Sök:

Sökresultat:

1083 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 5 av 73

?Man handlar moraliskt och tÀnker etiskt? : En studie om hur etik och moral framstÀlls i sex lÀroböcker för Religionskunskap 1

I detta examensarbete utreds hur sex olika lÀroböcker framstÀller och presenterar etik och moral. Studien syftar till att undersöka vad etik och moral Àr enligt de undersökta lÀroböckerna och till att se vilket utrymme etik och moral fÄr i förhÄllande till vÀrldsreligionerna och andra livsÄskÄdningar i materialet. För att granska utrymmesaspekterna anvÀnds en kvantitativ analys, dÀr en sammanstÀllning av antalet sidor och vilken typ av etik som framskrivs fokuseras. I tillÀgg till detta anvÀnds en kvalitativ analysmetod för att undersöka vad etik och moral egentligen Àr enligt lÀroböckerna samt hur etik och moral framstÀlls och vad denna framstÀllning gör med textens innehÄll. Den kvalitativa analysmetoden utgÄr frÄn en framstÀllningstypologi som Niklas Ammert[1] har framtagit för att granska lÀroboksinnehÄll och denna sÀtts i kontrast till den rÄdande etikdidaktiska forskningen och till Àmnesplanen för Religionskunskap 1 för gymnasiet och genom detta undersöks ocksÄ om en selektiv tradition framtrÀder i materialet. Etik och moral fÄr i de undersökta lÀroböckerna likvÀrdigt utrymme som vÀrldsreligionerna var för sig.  Det totala utrymmet vÀrldsreligionerna upptar utgör nÀstan hÀlften av antalet sidor i varje lÀrobok, vilket inte rimmar med Àmnesplanens lika stora fokus vid sÄvÀl etik och moral som vid vÀrldsreligionerna.

En familjeby i RumÀnien. - en kvalitativ studie om fosterförÀldrar i en kristen organisation

Denna uppsats Àr en studie av fosterförÀldrar i en familjeby i RumÀnien. FosterförÀldrarna arbetar för en frivillig organisation i RumÀnien som har svenska grundare. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr och mitt syfte Àr att studera fosterförÀldrarnas förÀldraskap och familjernas betydelse för barnen som vÀxer upp i frÄnvaro av sina biologiska förÀldrar i dagens RumÀnien. Jag belyser hur barnens bakgrund ser ut, hur relationerna till barnens biologiska förÀldrar Àr, vilken motivation som driver fosterförÀldrarna i arbetet med barnen och hur den kristna ideologin pÄverkar deras attityder och arbete. Jag jÀmför arbetet med forskning om familjehem i Sverige samt teorier om utvecklingspsykopatologi och resilience forskning, samt kristen tro och socialt ansvar, vilket ocksÄ Àr mina teoretiska utgÄngspunkter .

Etik och moral med dockan som verktyg

Jag har i denna studie valt att undersöka om dockan kan fungera som ett verktyg nÀr man arbetar med frÄgor kring etik och moral. Mitt syfte med undersökningen blir att se om man med hjÀlp av dockan kan förmedla insikten om etik och moral till barn i de lÀgre skolÄldrarna. FrÄgan som jag stÀller mig, Àr hur dockan kan fungera som ett verktyg i arbetet kring etik och moral bland de lÀgre skolÄldrarna och vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ dÄ jag anvÀnder dockan som verktyg i mötet med barnen. Slutligen vill jag Àven fÄ svar pÄ vilka för och nackdelar det finns det med valet av handdocka. Inledningsvis kommer jag att diskustera kring hur etik och moral presenteras i skolans styrdokument. Vidare kommer jag att diskutera kring valet av handdocka och hur detta kan pÄverka kommunikationen med barnen. I den andra delen av min uppsats presenterar jag en sammanfattning av de observationer jag gjort i en förskoleklass, dÀr jag har anvÀnt mig av en handdocka som verktyg.

FrÄn moralparti till etikparti : En studie av Kristdemokraternas ideologiska utveckling med avseende pÄ den religiösa dimensionen

 Kristdemokratin Àr ett underutforskat omrÄde inom statsvetenskapen och har som politisk-religiös rörelse ofta avfÀrdats som utdöende pÄ grund av sekulariseringens konsekvenser. Emellertid finns det forskning som uppmÀrksammat att kristdemokratiska partier förÀndrar sin ideologi för att strategiskt angripa problemet med sekulariseringen.Syftet med uppsat­sen Àr att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förÀndrats mellan 1964 och 2001. För att uppfylla syftet har en kvalitativ textanalys av ett urval av Kristdemokraternas partiprogram genomförts.NÄgra av de slutsatser som dragits efter en jÀmförelse av programanalyserna, Àr att partiet har tunnat ut den frÄn början tydligt kristna retoriken. Vidare har partiet gÄtt frÄn att framhÄlla betydelsen av kristen moral och normefterföljelse i samhÀllet till att i stÀllet betona vikten av en allmÀngiltig etik som vÀrdegrund i samhÀllets alla institutioner. Partiideologin har sekulariserats Àven om partiet fortfarande positionerar sig som ett religiöst parti.  .

"Vi anvÀnder inte ordet utan vi anvÀnder mer hur man beter sig mot andra" : FörskollÀrares upplevelser om etik och etiska dilemman i förskolan

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.

