Påsken är Greklands överlägset största högtid. Den har en enorm betydelse för den grekiskortodoxa kyrkan och den grekiska traditionen. Påsken firas såväl i kyrkan som i hemmen med familjen. Maten har en central plats med fasta som inleder påsken, vilken sedan kulminerar i Jesus Kristus lidande, död och uppståndelse. Familjen samlas kring en stor påskmåltid på söndagen för att fira uppståndelsen.

Alla människor frågar sig någon gång vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta är alltid ett aktuellt samtalsämne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrämmande och religioner gör nästan uteslutande alltid försök till att svara på dessa frågor och ge ro till den oroliga människan. Något som fungerat som en lösning på människans rädsla för döden inom den judiska och kristna traditionen är tron på den kroppsliga uppståndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett på kroppen i samband med uppståndelsen inom båda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys använts för att analysera utvalda teologers forskning.

Denna uppsats undersöker hur Kristendomen konstitueras när text i ett antal skolböcker utgivna efter 2011 års kursplan för åk 7-9 behandlar livsfrågor. Studien tar ansats i ett diskursanalytiskt perspektiv grundat i diskursteori samt John Deweys transaktionsbegrepp. Det innebär att skolböckers texter identifieras i termer av diskurser vilka betraktats som deltagare i den verklighet som framträder för eleven. Inom detta perspektiv är en viktig utgångspunkt att på det sätt vi individer uppfattar oss själva och omgivningen styrs av och konstitueras i språket.  På så sätt kan skolböckernas språk genom text sägas konstruera verkligheten för eleven vilket i sin tur får konsekvenser för elevens förhållande till Kristendomen och dess utövare. Men också i relation till elevens eget utvecklande av en personlig livsåskådning.

The study is aimed at investigating the Slovenian philosopher Slavoj ?i?eks theories ofthe ontology of the subject, the crisis of our modern society and his views on how theology,especially Christian theology, can provide the answer for the threats to our society.My main object is the article Descartes and the post-traumatic subject (2008)where ?i?ek elaborates thoughts about the subject and our capitalistic society. To be ableto grasp these thoughts in full I have undergone an investigation not only on the writingsof Slavoj ?i?ek, but also on the philosophers to whom he owe much of his theories,such as G.W.F. Hegel, Friedriech Schelling, Karl Marx and Jaques Lacan.In the study I have shown how the subject is, according to ?i?eks psychoanalytictheories, decentered.

Läroboken har för avsikt att lära eleven något, i denna står sådana fakta som någon eller några ser som elementär och sann. Det är omöjligt att en lärobok ska innehålla allt om en världsreligion. Detta leder till en urvalsproblematik, vad ska tas med och vad ska lämnas därhän? Finns det något mönster i denna urvalsprocess? Denna studie syftar till att undersöka hur i slam skildras i tre stycken läroböcker i religion riktade till år 4-6 . Studien syftar även till att diskutera hur dessa skildringar av islam ser ut i relation till styrdokumentens föreskrifter.

The X-Files (svensk titel Arkiv X) är en TV-serie som producerades mellan 1993-2002. Serien har gått till historien för att fånga tidsandan och dess postmoderna misstro mot myndigheter och intresse för nyandlighet. I ett flertal avsnitt kommer huvudpersonerna i kontakt med den kristna religionen. Uppsatsen undersöker hur olika former av Kristendom gestaltas i The X-Files. Frågeställningen berör de bikaraktärer som dyker upp i serien och som kan beskrivas som representationer av Kristendomar.

This essay describes Marcion, his life, religion and achievements. He was active 120 ? 160and was a leading christian gnostics or a christian extreme paulinist.Marcion regarded himself as the only true interpreter of christianity. He meant that theCreator God was the jews God, while the Superior God of Love and Grace, was the Father ofJesus and God for all people and Gods.Marcions church grew very fast. It was united, widespread with canon and liturgy around 150AD.

SammanfattningSkolan kan sägas ha två primära och med varandra sammankopplade uppgifter: att förmedla kunskaper och att förmedla grundläggande demokratiska värden. Att vårt samhälle har förändrats genom sekularisering och ökad pluralism gör att skolans uppgift att skapa förståelse, tolerans och inlevelse för andra människor har blivit allt mer angelägen. För förverkligandet av skolans båda uppgifter spelar läroboken fortfarande en framträdande roll. En viktig fråga är om läroböckerna i religionskunskap är anpassade för den relativt nya situation som råder i skolan, med mångkulturella och mångreligiösa klassrum.Syftet med denna studie är att undersöka i vilken mån två läroböcker i religionskunskap kan sägas uppfylla läroplanens direktiv om att undervisningen ?skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse? (Lpf 94, s 3).

