År 2007 genomfördes i Sverige cirka 37 000 aborter i tidig graviditet, dvs. före vecka 12. Samma Ă„r var det 2083 aborter i vecka 12-17 och 360 efter vecka 18. I föreliggande studie har upplevelser av ett etiskt dilemma vid sen abort, dvs. efter vecka 12 undersökts.

Studien undersöker flickors och pojkars tankar om teknik och hur de pÄverkas av ett innovationsprojekt. Undersökningen utfördes i klasserna 6-9 pÄ en liten F-9 skola och de metoder som anvÀndes var enkÀt, observationer och intervjuer. Elevernas tankar om teknik var traditionella, de ansÄg att maskiner, el-motorer och datorer var teknik. Under projektets gÄng hade flickorna svÄrt att hitta problem att jobba med och deras tidigare erfarenhet begrÀnsade deras uppfinningsrikedom. De krÀvde Àven mycket handledning för att fÄ fÀrdigstÀllt sina innovationer.

Syfte & frÄgestÀllningar: Studiens syfte var att studera effekten pÄ medieanvÀndares attityder. För att fÄ en djupare förstÄelse och uppfattning om effekter pÄ attityden sÄ anvÀndes barnlÀkarfallet som ett exempel av anmÀlningsfall.Hur och pÄ vilket sÀtt kan media komma att ha effekt pÄ anvÀndarnas attityder?Metod & material: Studien Àr gjord efter en kvalitativ metod dÀr datainsamlandet bestod av tvÄ fokusgrupper. Totalt deltog tio personer och intervjuerna transkriberades och delades upp i teman (kodningsschema) som sedan analyserades enligt framing teorin.Huvudresultat: I resultatet kunde man utlÀsa att de bÄda fokusgrupperna hade oliker attityder gentemot barnlÀkarfallet. Detta trots att de bÄda fokusgrupperna tidigare hade en liknande uppfattning om hur media arbetar och sade sig vara kÀllkritiska.

Syftet var att beskriva sjuksköterskors attityder gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Studien genomfördes som en litteraturstudie dĂ€r sökorden nurs* och attitudes kombinerades med alcohol, misus* och drug abuse i databaserna Cinahl och PubMed. Resultatet visade att sjuksköterskor hade fördomar gentemot patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem. Sjuksköterskor ansĂ„g att dessa patienter var oförutsĂ€gbara och farliga för andra och sjuksköterskor beskrev Ă€ven en rĂ€dsla för dessa patienter. Även positiva attityder hos sjuksköterskor framkom, dĂ„ vissa sjuksköterskor ville hjĂ€lpa patienter med alkohol- och/eller narkotikaproblem.

Detta projekt har pÄgÄtt under sista terminen pÄ maskiningenjörsprogrammet vid högskolan i Halmstad. Projektet har utförts av en student och tillsammans med företaget KÀllemo. Syftet med projektet har varit att studenten ska hitta och utvÀrdera ett lÀmpligt material Ät en ny stol. Materialvalet skulle ocksÄ kompletteras med en lÀmplig tillverkningsmetod. Stolen Àr designad av Pierre Sindre, SandellSandberg, och kommer att produceras och sÀljas av KÀllemo.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.

I samband med min verksamhetsförlagda utbildning pÄ Grontmij fick jag i uppdrag av Staffan Nordmark pÄ Fortifikationsverket i Boden att utreda en dagvattenledning som leds frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk och ansluter till en brunn pÄ Fortifikationsverkets omrÄde K108.Dagvattenledningen innehÄller varmt vatten som bildas vid rökgasreningsprocessen vid vÀrmeverket i Boden. Det Àr vid rening av rökgaserna frÄn vÀrmeverket som det uppstÄr kondensatvatten som ledds via den aktuella dagvattenledningen ut i LuleÀlven. Det Àr ca 30 000 m³ som spolas ut i LuleÀlven varje Är frÄn vÀrmeverket och eftersom det Àr sÄ stor mÀngd och relativt varmt vatten kan det var möjligt att anvÀnda spillvÀrmen till uppvÀrmning eller till stödvÀrme i byggnader.Huvuddragen i rapporten handlar om att ta fram olika lösningsförslag för att nyttja spillvÀrme i form av varmt vatten och ta fram förslag frÄn leverantörer till kund. Min studie Àr uppdelad i en teoridel och en praktisk del dÀr jag utreder dagvattenledningen frÄn Bodens Energi AB:s vÀrmeverk Ät Fortifikationsverket och en teoretisk del dÀr jag gÄr in pÄ hur spillvÀrme anvÀnds i andra kommuner i Norrbotten samt hur mycket energi man sparar genom att effektivisera och ta vara pÄ spillvÀrme frÄn olika industrier. Enorma mÀngder spillvÀrme i form av vatten försvinner varje Är ut i vattendrag och Àlvar.

