Kan kärleken övervinna religionen? Min frågeställning har varit: Kan blandäktenskap fungera trots de olika motsättningarna som finns mellan olika religioner och kulturer?Den metod jag har använt mig av är kvalitativ metod, främst fenomenografisk metod baserad på intervjuer. Själva tillvägagångssättet har skilt sig åt eftersom jag använt mig av olika typer av material såsom litteratur, Internet och heliga skrifter. Jag har också intervjuat personer som befinner sig i ett blandäktenskap/relation samt personer i ledande ställning i församlingarna. Jag har letat efter tidigare forskning i Högskolan i Gävles databaser, men mycket av mitt arbete har haft sin utgångspunkt i egen erfarenhet samt i en dokumentär som visades på SVT1 (Inte som min syster).Uppsatsen syftar till att ge en inblick i och belysa hur de två olika religionerna, Kristendom och islam är uppbyggda samt ge en förklaring till olika begrepp som förknippas med blandäktenskap.

This is an analysis of the ethics of the Deutsche Christen, a pro-Nazi christian movement in the Third Reich. The movement was a part of the German protestant church and attracted as much as one third of the church members. They incorporated Nazi symbols in the church activities and aimed to ?cleanse? the church from what they called jewish influenses. It is debated if a group that supports Nazi ideals can be considered ethical, or even christian, but this analysis examines their etchics and raises the question if the ethics of the Deutsche Christen can be compared to other christian ethical models.

Syftet med denna uppsats är att, genom Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, undersöka hur debatten om kristna konfessionella friskolor ser ut i de kristna tidsskrifterna Kyrkans Tidning och Dagen. Diskursanalysens resultat analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell, samt Anthony Giddens teori om det posttraditionella samhället och Bruce Lincolns religionsdefinition. Resultatet visar att debatten i tidsskrifterna övervägande präglas av en frustration över oklara direktiv från skollagen och Skolverket i fråga om konfessionella inslag i den svenska skolan..

I uppsatsen görs en kartläggande undersökning av den koreanska kristna minoriteten i Stockholm. Undersökningen är byggd på intervjuer av pastorer i de olika församlingarna. Deras svar har sedan jämförts med undersökningar av koreanska kristna församlingar i USA.  Uppsatsens slutsats är att den koreanska kristna minoriteten i Stockholm är ett eget fenomen som i mycket skiljer sig från koreanska kristna församlingar i USA. De huvudsakliga skillnaderna är att församlingarna inte har lika stor roll som språk och kulturförmedlare samt att kvinnor verkar ha större inflytande..

Syftet med denna uppsats är att utreda sambanden mellan den presentation av Kristendomens uppfattning i olika etiska frågor som finns i olika läroböcker i religionskunskap för gymnasiet från olika perioder och de läroplaner som var aktuella då. Hur beskrivs Kristendomens etik i de olika läroböckerna? Vilka områden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda läroböckerna den läroplan som var aktuell när den skrevs? Med hjälp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre läroböckers presentation av Kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar några valda områden som kan hänföras till Kristendomens etik. Mina slutsatser är att det är ganska stor skillnad mellan vad läroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i läroplanerna..

Musikmarknadsföring - att marknadsföra sig med musik och ljud är mycket inne just nu. Stora företag lägger ner allt större del av sin marknadsföringsbudget på att skapa en konsistent musikprofil. Sonic branding är ett marknadsföringskoncept som utgår från detta liksom sensory branding som innebär att marknadsföra sig konsekvent mot samtliga av människans sinnen. Både sonic branding och sensory branding utgår från religion och Kristendom som inspiration för detta. Ingen av dem har dock undersökt vad Kristendomens musikhistoria kan tillföra marknadsföring med musik.

Detta arbete syftar till att undersöka vad bilder, gestaltande religiösa berättelser, kanförmedla om den religiösa kontext där de har sitt ursprung. Hur väl dessa bilder kantjäna som hjälpmedel till att förklara centrala aspekter av respektive religion iundervisningssammanhang är även en del som kommer att undersökas. Det aktuellabildmaterialet består av två bilder hämtade ur den kristna och den buddhistiskabildtraditionen. För att behandla aktuella bilder används en kvalitativ observationsmetodi form av en egen bildanalys-anpassning som inkluderar delar av både den ikonologiskaoch semiotiska analystraditionen. Resultatet av dessa analyser visar att den aktuellatypen av bilder kan, under gynnsamma omständigheter, förmedla information om sinreligiösa kontext och på sätt även tjäna som ett didaktiskt hjälpmedel..

