Ungdomars identitetsskapande och livsvillkor är vad vår antologi handlar om. Det vi har studerat är hur ungdomar väljer att leva i det nutida samhället. I och med de stora valmöjligheterna och människors reflexiva förmåga uppkommer ständigt rädslan att de val vi gör kanske är fel. Ungdomstiden vi tar upp i denna antologi kan ses som något specifikt avgörande för skapandet av den personliga identiteten. De teman vi kommer att behandla är unga kristna i dagens samhälle och deras tro i koppling till deras identitetsskapande, punkens betydelse för ungdomars identitet och hur samhället ser på dem, hur användandet av tekniken har påverkat unga människor med dess fördelar och nackdelar.

Jag avser att med hjälp av olika frågeställningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga är en kristen kyrka. Jag har i min analys utgått från den kvalitativa analysmetoden, men också tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgångspunkter jag beskriver är teorier om Kristendomen som också innefattar tidigare forskning inom ämnet. Jag har även i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns både likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock på fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

Syftet med denna uppsats är att analysera debatten som tog plats på hemsida Newsmill åren 2010och 2012 om intelligent design. Fokusen i själva textanalysen är en argumentationsanalys somtillsammans med kritisk diskursanalys skall utröna och förstå den maktförskjutning som går attfinna inom diskursen. Den kritiska diskursanalysen är byggd på Norman Fairclough. Analysen ärordnad kronologiskt och innefattar tjugotre artiklar allt som allt.Fokus i själva analysen ligger i att utröna och förstå hur debattörerna ställer sig till religion ochvetenskap i deras argumentation kring intelligent design. Här går att finna hur religion ofta förs insom begrepp i relation till personers emotionella agerande och överlag blir religion en belastning fördebattörerna.

Den kristna kyrkan i väst befinner sig i en brytningstid. Från att ha haft en självklar plats och röst i samhället förlorar man mer och mer mark i ett postmodernt samhälle. Ideologen Stuart Murray analyserar detta skifte inom den neoanabaptistiska tankeströmningen, och detta arbete syftar till att studera hans tankar i ljuset av annan forskning. Ett urval av Murrays kyrkohistoriska, ecklesiologiska och missiologiska böcker har lästs och jämförts med andra författares texter. De tematiska områden som studerats är främst begreppen Kristendom, efterKristendom och den västliga kyrkans ecklesiologiska och missiologiska utmaningar.Kristendomstiden präglar Europas kristenhet på många plan.

In this study, religiosity in prison is investigated. What opportunities are there for those detained to practice their religion and how did their religiosity change after they were detained? Six interviews were conducted to gain a better perspective of religiosity in prison. The focus is on Correctional Institution in Kalmar, where surveys have been conducted over a longer period but also the monastery at the Correctional facility in Kumla is discussed. Most interviews were conducted in the prison of Kalmar, in a room where religious conversations are conducted.

Förr hade religionen, i form av ?kyrkan mitt i byn? en given funktion i det svenska samhället. Kyrkan både organiserande och deltog i diskussioner om samhällets utveckling, ungdomens fostran, vård av äldre och sjuka och upprätthållandet av lag och ordning. Men med tiden när samhället sekulariserades fick religionen en helt annan plats och betydelse.Sverige är idag ett sekulariserat land och vi lever i en sekulariserad tid. Med begreppet sekularisering menas vanligtvis att kristen tro i moderniseringsprocessens spår fått allt mindre utrymme i samhället.

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.

Förändringar i vår världsbild innebär förändringar i gudsbild. Sedan vår tideräknings början har den kristna människan mer eller mindre känt sig bunden vid den gudsbild som våra kyrkofäder förmedlat med grund i de kristna dogmerna som formulerades, under de tidiga kyrkomötenas tid. Men har denna klassiska gudsbild som dessa dogmer fastställt blivit diffus, som en följd av vårt förändrade sätt att se på världen? Är det dags för en förändring? Mitt syfte är att undersöka och beskriva den unga moderna människans gudsbild. Beskriver den unga moderna kristna människan sin gudsbild i enlighet med den klassiska gudsbilden? Använder den moderna kristna människan uttryck som visar att gudsbilden influerats av modern teologi? Metoden jag har använt mig av är kvalitativa intervjuer och den hermeneutiska tolkningsmetoden.