Stadsmiljöer kan ofta vara stressiga med mÄnga olika intryck som tröttar ut oss. DÀrför Àr det viktigt att det finns platser i staden dÀr man kan ta det lugnt och ÄterhÀmta sig. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om offentliga rum som en park och ett torg kan ha rekreativa egenskaper och huruvida dessa platser kan komplettera varandra i detta hÀnseende.För att finna svar pÄ dessa frÄgor har jag till en början gjort en litteraturstudie som resulterade i ett antal teorier om bland annat hur offentliga rums uppbyggnad och möblering pÄverkar hur mÀnniskor beter sig pÄ platsen. Andra teorier Àr att urbana miljöer och ljud kan ha en negativ inverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa och att naturen kan stimulera ÄterhÀmtning.Platserna inventerades dÀrefter med hÀnsyn till deras rumslighet, klimatförhÄllanden, möblering, vÀxtmaterial och ljudpÄverkan, Àven aktiviteter som fanns pÄ platserna noterades. Sedan analyserade jag platserna med inventeringen som grund och teorierna som utgÄngspunkt.De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn analysen Àr att offentliga rum i staden kan ha rekreativa egenskaper.

Syftet med studien var att studera effekterna av nÄgra miljöfaktorer och genetiskt predisponerande faktorer för reumatoid artrit (RA). RA Àr en inflammatorisk sjukdom dÀr immunsystemet bryter ner kroppsegen vÀvnad. En signifikant ökad risk för RA pÄvisades vid exponering för spannmÄlsdamm och rökning. Generna som studerades var GSTM1, GSTT1 och Fc-gamma-RII. Generna i sig var ingen predisponerande faktor för RA, men rökning visade sig vara en signifikant högre riskfaktor för de som hade en deletion av GSTM1 eller Fc-gamma-RII genen samt för de som inte hade deletion av GSTT1 genen.

Bakgrund/ProblemdiskussionÄmnet förĂ€ndringar behandlas flitigt inom organisationsteorin, dĂ€ribland vikten av att de som ytterst pĂ„verkas av förĂ€ndringen i frĂ„ga informeras om den och de fördelar som den innebĂ€r, samt involverandet av dessa personer i förĂ€ndringsprocessen, genom till exempel ett adekvat utbildningsarbete, för att undvika skepsis och oro. Nordea Bank AB Ă€r i fĂ€rd med att införa ett nytt informationssystem pĂ„ sina kontor i Sverige, detta i form av ett nytt kassasystem: Teller. Vi vill med hjĂ€lp av en fallstudie pĂ„ ett antal Nordeakontor beskriva hur individer upplever denna informationsteknik (IT) relaterade förĂ€ndring och analysera vad som pĂ„verkar individers upplevelser under förberedandet, genomförandet och efterarbetet av denna IT-relaterade förĂ€ndringsprocess.SyfteSyftet med denna studie Ă€r att beskriva och analysera hur en förĂ€ndringsprocess avseende en banks kassasystem upplevs av de individer pĂ„ banken som ytterst berörs av den.Metod/Teoretisk referensram/AnalysGenom att studera befintliga teorier kring IT och organisatoriska förĂ€ndringar har en intervjuguide skapats, vilken har legat till grund för den empiriska studie som genomförts. Studien i frĂ„ga utgörs av en fallstudie som innefattar tre Nordeakontor dĂ€r personal som arbetar inom kassa/kundtjĂ€nst har intervjuats. Den teoretiska modell som legat till grund för detta analysarbete har varit Lewins modell för organisationsförĂ€ndringar, dĂ€r en förĂ€ndringsprocess delas in i olika faser för det förberedande arbetet, sjĂ€lva förĂ€ndringen samt efterarbetet.