This paper deals with the late Viking age/early medieval grave field in Björned, Torsåker parish, Ångermanland County in northern Sweden. The grave field in Björned is rare because it has all the signs of being Christianized before the surroundings. This awakes questions such as if the people of Björned came from another place and brought the religion with them or if someone else did that for them. To find these answers I have analysed the stable isotope ratios [delta]13C, [delta]15N and [delta]34S in human bone collagen. Through these stable isotopes we can not only see what the people consumed but also where their food had its origin.

This essay is about the representation of orthodox Christianity in Swedish educational material. With the help of my analytical approach inspired by Michel Foucault, I have studied material used in school for the subject Religion. I have limited the educational material in two ways. First, the main reason for this is that I am only interested in material written and produced from the year 2010 until today. Secondly, the material I have chosen to focus on is written for the grades 7-9 and for high school.

Det övergripande syftet med uppsatsen är att söka svar på om det finns några likheter och skillnader mellan Kristendoms- och islamundervisningen samt vilka didaktiska val som religionskunskapslärare gör och vilka undervisningsmetoder de anses föredra. För att besvara frågeställningarna har sex kvalitativa intervjuer genomförts med religionskunskapslärare som arbetar både på högstadiet och gymnasiet. Uppsatsen använder sig av Edward Saids postkoloniala teori samt Thomas Englunds utbildningsfilosofier. Vidare kan uppsatsens resultat påvisar att det finns stora likheter mellan Kristendoms- och islamundervisningen. Lärarnas didaktiska val i undervisningen styrs av kursmålen och egna samt elevernas intressen.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i så fall vilka drag är nya och vilka som finns kvar från den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jämförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterära verk, samtliga utgivna under åren 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken är på väg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas självförtroende och självkänsla.

I den här uppsatsen kommer jag att undersöka vilken roll Kristendomen innehar i religionskunskapen, jämfört med de andra världsreligionerna. Jag kommer att utgå från hermeneutiken för att tolka olika aspekter i tre olika läroböcker som används i religionskunskapsundervisning idag. Jag kommer först att titta på Kristendomens inflytande över läroplanen från tidigt 1800-tal. Efter detta går jag igenom innehållet i de tre läroböckerna innan jag diskuterar resultaten. I en jämförelse där jag tittar på textomfång, urval av information konstaterar jag att  Kristendomen framställs annorlunda jämfört med de andra religioner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i Kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier..

Construction of Identity and Charismatic Leaders deals with fundamentalism and Islamism within the United States, emphasising on similarities between fundamentalists and Islamists. The term "fundamentalist" is here referring to Christian extremists, while "Islamist" refers to the Muslim counterpart. The purpose of the essay is to make North American fundamentalism and Islamism comprehendible on a larger scale.In order to show similarities between these groups when it comes to values, structure and commitment to their tasks, it is important to understand the nature of the religious devotion.Analyzing the similarities of the two groups enables construction of general criteria for how anthropology of religious extremists can be outlined..

Syftet med vår uppsats är att jämföra en viss etisk utgångspunkt, utilitarismens, och den klassiska Kristendomens syn på eutanasi. De delfrågor vi söker besvara är: Är någon form av eutanasi förenlig med den klassiska Kristendomens tankar? Finns det några värderingar gällande eutanasi som utilitarismen och Kristendomen kan enas om? Vilka är de centrala skillnaderna mellan utilitarismen och klassiska Kristendomen gällande synen på eutanasi? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, genom ett litteraturstudium som genomsyrats av en hermeneutisk tolkningsmodell. Resultatet i denna undersökning visar att representanter för utilitarismen kan gå med på alla former av eutanasi samtidigt som det likväl kan avfärda alla former, detta för att det är konsekvenserna som styr varje enskild handling. Representanterna för den klassiska Kristendomen avfärdar vid prima facie alla former av eutanasi, men vid en djupare förståelse så blir det evident att de går med på passiv eutanasi om det är ett rationellt val av en rationell människa.