Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 36 av 73

MÀrkt av mÀrkningen? -en studie av konsumeters kunskap, attityder och köpbeteende avseende etik- och miljömÀrkningar av den svenska livsmedelsbranschen

Effektiv och uppmÀrksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer Àr en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig frÄn mÀngden, presentera ett enastÄende budskap och knyta till sig konsumenters uppmÀrksamhet. PÄ en allt konkurrenstÀtare marknad gÀller det att anpassa sig efter de situationer som kan tÀnkas uppstÄ och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte Àr att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa lÄngvariga relationer med konsumenter genom effektiv och vÀlgenomtÀnkt marknadskommunikation. Studien Àr baserad pÄ företaget Electrolux och kommer att ÄskÄdliggöra deras tillvÀgagÄngssÀtt nÀr det handlar om att, som ett av vÀrldens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna nÄgot utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom omrÄdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumÀrkeshantering för att vi som författare ska ha en sÄ bred grund som möjligt att stÄ pÄ inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt av kvalitativ natur dÀr empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sÀttas i relation till befintlig teori. DÀrefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvÀgagÄngssÀtt och vad teorierna sÀger.

?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

FörskollÀrarens bild av vÀrdegrundsarbetet och begreppet integritet

Syftet med studien var att fÄ ta del av förskollÀrarens syn pÄ vÀrdegrundsarbetet i förskolan, men Àven att skapa mig en blid av hur de upplever och tolkar begreppet integritet. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka faktorer som kan möjliggöra eller hindra förskollÀraren i arbetet med att visa respekt för barnets/mÀnniskans egenomrÄde. För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer samt att observera med videokamera. Det jag fann var att tvÄ av förskollÀrarna arbetade aktivt med att konkretisera vÀrdegrunden. Jag blev Àven medveten om de problem som kan uppstÄ i arbetet med de demokratiska vÀrdena och vikten av att förskolÀrarna fÄr stöd i detta arbete.

Hur etiska Àr etiska fonder? - en studie av fem svenska fondförvaltare

Bakgrund och problem: Det finns i dagslÀget ett stort intresse att investera i etiska fonder, men det rÄder stor förvirring om vad en etisk fond egentligen Àr. Under senare Är har samhÀllet kÀnnetecknats av en vÀxande medvetenhet hos individerna om företags sociala och etiska ansvar. Begreppet etik Àr emellertid sÄvÀl subjektivt och relativt och varierar dessutom över tiden. Det Àr upp till fondbolagen sjÀlva att definiera vad som Àr etiskt för dem. Det Àr sÄledes svÄrt att faststÀlla nÄgot entydigt begrepp för vad som kan anses vara etiskt eller inte.

Projektioner - subjektivitet och ansvar i gestaltandet :

With this paper my aim has been to investigate my subjectivity and responsibility as a landscape architect and to find ways to relate to it and handle it in my work. When I advocate a certain concept for a project, I influence the outcome, and in doing so I take on a personal responsibility. Even though my judgement is built upon facts and cooperation with colleagues and other consultants, I am always responsible for the part I play and how I affect the course of action. To what extent can I advocate my view and is it actually my responsibility to do it? How is my subjectivity part of my knowledge and influence as a landscape architect? I have interviewed three well known Swedish landscape architects to have their view on the matter. Since they are all strong individuals with huge experience and influence, the personal responsibility they bring upon themselves for their design action is as important. I have also used one of my own projects as a case study, analysing my design and standpoint and my relationship to the client to illustrate how these questions emerge even in the smallest projects. In the last section of the investigation I have searched for clues in diverse literature. This section is divided into three view points; the society, the profession and the individual..

Fostran - en naturlig del i lÀraryrket? : om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ, beskriva och förstÄ vad nÄgra pedagoger pÄ en skola har för uppfattning om fostran utifrÄn lÀroplanens vÀrdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har anvÀnts för att fÄ svar pÄ detta Àr kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgÄ inom Àmnena fostranoch vÀrdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansÄgs som det dokument skolans verksamhet vilar pÄ och att fostran utifrÄn detta skapar goda samhÀllsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla mÀnniskor har lika vÀrde och samma rÀttigheter. Det frÀmsta sÀttet som pedagogerna anvÀnde för att fostra utifrÄn skolans vÀrdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Den rÀttvisa skatten - Ett etiskt argument för platt skatt

How should a fair income tax system be designed? Since Estonia became the first country to introduce a flat tax on incomes in 1994, this question has been in focus of public debate. The aim of is this thesis is to show that a flat income tax system, combining a proportional tax rate on all incomes with an allowance exempt from tax, is consistent with the demands of justice. In order to achieve this I construct a two level argument using normative method. The first part consists in the justification of a specific ethical theory which is derived from to notion of human dignity.