AbstraktPÄ dagens globala och konkurrensutsatta arbetsmarknad stÀlls höga krav pÄ att individen sjÀlv ska ta allt mer eget ansvar för sin sysselsÀttning. DÀrmed stÀlls det krav pÄ att medborgare utvecklar sig sjÀlva och sin kompetens för att bli attraktiva pÄ arbetsmarknaden. Dessa krav kan sammanfattas i det aktuella begreppet anstÀllbarhet. En grundförutsÀttning för att anstÀllbarhet ska fungera och skapa vÀlfÀrd Àr att stat och företag ger goda möjligheter för individen att öka sin anstÀllbarhet. Samtidigt som anstÀllbarhetsdiskursen vÀxer har en expansion skett av alternativa former för arbete, sÄsom inom den vÀxande bemanningsbranschen vilken blivit en allt viktigare del av arbetsmarknaden.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och kartlÀgga hur socialpedagoger arbetar pÄ sÀrskilt boende. Studien belyser hur delaktighetsbegreppet Àr kopplat till lÀrande i vardagliga situationer för personer med funktionshinder. Studien fokuserar pÄ begreppen delaktighet och lÀrande samt hur socialpedagoger arbetar med detta. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr: Vad Àr socialpedagogernas roll pÄ gruppboenden? Hur arbetar socialpedagoger för att fÄ brukaren delaktig i vardagliga situationer pÄ gruppbostÀder? PÄ vilket sÀtt arbetar socialpedagoger med att frÀmja brukarens lÀrande i vardagsarbetet pÄ gruppbostÀder? Metoden i studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med grund i ett fenomenologiskt perspektiv.

Denna studie tar avstamp i begreppet kris, dÄ dess komplexitet och mÄngtydighet gör detintressant att studera utifrÄn en begreppshistorisk ansats. För begreppets fortlevnad har dethistoriskt sett utvidgats till att inrymma flera bakomliggande meningar som passar denaktuella verkligheten. Syftet med studien Àr sÄledes att urskilja hur begreppet kris förÀndratsutifrÄn Natos konceptdokument under Ärtalen 1968, 1991, 1999 samt 2010 med hjÀlp avbegreppshistorisk teori och metod. Reinhart Koselleck Àr en av begreppshistoriens urfÀdervilket gör att hans teoretiska ramverk samt metod fungerar som verktyg vid illustrerandet avden begreppsliga förÀndringsprocessen. Dessutom tillmötesgÄr den begreppshistoriskametoden det spontana intresset för sprÄk och ordbetydelser, varför den bedöms vara somgiven för denna uppsats.

Förtroende Àr nÄgot vilket Àr möjligt att Äterfinna i hela vÄr omgivning. I det sociala och i det professionella. Vi ger förtroende till andra, bÄde personer och institutioner i en mÀngd olika situationer. En av dessa situationer Àr i relationen till vÄr bank och banktjÀnsteman. VÀrlden upplever just nu en ekonomisk kris med stor genomslagskraft.

Bankkrisen under det tidiga 1990-talet resulterade i en instabilitet i den Svenska ekonomin som gjorde det nödvÀndigt för regeringen att trÀda in med kraftiga ÄtgÀrder.Bakgrunden till denna kris kan bland annat spÄras till den avreglering som genomfördes 1985 dÄ taket pÄ bankernas kreditexpansion togs bort. Detta arbete undersöker hur regleringen har utvecklats efter krisen samt hur effektiv denna utveckling Àr i förhindrandet av framtida kriser.Den teoretiska utgÄngspunkten för arbetet Àr en undersökning som genomfördes strax efter krisens slut av Jonathan R. Macey som i fem principer beskriver hur en framtida reglering bör se ut. Dessutom utgör det nya regelverk som hÄller pÄ att implementeras vid namn Basel II en del av teorin. Dessa teorier stÀlls mot resultatet av intervjuer som genomförts med en av de Svenska storbankerna samt Finansinspektionen.