With a hermeneutical method using narratology this thesis is interpreting the auteure Lars von Trier´s discussed movie Antichrist. On one hand within the limits of the hermeneutic Paul Riceours analysis of structure is used to reconstruct the narrative of the film out of the different part of discourses that I have construed in my first reading to find out a deeper comprehension of the relation between the characters and their relations to the different discourses. On the other hand the discourses which extracts out of His and Hers actions and statements are related to the clues that I´ve found out from interviews with von Trier regarding Antichrist where he, among other things, touches upon philosophical work of Friedrich Nietzsche and his own disregard about protestantism and religion. All in all this first phase of interpretation is termed the different horizons which I finally interprete and coalesce with my subjects comprehension on a metadiegetic and meta-metadiegetic level. By this a ?fusion of horizons? in the sense of Hans-Georg Gadamer can take place, which directly leads into the big scene of Relevations.

This essay analyses two swedish magazines about marriage, called "giftermålstidningar", from 1914 and 1924. With ideology as theoretical basis the subject matter is to find words and expressions of ideological influence in the source material. These influences is assumed to come from contemporary marriage laws, which expressed certain views about heterosexual relationships. In addition to the state's laws, the writers in the magazines is presumed to be influenced by other contemporary ideas. Either an older, christian tradition from brittish baptist Frederick Brotherton Meyer, or the swedish economist Knut Wicksell, who represents the Neo-Malthusian world view.

Syftet med uppsatsen är att belysa lärares åsikter om religiösa konflikter/kulturkrockar i gymnasieskolan. Fokus ligger på konflikter i Sverige mellan Kristendom och Islam, på grund av att det enligt migrationsverkets statistik nu anländer flest invandrare från det muslimska landet Irak. Elva stycken gymnasielärare deltog i en enkätundersökning angående deras attityder kring frågor som slöjans vara eller icke vara i skolan och hur man som lärare ska kunna följa Lpf 94 och samtidigt vara verksam i en skola för alla. Jag intervjuade även en lärare och samordnare på IVIK; Individuella programmets introduktionskurser för invandrare och bad om hennes tankar och åsikter, då detta är områden hon arbetar med dagligen. Sveriges integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni har även hon svarat på frågor om slöjförbud i den svenska skolan.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad som karakteriserar religiositeten i Sverige, vilka prioriteringar som görs i religionsundervisningen samt hur undervisningen i religion överensstämmer med religiositeten i samhället. För att besvara vår frågeställning utförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex religionskunskapslärare i gymnasiet. För att på ett tydligare sätt belysa intervjusvaren har vi använt oss av litteratur som först och främst beskriver religiositeten i samhället samt litteratur som på ett kritiskt sätt granskar religionsundervisningen. Utifrån litteraturen kan vi utläsa att Kristendomen tappar sitt fotfäste i samhället och att allt fler söker sig till nyandliga rörelser. I undervisningen prioriterar lärarna världsreligionerna eftersom det står i kursplanen och då eleverna i viss mån förväntar sig det.

Mitt syfte är att undersöka hur hinduer och hinduism framställs i fem olika läroböcker om religionskunskap avsedda för gymnasieskolan. Med utgångspunkt i Nathan Söderbloms lärobok från 1912 intar undersökningen ett diakront perspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie där metod och teori ryms inom ramen för diskursanalys. Frågan är om en förändring skett över tid i läroböckernas text, och vad de förändringarna i så fall kan bero på ? i relation till andra diskurser.

Syftet med vår undersökning var att studera synen på döden hos unga kristna, muslimer och icke-troende. Vad beror eventuella likheter och skillnader på och vilka konsekvenser får dessa för alla undersökta individer? Undersökningen gjordes med hjälp av femton kvalitativa intervjuer, där vi ställde frågor om döden till ungdomar på en gymnasieskola under våren 2009. Undersökningsgruppen bestod av fem muslimer, fem kristna och fem icketroende. Den slutsats vi kunde dra utifrån vår undersökning var att unga människors syn på döden formas inte bara utifrån den religiösa tillhörighet de säger sig ha, utan minst lika mycket av det omgivande samhället. De informanter som var uppvuxna i en svensk kontext hade formats utifrån det samhälle de lever i.

This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the Europeaninfluences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings ? as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaismthat were used as source material ? are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread.