Sök:

Sökresultat:

1083 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 59 av 73

AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden

Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.

Bluff-PR Àr som att kissa i sÀngen : En kvalitativ studie om PR-konsultens syn pÄ bluff-PR

Denna studie grundar sig i den splittring som PR-konsulten befinner sig i, gÀllande de mÄnga etiska stÀllningstaganden som denne stÀlls inför. Detta i kombination med, att public relations som yrke Ànnu inte betraktas som en erkÀnd profession, gör att PR-branschen blir utsatt för intrÄng pÄ dess omrÄde frÄn övriga kommunikationsbranschen. Intresset för studien vÀcktes i samband med den intensiva mediebevakningen runt PR-konsulternas anvÀndande av bluff-PR och det sken som bluff-PR kastar över PR-branschen.Studien grundar sig i den fragmentering som idag prÀglar PR-branschen, gÀllande vikten av förtroende och etiska vÀrderingar, samt den inverkan som bluff-PR har pÄ yrkesverksamma PR-konsulter. I det hÀr sammanhanget ses bluff-PR, som en PR-kampanj för att skapa nyfikenhet kring nÄgot utan att vara tydlig med avsÀndaren, för att vid ett senare skede avslöja vad det egentligen handlar om.Studiens syfte och frÄgestÀllningar Àr besvarade med hjÀlp av en kvalitativ metod; samtalsintervjuer. Yrkesverksamma PR-konsulter i Sverige, samtliga medlemmar i PRECIS, bjöds inledningsvis in att delta i vÄr studie.

NÀr ett Jehovas vittne avsÀger sig blodtransfusion - Etiska problem som kan uppstÄ hos vÄrdaren vid en livsavgörande situation

Samfundet Jehovas vittnen avsÀger sig blodtransfusion pÄ grund av sin religiösa tro. SjukvÄrden stÀlls inför etiska problem nÀr det uppstÄr en situation dÄ patienten behöver blodprodukter. För vÄrdaren uppstÄr etiska konflikter mellan viljan att rÀdda liv, medicinska och juridiska aspekter samt patientens autonomi. Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa de etiska problem som vÄrdaren kan möta i sjukvÄrdspraxis. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ litteraturstudie och bygger pÄ fyra vetenskapliga artiklar och en avhandling.

Revisorns oberoende - en definitionsfrÄga vid revisionsnÀra rÄdgivning i mindre företag?

SammandragDen första januari 2002 infördes analysmodellen som ett sjÀlvgranskande verktyg för attsÀkerstÀlla revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senasteredovisningsskandalerna. Modellen tillÀmpas vid prövning av revisorns oberoende iaktiebolag.Revisorns oberoende Àr en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift Àr att granskaÄrsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed ienlighet med FAR: s yrkesetiska regler.

Fallstudie: Ändrings- och tillbyggnadsprojekt : fastigheten Kristen Munck 6 i Halmstad

Avfallsplanen i Danderyds kommun innefattar ett delmÄl Är 2012 att materialÄtervinning ska öka med 40 % frÄn 2009 Ärs nivÄ. I materialÄtervinning inkluderas biologisk behandling av matavfall. En möjlig ÄtgÀrd för att uppfylla detta mÄl Àr att införa insamling av matavfall för rötning. För att ett införande av matavfallsinsamling ska bli sÄ framgÄngsrikt som möjligt Àr det viktigt att studera kommuninvÄnarnas instÀllning till detta. En litteraturstudie genomfördes för att undersöka om rötning Àr en lÀmplig behandlingsmetod för matavfall för Danderyds kommun.

Hur ska ett företag med kapitalintensiva premiumprodukter fÄ större strategiskt utrymme i ÄterförsÀljarnas produktportfölj : - En studie av ÄterförsÀljare till en slÀpvagnsproducent

SyfteSyftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur banktjÀnstemÀnnen skapar och bibehÄller förtroende i sina kundrelationer nÀr de förmedlar bankens tjÀnster och produkter. MetodVi har anvÀnt oss utav en kvalitativ och deduktiv metod. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare pÄ tvÄ banker, Handelsbanken och Swedbank. I intervjuerna har vi anvÀnt oss av ett ostrukturerat tillvÀgagÄngssÀtt dÀr vi haft förutbestÀmda frÄgor utifrÄn vÄra teman. Vi anser att denna metod ger oss en bÀttre bild av verkligheten Àn vad enkÀter gör. EnkÀter skulle ha svÄrt att kunna skildra interaktionen mellan mÀnniskor.  AnalysVi har anpassat den modell arbetet utgÄr ifrÄn till att passa in i vÄra respondenters vardag.

VÀrdegrund genom skapande möten : en vÀrdepedagogisk arbetsmodell i förskolan och förskoleklassen

I takt med den ökade uppmÀrksamheten för vÀrdegrundsfrÄgor i samhÀllet har ocksÄ förskolan och skolan skyldighet att utveckla arbetsplaner och ÄtgÀrdsprogram för att motverka mobbning, utanförskap och diskriminering. I styrdokumenten för förskola och skola stÄr att det Àr en viktig uppgift att till barn/elever förmedla och förankra de grundlÀggande vÀrden som vÄrt samhÀllsliv vilar pÄ. UtifrÄn dessa aspekter har studiens syfte varit att försöka definiera specifika vÀrdegrundsfrÄgor som rör bemötande och fördomar. Genom observation och intervjuer har undersökningen genomförts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur barnen kunde relatera den egna verkligheten och sitt agerande till det som skedde i en berÀttelse, och hur barnen förstÄtt bokens budskap samt om de kunnat formulera vÀrdegrunden dÀri. Vidare beskrevs ett exempel pÄ en arbetsmodell om hur pedagoger i förskolan/skolan skulle kunna arbeta med dessa frÄgor utifrÄn barnlitteratur genom en estetisk praktisk metod.

LivsfrÄgepedagogik, En kvalitativ studie om lÀrares arbete med barns livsfrÄgor i grundskolan. The Pedagogy of Existential Questions, A qualitative study of teachers work with children in primary school life issues.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger i grundskolans tidigare Är arbetar med barns livsfrÄgor i religionskunskapsundervisningen men ocksÄ hur de integrerar dessa i andra Àmnen. Vidare ville vi ocksÄ ta reda pÄ vad livsfrÄgor innebÀr enligt pedagogerna och vilken betydelse de tror att dessa har för barns lÀrande. Slutligen sökte vi svar pÄ varför livsfrÄgorna Àr sÄ viktiga och varför pedagoger bör anvÀnda sig av dessa i undervisningen. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn de tre didaktiska frÄgorna vad, hur och varför. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerad intervjumetod som redskap för studiens datainsamling.

Intellectual Property Rights in Software : A Critical Investigation from an Ethical Perspective

The development of software was considered until the beginning of the 1990th as a cathedral like product development in closed companies. This way of development changed in the last decade. Open source software (OSS) development challenged this consideration significantly. OSS is produced in co-operation by skilled people, distributed and used by many moral agents. The result, the software itself, can be studied and modified.

Kontextbeskrivningar eller komplexa och angelÀgna situationer - en studie i samtida beskrivningar av landskapsarkitektens kontext

Landskaparkitekturen kan beskrivas som ett brett och tvÀrvetenskapligt omrÄde. Det gÄr dock ÀndÄ att tala om specifika landskapsarkitektoniska förhÄllningssÀtt, nÄgot som formuleras inom utbildningarna, olika debattforum, genom facklitteratur, facktidskrifter och genom praktiken sjÀlvt. NÄgonstans börjar och slutar landskapsarkitektonisk kunskap. NÄgonstans börjar och slutar det landskapsarkitektoniska fÀltet. Hur beskrivs dÄ landskapsarkitektens kontext i ett urval samtida arkitekturperiodika? I denna uppsats har ett antal artiklar publicerade mellan 2008 och 2011 analyserats. Beskrivningarna av landskapsarkitektens kontext i artiklarna har sedan fördjupats och breddats med hjÀlp av fyra teoretiska perspektiv.

För en justare framtid : En studie av Nollvisionens införande i Södermanlands fotbollsdistrikt

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats var att undersöka införandet av Nollvisionen i Södermanlands fotbollsdistrikt. För att uppnÄ syftet valde vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken var bakgrunden till införandet av Nollvisionen? Vad ville Södermanlands fotbollförbund uppnÄ med införandet av Nollvisionen? Hur sÄg de involverade, det vill sÀga förtroendevalda och tjÀnstemÀn inom Södermanlands fotbollförbund, pÄ beslutet att införa Nollvisionen? Hur har Södermanlands fotbollförbund informerat om Nollvisionen? Hur sÄg fotbollsföreningarna och domarna pÄ införandet av Nollvisionen?MetodVi har arbetat bÄde med en kvalitativ metod och en kvantitativ metod. Fyra intervjuer genomfördes dÀr intervjupersonerna valdes utifrÄn ett strategiskt urval i samrÄd med Södermanlands fotbollförbund. TvÄ enkÀtundersökningar delades ut genom ett tillfÀlligt urval till föreningsrepresentanter och domare.ResultatBakgrunden till införandet av Nollvisionen var en kraftig ökning av disciplinÀrenden i distriktet och influenser frÄn andra distrikt.

Finns det ett förnedringsmoment i de svenska reality-programmen? : En attitydstudie om instÀllningen till reality-program.

Reality-genren har kritiserats sedan dess uppkomst. Programmen benÀmns ofta i massmedia sÄvÀl som i vardagligt tal som ?förnedrings-TV? eller ?mobbnings-TV? pÄ grund av dess kontroversiella form. Programmen anklagas för att sudda ut grÀnsen mellan den privata och offentliga sfÀren samt att ge tittarna en bild av att det Àr okej att hÄna och förnedra andra mÀnniskor.Genom att lÄta tvÄ fokusgrupper diskutera reality-genren som helhet samt frÄgor som berör Àmnen om klass, etik och identitet syftar denna studie till att undersöka tittarnas attityd till de svenska reality-programmen. De frÄgestÀllningar som studien ocksÄ syftar till att besvara Àr följande: Hur definierar respondenterna i intervjun reality-TV? Anser respondenterna att det gÄr att urskilja nÄgra samhÀllsklasser i programmen? Anser respondenterna att det finns framtrÀdande stereotyper/mönster i programmen? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag anvÀnt mig utav tvÄ ostrukturerade fokusgrupper som tillkommit genom ett snöbollsurval.

Etisk medvetenhet i systemutveckling. En fallstudie av systemutvecklarens ansvar i systemutvecklingsprojekt

Many professions, such as doctors and psychologists, have a long history of work practice which have resulted that these professions have created their own ethical guidelines. The IT profession, which can be viewed as a relative young and somewhat immature profession, have yet to accommodate any clear guidelines regarding ethics. It?s therefore imperative to create discussions regarding ethical actions to raise the ethical awareness and also create ethical guidelines. The development of the IT profession is moving forward at a quick pace and it?s important to understand that this rapid advancement is not only changing the profession but also changing the society and the environment.

Valfrihet eller tvÄng? Om bistÄndsbedömares tankar om tvÄngsvÄrd av Àldre personer med demens.

VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens? För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera? De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.

Intressentdialog: en kartlÀggning utifrÄn GRI:s riktlinjer G3

Intresset kring miljö och etik samt vilket ansvar som företag tar har vÀxt allt mer bland olika intressentgrupper. Utvecklingen har lett till att information kring hÄllbarhetsarbete och ansvarstagande kommit att redovisas och informeras ut till intressenter via en hÄllbarhetsredovisning. Allt fler svenska företag, frÀmst större, har kommit att ta stöd av ramverket Global Reporting Initiative (GRI) och dess riktlinjer G3 vid denna typ av redovisning. För att uppnÄ meningsfullhet kring hÄllbarhetsarbetet och redovisningen av detta Àr det viktigt att engagera sina intressenter i företagets verksamhet, nÄgot som kan göras via en intressentdialog. Funderingar kring intressentdialogens Vem? Hur? Vad? och Varför? uppstod.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->