A.C.E.-pedagogiken med sikte pÄ religionsundervisningen

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Levinas, Bauman och undervisning i etik Etik och moral i religionskunskap pÄ gymnasiet

This essay is a study of ethics and morality in textbooks in religious education. The mainquestions in this essay is how ethics and morality are represented in the textbooks, what thebooks say about ethics and morality and, in some cases, what they donÂŽt say about it. Toanswer these questions I have studied three textbooks in religios education and my methodwas content analysis and features of discourse analysis. The theory that I have used in thisessay is Emmanuel Levinas theory about ethics and the-other and Zygmunt Baumans theoryabout ethics in the postmodern society.The conclusion is for example that ethics and morality often is separeted from the rest of thereligious education and that Levinas and Baumans theories are not something that thetextbooks are very much influenced of..

DIN INSATS G?R SKILLNAD Legitimeringsanalys av kommuners kommunikation kring matavfall

Syftet med studien ?r att unders?ka tio kommuners broschyrer och tre kampanjfilmer som handlar om utsortering av matavfall. Med hj?lp av van Leeuwens (2007) legitimeringsmodell unders?ks vilka legitimeringsstrategier kommuner anv?nder sig av f?r att f? inv?nare att sortera sitt matavfall. Resultatet visar att de vanligaste legitimeringsstrategierna ?r moralisk v?rdering och rationalisering.

N?r spr?ket styr. En kritisk diskursanalys av f?rvaltningsbeslut

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Etikundervisningen i grundskolan

Vad Àr etik? Varför Àr det viktigt? Hur skall man gÄ till vÀga? Dessa didaktiska frÄgor Àr utgÄngspunkten i denna rapport.Det hÀr med etiska frÄgor har jag alltid tyckt varit intressant och nÀr jag sedan genomgick min grundskollÀrarutbildning upptÀckte jag hur viktigt det mÄste vara för barn att fÄ jobba med dessa frÄgor i skolan. Dessutom insÄg jag hur lite jag sjÀlv hade fÄtt av etikundervisning under min egen grundskoletid.Etik och moral Àr tvÄ ord som ibland Àr svÄra att skilja Ät. Etik behandlar den intellektuella eller förnuftiga reflektionen över rÀtt/orÀtt och gott/ont. Moral visar sig i de faktiska handlingar som vi utför.

Vad hindrar god kommunikation p? operationssalen? - en strukturerad litteratur?versikt

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

Mormonerna, kristna eller ej? : en jÀmförande analys av den mormonska och katolska kyrkan

Jag avser att med hjÀlp av olika frÄgestÀllningar undersöka huruvida Jesu Kristi Kyrka av sista dagars heliga Àr en kristen kyrka. Jag har i min analys utgÄtt frÄn den kvalitativa analysmetoden, men ocksÄ tagit i beaktande hermeneutiken som metod. Teoretiska utgÄngspunkter jag beskriver Àr teorier om kristendomen som ocksÄ innefattar tidigare forskning inom Àmnet. Jag har Àven i detta kapitel redogjort för hermeneutiken som teori.Det finns bÄde likheter och skillnader mellan den katolska kyrkan och Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga. Analysen visar dock pÄ fler skillnader vilket gör att slutsatsen blir att Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga inte kan ses som kristen.

FotspÄr i sanden : En studie om betydelsen av att ha en kristen tro som yrkesverksam socionom

Our purpose was to investigate if Swedish University educated social workers, living as active Christians, in any way might be influenced by Christian values. The main questions; Can Christian values be a factor in the choice of career to become a social worker? How does a personal belief in Christ impact the relationship towards the clients? Is Christian belief a support in the work? In this paper we used a qualitative method and interviewed eight persons, with a background as above, four of them employed by a church organisation and the other four working in the social sector. The result we present is that the eight Christian social workers Christian belief influenced their work very individually. How much this supported them was a choice about how official and open they wanted Christian values to be.

Sjuksköterskors och undersköterskors tankar kring patienters handhygien

Teman som uppstod var; patienters handhygien - ett synligt/osynligt fenomen, förbud mot att klippa naglar, kÀnslor av Àckel, tidsbrist, rutiner/ansvar samt etik/integritet.Det Àr i vissa situationer som patienternas handhygien blir uppmÀrksammat och dÄ framförallt hos patienter beroende av hjÀlp och ur smittspridningsperspektiv snarare Àn patientens vÀlbefinnande..

Etik inom DjursjukvÄrden

SammanfattningDet finns lite skrivet i Àmnen som rör etik i samband med djursjukvÄrd. Utvecklingen inom djursjukvÄrden har under de senaste Ären gÄtt mycket fort fram och man kan idag behandla sjukdomar som tidigare inte var möjliga att behandla. Den hÀr utvecklingen leder till nya frÄgestÀllningar inom djursjukvÄrden, till exempel hur lÄngt man skall gÄ i behandlingen av ett sÀllskapsdjur. Inom humanvÄrden har man nyligen infört en lag om att en etisk prövning skall genomföras innan nya behandlingsmetoder fÄr anvÀndas. I arbetet behandlas denna nya lag samt den etiska prövningen inför djurförsök ? nÄgot som kanske skulle kunna tillÀmpas inom djursjukvÄrden .

<- FöregÄende sida 5 NÀsta sida ->