This thesis is a study of how Norse religion and early Christianization is presented in three Swedish museum contexts. Empirical studies of the exhibitions relating to religion have been conducted at The Historical Museum in Stockholm, The Museum of Gotland and Östergötlands Museum and interviews with the museum staff compliment the empirical data. The concept of religion has been problematized to facilitate the analysis. The result of the study is that there are tendencies to make a hierarchical order between the different religions and that Christianity is an organized religion while the Norse religion is semi-organized..

I uppsatsen behandlas vad kultkontinuitet innebär och hur begreppet ska tolkas. Genom en jämförelse av förkristna teofora ortnamn och tidiga kyrkplatser undersöks kultplatskontinuiteten i Hälsingland mellan vikingatidens religion och Kristendom. Även landskapets runstenar granskas i syfte att finna kontinuitet mellan religionerna. Den sammantagna slutsatsen är att kultplatskontinuitet med en särskilt begränsad definition inte kan styrkas, utan endast bosättningskontinuitet. Runstenarna däremot uppvisar ett flertal tecken på kultkontinuitet..

Studien undersöker hur Kristendomen framställs i läromedel inom religionskunskap för det svenska högstadiet. Studien ämnar söka maktstrukturer mellan de olika kristna riktningarna samt att se hur dessa riktningar framställs i de olika läromedlen som finns för högstadiet. Studien tar avstamp från läromedel skrivna för lpo 94, då det ej har utkommit en större mängd läromedel skrivna för lgr 11. Studien koncentrerar sig på de kristna riktningarna och ej Jesus tidiga liv eller kristen etik..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp Kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen.

The purpose of this paper has been to highlight how three different highschool textbooks portrays Christianity and Islam. The aim of the paper has been to higlight and pinpoint how the three different textbooks uses different angles and perspectives on recontextualization; which ergo in turn creates a different field of transferred knowledge from each individual textbook.The paper uses an applied model of Bernstein?s theory of recontexualization, and from it derives two analytical tools to process and make an analysis of the textbooks transferred knowledge. The first analytical methodical tool of Bernstein?s theory is positioning, which is used in the paper to highlight what the different textbooks value and evaluate different kinds of knowledge of Christianity and Islam.

Jag vill i den här uppsatsen beskriva hur sexualitet och genus konstrueras, befästs och utmanas i Margareta av Navarras verk Heptameron. Jag utgår från Judith Butlers och Thomas Laqueurs queerteoretiska perspektiv och visar hur de olika maktdiskurserna Kristendom, aristokrati, patriarkalism och nyplatonism påverkar och påtvingar olika konstruktioner av sexualitet och genus, och kan konstatera att alla dessa diskurser bygger på en normerande och normaliserad heterosexualitet som ständigt för tillbaka avvikelserna från denna norm, hos såväl devisanterna som i de två noveller jag studerat, till en binär könskategorisering. Huvudfokus ligger på tvetydigheten hos begrepp som man, kvinna, och fullkomlig kärlek. Jag menar att just avsaknaden av slutgiltiga definitioner av sådana begrepp i verket visar på att det inte går att finna något essentiellt ursprung eller någon slutgiltig definition av dem. Det är just därför den heterosexuella normen måste iscensättas gång på gång.Jag menar dock att man kan konstatera att det finns en skillnad i fråga om de bakomliggande diskursernas gestaltning i ramberättelse där de slås fast och i novellerna där de problematiseras, vilket också påpekats av Bernard.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur elever i årskurs åtta och nio uppfattar ämnet religionskunskap. Jag har använt mig av enkäter för att samla data. Sammanlagt deltog 112 elever i undersökningen. Som bakgrund skriver jag om hur religionsämnet har förändrats under 1900-talet, från att ha varit ett ämne som enbart tog upp Kristendom i undervisningen till att handla om alla de stora världsreligionerna. Undersökningens resultat visar att eleverna anser att religionsämnet är lika viktigt som andra skolämnen.