändringsarbete. Den empiriska studien omfattade 22 stycken intervjuer med ett fallstudieföretag som när denna studien gjordes nyligen hade implementerat en förändringsprocess.

I vår uppsats valde vi att undersöka vilka faktorer som kan tänkas påverka kursplanen i ämnet religionskunskap. Syftet med uppsatsen var därför att göra en jämförande studie mellan tre länder där kyrkan haft en stark ställning, inte minst i sin relation till staten men som skiljer gällande graden av religiositet. Utifrån en sekulariseringsteori som säger att graden av religiositet i landet påverkar kursplanens utformning ville vi se ifall graden av religiositet påverkar kursplanens utformning, detta då vi visste att graden av religiositet skiljer sig mellan länderna.Vi utgick även från det faktum att alla tre länder har en nära relation mellan stat och kyrka, och att kristendomen i alla tre länder historiskt haft en stort inflytande för länderna. Utifrån detta faktum använde vi oss av en teori som säger att religiöst arv påverkar utformningen av kursplanen och att trots att graden av religiositet i landet skiljer sig åt i de tre länderna idag så påverkar inte detta enligt denna teori kursplanen i religionskunskap då alla har ett tydligt kristet arv. Utifrån detta ställde vi oss frågorna om det finns skillnader mellan ländernas kursplaner samt vilka faktorer som skulle kunna förklara likheter och skillnader mellan ländernas kursplaner.                      För uppsatsen valde vi en kvalitativ metod där vi utgick ifrån tre kategorier som vi fann relevanta för att kunna urskilja likheter och skillnader mellan länderna som vi därefter redovisade för respektive land i resultatdelen.

Introduktion: I min elevgrupp, en grundkoleklass i årskurs två kom det upp åsikter om att skolan var tråkig. Vid närmare eftertanke kom jag underfund med att engagemanget bland eleverna de senaste åren sjunkit och att jag ändrat mitt sätt att lägga upp arbetet för eleverna.Syfte: I undersökningen studerades hur elevgruppens engagemang för skolarbetet förändrades efter en ökning av ett freinetpedagogiskt arbetssätt. De arbetssätt inom freinetpedagogiken som valdes var tre. Det första var att låta eleverna delta i planeringen av verksamheten, det andra att utöka det praktiska arbetet och det tredje var att låta elevens arbete få en tydlig mottagare.Teori: För att tolka analysera och förändra praktiken användes aktionsforskning. För att förstå praktikens komplexitet har en teori av praktikarkitektur tillämpats.Metod: För att samla in det empiriska materialet användes loggbok som är ett av verktygen inom aktionsforskning.

Syftet med studien var att studera hur olika sagoformer påverkar förskolebarn i mötet med sagan. Främst uppmärksammas hur förskolebarn reagerat på varierade sagoformer samt hur pedagogen kan fånga och utveckla förksolebarns intresse för sagan. I bakgrunden belyses saagans historia och tidigare forskning om ämnet. Empiriska delen av den kvalitativa studien utfördes på en förskola där samtliga barn observerades under de aktuella tillfällena.Barnen fick möta sagan vid samanlagt elva tillfällen och i fem olika former. Förskolebarnen observerades även vid andra tillfällen när de utförde aktiviteter som var relevanta för studien.