"Det finns ju med lite överallt" : En kvalitativ studie om religionslÀrares reflektioner kring sin etikundervisning

Being able to reflect, evaluate and justify your views is an important part of adult life. Moral education can be a path to develop this knowl-edge; however, it is possible that the moral education gets more obscure when it is not a separate subject. The purpose with this essay is to examine the need of moral education and the presence and the framing of moral education of seven teachers in religion. The purpose is also to analyse where and how the moral education should be included in the curriculum. The survey was conducted through qualitative interviews with a hermeneutic approach.

Politikerrollen och skolans vÀrdegrund : Skapandet av goda samhÀllsmedborgare

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som pÄverkat acceptansen hos anvÀndare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att anvÀndarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter pÄ ett bra och lÀtt sÀtt. Studien har gjorts utifrÄn anvÀndarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning pÄ ett flertal kommuner dÀr anvÀndarna anvÀnder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur anvÀndarnas upplevda acceptans pÄverkas av faktorerna delaktighet, anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar Àven information och utbildning.Resultatet frÄn undersökningen visade att delaktigheten ökade anvÀndarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde dÀremot dras mellan acceptans och faktorerna anvÀndbarhet och lÀttanvÀndhet, dÄ resultatet frÄn de bÄda grupperna inte visade nÄgon mÀrkbar skillnad..

Incitament att frivilligt hÄllbarhetsredovisa

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.

Erfarenheter av att vara personlig assistent

Yrket personlig assistent Àr relativt nyetablerat, mÄnga ser det som ett genomgÄngsyrke i vÀntan pÄ ett bÀttre arbete eller som ett extraarbete under till exempel studietiden. Att arbeta som personlig assistent innebÀr att hjÀlpa en annan mÀnniska till ett sÄ sjÀlvstÀndigt liv som möjligt. Den personliga assistenten Àr redskapet för att klara vardagen för mÄnga mÀnniskor. Syftet med denna uppsats var att se vilka erfarenheter personliga assistenter har av yrket.Genom intervjuer har fem personliga assistenter fÄtt berÀtta om sina erfarenheter av yrket. Resultatet visar att arbetet som personlig assistent innebÀr att i sin yrkesroll möta en del problem och utmaningar dÀr stor hÀnsyn mÄste tas till de etiska aspekterna i arbetet med mÀnniskor.

SmÄ barns samspel i den fria leken

Karlsson, Hanna (2010). SmÄ barns samspel i den fria leken. Malmö högskola: LÀrarutbildningen. I denna studie var syftet att undersöka och smÄ barns samspel i den fria leken. FrÄgor jag utgick ifrÄn var: Hur ser smÄ barns samspel ut i den fria leken? I vilken utstrÀckning förekommer konflikter i smÄ barns samspel? Hur anvÀnder smÄ barn kroppssprÄket i det sociala samspelet? Undersökningen genomfördes pÄ en smÄbarnsavdelning, urvalsgruppen bestod av tolv smÄ barn i Äldern ett- till tvÄ Är.

Corporate Social Responsibility : lockas studenter till en arbetsgivare som tar ett socialt ansvar?

Företag har först och frÀmst ekonomiska intressen att ta hÀnsyn till. Ett mÄl Àr att skapa acceptabel vinst för sina Àgare och ett delmÄl Àr att hÄlla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sÀtt att reducera denna Àr att företaget söker personal som inte bara Àr kompetent utan som Àven kan omfattas av företagets mÄlsÀttning och etik. PÄ sÄ sÀtt vÀxer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar lÀngre hos företaget.

Det vÀrdefulla uppdraget : En studie om vÀrdegrund i retorik och praktik i grundskolans tidigare Är.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur pedagoger förhĂ„ller sig till det vĂ€rdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger pĂ„ en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav tvĂ„ var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes pĂ„ tvĂ„ skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som frĂ€mst behandlas Ă€r kring vĂ€rdegrund, vĂ€rdepedagogik, och SET-materialet.

Patientens advokat - Hur lÀkaren bemöter besparingar, effektivitet och prioriteringar.

SjukvÄrden har sedan slutet av Ättiotalet varit satt under en konstant press för att sÀnka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vÄrdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur lÀkaren, som Àr vÄrdens viktigaste aktör, ser pÄ den ?nya? sjukvÄrden.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga kÀllan som finns att tillgÄ, lÀkarna sjÀlva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur lÀkaren ser pÄ sitt arbete och sin roll i sjukvÄrden.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->