Sök:

Sökresultat:

1088 Uppsatser om Kristen miljöetik - Sida 30 av 73

Brand i förorten : En studie av etiken i journalistiken

A great fire seized a suburb in a small town in Sweden in the autumn of 2011. Parts of a shopping mall were burnt to the ground by youngsters. Due to the suburb's earlier problems, the event was a tough ethical dilemma for the town's journalists.The purpose of this thesis was to study and examine the local newspapers ethical treatment of this event. How do they motivate their decisions on what to publish and what not to publish? How do the articles treat ethical dilemmas? What do the journalists think about ethical journalism?This study is based on a survey of the articles published about the fire in the two local newspapers seven days after the fire.

Elevers medvetenhet om lÀrande via kamrater

Vi ville undersöka om ett aktivt arbete med samtal och gemensamma reflektioner kan leda till ett hos eleven ökat medvetande om att kunskap utvecklas i interaktion med andra. Undersökningen genomfördes i fyra klasser pÄ en högstadieskola i Norrlands inland. Elevernas Älder vid undersökningstillfÀllet var 14-15 Är. Arbetet integrerades i den ordinarie undervisningen inom temat etik och Àmnet litteratur. Undersökningen Àgde rum under en period pÄ Ätta veckor, varav arbetet pÄgick under tvÄ veckor i varje klass.

Det dokumenterade barnet : en intervjustudie med pedagoger om barns integritet och inflytande i samband med pedagogisk dokumentation

Det hÀr examensarbetet handlar om barns inflytande och integritet i pedagogisk dokumentation. I lÀroplanen för förskolan anges att alla som arbetar inom förskolan ska visa respekt för den enskilde individen i det vardagliga arbetet. Arbetet i förskolan ska prÀglas av ett synsÀtt som bygger pÄ respekt för mÀnniskors okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet och alla mÀnniskor lika vÀrde. Samtidigt ska arbetet i förskolan stödja barns identitet, sjÀlvkÀnsla, sjÀlvstÀndighet och tillit till sin egen förmÄga. Barn ska kunna ge uttryck för egna uppfattningar och förstÄ egna rÀttigheter (Utbildningsdepartement, 1998).

Om kristen bön : finns det skillnader i bön mellan kristna kyrkor?

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns vissa skillnader vid bön i de olika kyrkorna, men Ă€ven att det kan finnas minst lika mycket skillnader inom samma kyrka frĂ„n församling till församling. FrĂ€mst frĂ„n storstad till smĂ„ samhĂ€llen.Den största skillnaden i bönen i de olika kyrkorna Ă€r den fria bönen eller förbönen och dess anvĂ€ndningsomrĂ„den. Även andra varianter av bön sĂ„som lovsĂ„ng eller tungotal skiljer sig frĂ„n kyrka till kyrka. Inom vissa kyrkor anvĂ€nds de mer eller mindre inte alls, och i andra kyrkor har de mycket litet anvĂ€ndningsomrĂ„de eller Ă€r byggstenen inom gudstjĂ€nsten eller gemenskapen.Jag har Ă€ven kommit fram till att mycket som gĂ€ller bön Ă€r vĂ€ldigt individuellt Ă€ven fast det gĂ€ller en församling och en gemenskap. Det Ă€r mycket individuellt t ex hur den andliga upplevelsen genom bön upplevs, men att kĂ€nslan kanske Ă€ndĂ„ Ă€r den samma och kan beskrivas med harmoniserande ord som lugn, trygghet och kĂ€rlek.De tror alla pĂ„ samma Gud, och vĂ€gen till kommunikation kan skilja sig, men mĂ„let om bekrĂ€ftelse och kĂ€nsla Ă€r densamma.Bönens roll i den troendes liv uppfattar jag som en stor del av tron och livet.

Religioner, vÀrderingar etik och moral i religionskunskapsundervisningens lÀromedel

I detta arbete undersöker jag hur vÀl lÀromedel i religionskunskap för gymnasiets A-kurs Àr anpassade till kursplanens syften och mÄl. Genom en kvantitativ undersökning redogör jag för hur mycket utrymme olika böcker ger Ät Àmnets olika delar. I en kvalitativ textanalys undersöks nÀrmare hur kristendomskapitlen Àr uppbyggda i olika lÀromedel och vilka av religionskunskapsÀmnets dimensioner som fÄr mest utrymme samt pÄ vilket sÀtt dessa dimensioner presenteras. LÀromedlens anpassning till kursplanen diskuteras ocksÄ med religionslÀrare i en gruppintervju. Undersökningen visar att dagens lÀromedel förvisso innehÄller alla de delar och dimensioner som kursplanen efterfrÄgar.

Psykisk störning : polisens bemötande av psykiskt störda

Syftet med denna rapport Àr att öka kunskapen och förstÄelsen kring bemötande och sÀrskilt de svÄrigheter som kan uppstÄ i samband med möten med psykiskt störda personer. VÄrt arbete bygger pÄ litteraturstudier dÀr vi tittat dels pÄ litteratur som behandlar psykisk störning dels pÄ litteratur som vi bedömt vara vÀsentligt nÀr det gÀller bemötande, dessa böcker behandlar etik och empati i bemötandet. I arbetet beskriver vi kort tre psykiska störningar, antisocial personlighetsstörning, borderline samt narcissistisk personlighetsstörning. Vidare beskriver vi olika teorier kring bemötande. I resultatet diskuterar vi kring svÄrigheterna i att konstatera om en individ lider av en psykisk störning eller inte.

Skillnad i rapportering av socialt ansvar - en frÄga om dÄligt samvete?

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att undersöka huruvida det för företag verksamma i Sverige föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar genom sina Ärsredovisningar. VÄr referensram bygger pÄ teorier kring CSR och pÄ intressentteorin. Dessa anvÀnds för att dels förklara företagens relation till samhÀllet men ocksÄ för att förklara innebörden av vad vÄr definition av vilka företag som i arbetet ska ses som etiska eller oetiska i sin verksamhet. I vÄr empiriska sektion Äterfinns de företag som valts ut för att besvara arbetets problemformulering och syfte. I uppsatsen visas huruvida det föreligger en skillnad i förmedlingen av socialt ansvar hos etiska och oetiska företag..

Om Östfronten intet nĂ€mnt: en analys av gymnasielĂ€roböckers historiebruk

Studiens syfte var att analysera svenska gymnasieböckers historiebruk. Analysobjekten var de tvÄ vÀrldskrigen. Krigen analyserades via flera olika parametrar, sÄsom vilka fronter och krigsbrott som redovisades, hur Sveriges roll beskrevs samt huruvida böckernas etiska stÀllningstaganden stÀmde överrens med GY11:s etik. Studien visade att de undersökta böckerna fokuserade pÄ vÀstvÀrldens insatser och att beskrivningarna av de östliga och asiatiska fronterna var försumbara. Detta tillsammans med bristen pÄ beskrivningar av östligt och asiatiskt lidande ledde till slutsatsen att de undersökta böckerna inte stÀmde överrens med GY11:s etiska riktlinjer.

Runstenar i kyrkomiljö, en lÀnk mellan hednisk tradition och kristen tro? : En studie av senvikingatida runstenar anknutna till kyrkor i Jönköpings lÀn.

The connection between rune stones and churches is a known phenomenon. Unfortunately, very little is known about the previous function of the church sites, and consequently very little is known about what the connection between rune stones and churches means. The purpose of this study is to examine the rune stones connected to churches in the administrative province of Jönköping, in an effort to ascertain their purpose, symbolism and function. The aim is to find out if the rune stones connected to churches were primarily or secondarily placed on the site where the church was later built, and why some rune stones were built into the churches. Further, the inscriptions and iconography of rune stones have been analysed, and also their relation to their immediate surroundings.

KöpmÀklare : Bristen pÄ köpmÀklare i Sverige - en förtroendefrÄga?

