Bakgrund: Oral hĂ€lsa definieras som ett tillstĂ„nd dĂ€r individen Ă€r fri frĂ„n orala sjukdomar samt störningar som pĂ„verkar munhĂ„lan negativt. Inom tandvĂ„rden har oral hĂ€lsa lĂ€nge setts utifrĂ„n ett biologiskt synsĂ€tt. Idag inriktas den pĂ„ ett mer holistiskt synsĂ€tt som innefattar en individs vĂ€lbefinnande och upplevelse av den egna orala hĂ€lsan.Syfte: Syftet med studien var att belysa rökarens sjĂ€lvupplevda orala hĂ€lsa samt uppfattning om rökningens pĂ„verkan pĂ„ den orala hĂ€lsan.Metod: En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer som datainsamling. Åtta rökare i Ă„ldrarna 27-65 inkluderades. Inklusionskriterier var rökare som hade rökt i minst fem Ă„r, minst fem cigaretter dagligen och som kunde uttrycka sig pĂ„ svenska.Resultat: Samtliga informanter upplevde obehag och orala besvĂ€r i munnen som hade en pĂ„verkan pĂ„ deras vĂ€lbefinnande.

Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda pÄ om sjukhuskuratorerna anvÀnder sig av förhandlingsstrategier i förhÄllande till de andra yrkeskategorierna, för att lyfta fram sin yrkesspecifika bedömning av en patient i behandlingsteamet. Om sÄ var fallet, ville vi Àven ta reda pÄ vilka strategier det Àr. Dessutom ville vi Àven ta reda pÄ i vilka situationer kuratorerna kÀnde att de andra yrkeskategorierna i behandlingsteamet gör intrÄng pÄ deras ansvarsomrÄde och vad de trodde orsakerna kunde vara till detta.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat fem sjukhuskuratorer inom den somatiska/kroppsliga sjukvÄrden.Resultat: Kuratorerna beskriver att deras arbetsomrÄde ofta gÄr in i de andra yrkeskategoriernas. De har ett fungerande samarbete med de andra som arbetar kring patienten. De upplever att andra yrkeskategorier har en tendens att gÄ in pÄ kuratorns arbetsomrÄde och ta över.

I studien har handlÀggare frÄn en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och dÀr samtliga handlÀggare vid intervjutillfÀllet arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjÀlp av handlÀggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjÀlp av att intervjua Ätta handlÀggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handlÀggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handlÀggare. Resultatet av studien visade att de pÄverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handlÀggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv pÄ arbetsplatsen.

Efter direktiv frÄn en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte Àven upp mÄlet att bli bÀst i vÀrlden pÄ att anvÀnda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnÄ denna mÄlsÀttning krÀvs insatser pÄ nationell, regional och kommunal nivÄ. För att regeringen ska kunna uppnÄ sitt mÄl Àr man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press pÄ kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjÀnster i ökande takt.

Bakgrund: Humant papillomvirus (HPV) Àr ett sexuellt överförbart vÄrtvirus, som kan orsakacellförÀndringar och livmoderhalscancer. Tidigare forskning har visat att kunskap om HPVoch HPV-vaccin generellt Àr lÄg och att vaccinationstÀckningen bland unga kvinnor i mÄngalÀnder varit suboptimal.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att kartlÀgga gymnasieelevers kunskap om ochinstÀllning till HPV och HPV-vaccin, samt undersöka om det föreligger skillnader mellanelever pÄ praktiska och teoretiska gymnasieprogram.Metod: Studien var en deskriptiv komparativ tvÀrsnittsstudie med kvantitativ ansats. OremsegenvÄrdsteori anvÀndes som teoretisk referensram. De 230 deltagarna frÄn fyragymnasieskolor i Uppsala besvarade ett enkÀtformulÀr.Resultat: Majoriteten av eleverna hade generellt lÄg kunskap om HPV och HPV-vaccinet,hade lÄg tilltro till vaccinet och var osÀkra pÄ huruvida de i framtiden ville vaccineras, dockhade elever pÄ teoretiska program bÀttre kunskap och mer positiv instÀllning Àn elever pÄpraktiska program. Flickor hade bÀttre kunskap och om HPV och HPV-vaccin Àn pojkar.

 Titel:                           VaŽdÄ finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur pÄverkas konsumenterna av finanskrisen vad gÀller inköp av dagligvaror och sÀllanköpsvaror? Syfte: VÄrt huvudsyfte Àr att studera hur konsumenternas konsumtion har förÀndrats i form av bÀttre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar pÄ grund av finanskrisen och den rÄdande lÄgkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrÄn konsumenternas perspektiv dÄ vi vill fÄ en bred bild av hur konsumenterna upplever sig pÄverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkÀter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhÄllningssÀtt dÄ vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillÀmpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgÄr frÄn en redan befintlig teori och utifrÄn den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss pÄ teorier som berör konsumentbeteende pÄ ett eller annat sÀtt.

Syftet med föreliggande beskrivande litteraturstudie var att beskriva och sammanstÀlla bidragande faktorer som pÄverkar patientens följsamhet till de egenvÄrdsrÄd som ges av sjuksköterskan gÀllande bensÄrsbehandlingen. Syftet var Àven att sammanstÀlla vilken kvalitet inkluderade artiklar hade samt vilken relevans urvalet hade för inkluderade artiklars resultat. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Chinal, sökorden som anvÀndes var ?leg ulcer?, ?compliance? och ?nursing?. Resultatet baserades pÄ tio artiklar dÀr fyra artiklar hade hög kvalitet, fem artiklar hade medel kvalitet och en artikel hade lÄg kvalitet.