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

FrÄn etik till ekonomi?: En analys av förÀndringar i svensk klimatpolicy 1990-2008

This study analyzes how the Swedish climate policy has changed during the years 1990-2008. Thisis done through a comparative analysis of three climate bills that were developed during this period.With a constructivist approach, and theories about discursive indicators and discursive fields,discursive changes in the bills' content are identified. The results show that changes have occurredin how the problem is described, how the issue is framed, which problem solutions that areadvocated, which legitimizing arguments and key concepts that are used and the extent of theknowledge that the bills are based upon. The conclusions drawn from the results describe adiscursive change between the bills in the form of a shift from a discourse that in a greater extentadvocates active policy responses, based on ethical arguments about fairness towards othercountries and caution towards the environment, to a discourse that more often favor market actionsbased on arguments about the economic viability of Sweden..

Trend eller Etik - Vad styr? : En studie om ekologisk medvetenhet och vilka som besitter den

Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida de informanter som intervjuades till studien anser att den ekologiska medvetenheten Àr en trend eller en bestÄende aspekt i klÀdbranschen. Vidare undersöks hur informanternas ekologiska tÀnkande yttrar sig i arbetslivet och i privatlivet. Intervjuerna berörde deras tankar kring miljömedvetenhet, etiska aspekter vid ekologisk produktion. LikasÄ analyseras om informanterna kan kategoriseras som en nyligen introducerad kulturell typ, BoBos.Den slutsats jag Ästadkom var att informanterna besitter en ekologisk medvetenhet som yttrar sig i deras arbets- och privatliv. Deras Äsikter och medvetenhet kan karakteriseras som boboitiska och anses vara tidsenliga för dagens samhÀlle..

Om Negativ Kausal Relata

NÀr vi sÀger att en entitet orsakar en annan, antas ett kausalt förhÄllande föreligga mellan de bÄda. Diskussionen gÀllande specificeringen av dessa entiteter, allmÀnt kallade kausala relata, har i mÄngt och mycket begrÀnsats till debatten om vilken typ av entiteter de mÄste vara. Den vanligaste uppfattningen Àr att kausalitet Àr en relation mellan olika hÀndelser, dÀr dessa antas vara partikulÀra entiteter som upptar spatiotemporala regioner. Vi kannotera, till exempel, David Lewis och Helen Beebee som representanter fördenna syn.2 Konkurrerande teorier placerar istÀllet sÄdant som fakta eller egenskapsinstansieringar i de kausala relationerna..

Kristen i det senmoderna : Unga frikyrkligas identitet i senmoderniteten

The purpose of this essay is to examine how young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, based on the changed conditions for the self in late modernity. More specifically, I want to examine how they deal with the increased degree of detraditionalisation and institutional individualization in late modernity.My research-question is:How do young members of Free Churches relate to issues connected with lifestyle and identity, with the increased degree of personal freedom and institutional individualization in late modernity as a starting point?The empiric part of the essay is carried out by qualitative in-depth interviews with five young members of Free Churches. These semi-structured interviews are focused on a number of different areas of the changed conditions for the self in late modernity.My theoretical perspective has been constructed from the theories of Anthony Giddens, Zygmunt Bauman, Ulrich Beck and Elisabeth Beck-Gernsheim. From these theories a focus on certain relevant areas of the condition of the self in late modernity, has developed.

Lönsamhet i mindre slakteri : fallstudie pÄ Wiktor Olssons slakteri

Slakteriverksamhet blir allt mer intressant med tanke pÄ de stÀndiga variationerna i slaktsvinspriset, en av flera stora osÀkerhetsfaktorer inom lantbruksbranschen. Genom att komplettera olika verksamheter inom animalieproduktion med ett slakteri har man möjlighet till att investera sig till en större sÀkerhet genom att man har hela produktionsledet fram till konsumenten. Syftet med projektet Àr att undersöka om det gÄr att fÄ lönsamhet i ett mindre slakteri samt vilka formella krav som stÀlls. DÀrför togs kontakt med en mindre slakteriÀgare som bedriver slakteriverksamhet lokalt i Blekinge. Denna slakteriÀgare utgör huvudkÀllan till arbetet. Det första man ska söka vid ett Àgarbyte Àr tillstÄnd. Beroende pÄ hur mycket köttprodukter du producerar ansöker du antingen till kommunen eller till Livsmedelsverket.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->