Dagens digitala spel Àr oerhört komplexa produktioner som ofta krÀver en multitud av  sofistikerade verktyg för att förverkligas. Ett intrikat nÀtverk av moderna lösningar dÀr sÄvÀl  visuella som audiovisuella element samverkar för att frambringa fÀngslande och entusiasmerande  upplevelser Àr vad som gör dagens spelproduktioner, och ingen annan bransch har sett samma  raketutveckling som spelbranschen sedan dess begynnelse. Ljuddesignens roll i digitala spel har  dock förblivit passiv dÀr andra element tagit an mer dynamiska roller i varierande form.  Generellt sett Àr ljudet oftast mer ett komplement till de visuella elementen Àn ett fristÄende  förmedlingsredskap. DÄ audiovisuell kommunikation ej delar vissa av de begrÀnsningar som  visuell kommunikation innehar, sÄsom grafisk processeringskraft, bildskÀrmsavgrÀnsningar etc,  sÄ ser vi att ljuddesign besitter en stor mÀngd outnyttjad potential som i teorin hade kunnat  förgylla spelupplevelser kolossalt.Det hÀr arbetet undersöker bÄde genom analoga och digitala medel hur införandet av binaural  lyssning i spelproduktioner kan förbÀttra navigationsförutsÀttningarna för anvÀndaren avsevÀrt  dÄ djup och höjd kan skildras mycket mer effektivt, samt hur dess applicering i tredimensionella  miljöer kan frÀmja sÄvÀl nöjes­ som lÀrosyften i sÄ kallade Audio based Environment Simulators  (AbES).

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur patienter med cancer upplevde att vÄrdas palliativt i hemmet samt vilket behov av stöd de hade. Litteratursökningen genomfördes pÄ databaserna Blackwell Synergy, PubMed och Elin. Artiklarna skulle vara publicerade mellan Ären 1999 och 2007. Granskningen av artiklarna genomfördes med hjÀlp av en modifierad mall av Willman, Stoltz och Forsberg, Wengström. Urvalet resulterade i elva kvalitativa och sex kvantitativa artiklar.

Budgetens roll i företaget har lÀnge varit ett omdiskuterat Àmne och mycket kritik har riktats mot den. UtgÄngspunkten i vÄr fallstudie var Handelsbankens arbetssÀtt som vi har börjat med att studerat nÀrmare. UtifrÄn detta har vi sedan granskat de tre storbankerna Swedbank, Nordea och SEB. Syftet med vÄr undersökning var sÄledes att ta reda pÄ vilka ekonomiska verktyg bankerna anvÀnder sig av för att styra verksamheten och mÀta resultat.I vÄr fallstudie anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod i form av djupintervjuer. För att fÄ bakgrundsinformation har vi tagit del av tidigare forskning som visat att budgeten haft en stor roll i företagen, men samtidigt har det funnits nackdelar med den vilket har lett till att budgeten fÄtt mycket kritk genom Ären.

Denna studie belyser maktspelet mellan konkurrerande intressen om landskapet, dÀr olika idéer och ideologier men framförallt diskursiva maktförhÄllanden har en framtrÀdande roll. Det övergripande syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för moderniseringen i det svenska landskapet, genom att beskriva och analysera förÀndringarna i markanvÀndning avseende vÄt- och myrmarker, med ett tidsfokus mellan ca. 1920-talet till 1960- talet. En fallstudie specifikt av Lina myr pÄ Gotland avses genomföras, inklusive en diskursanalys av debatten mellan jordbruket och naturskyddet, med stöd i gotlÀndska dagstidningar.[1]I studien ses det rationella jordbruket med ekonomiska drivkrafter tydligt dominera naturvÄrds-intressen, men visar ocksÄ pÄ en perspektivförskjutning mot naturskyddet över tid. Studien visar att och hur mÀnniskors olika idéer och vÀrderingar av landskapet haft stor betydelse för moderniseringens fortskridande samt att och hur det sociala landskapet kunnat ha en avgörande inverkan pÄ det lokala utfallet i landskapet - med den diskursiva maktordningen stÀndigt nÀrvarande.

Syftet med examensarbetet Àr att visa hur barn tÀnker om begreppet hÀlsa och hur man kan anvÀnda tematiskt arbete för att utveckla deras tankar. I teorigenomgÄngen redogörs olika definitioner av hÀlsa, lÀroplanerna och hur barn tÀnker och lÀr. Metoden har varit intervjuer med hjÀlp av tankekartor och intervjufrÄgor. Nio elever i skolÄr 2 har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Den första intervjun skedde före temaarbetets start och den andra intervjun skedde efterÄt.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur företag kan anvÀnda normativ styrning för att styra sjÀlvgÄende medarbetare. För att uppnÄ detta syfte studeras sjÀlvgÄende medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien Àr av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer dÀr vi utgÄr frÄn ett hermeneutiskt tolkningssÀtt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in sÄ att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie Àr att skapa förstÄelse för hur normativ styrning kan anvÀndas och det har pÄvisats att det finns en del gemensamma mönster nÀr det gÀller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma vÀrderingar och normer inom varje företag, bÄde uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma vÀrderingar och normer som förekommer Àr inriktning pÄ företaget, viktiga personliga egenskaper, klÀdkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om extrem-/Àventyrssport hade en plats i kursen idrott och hÀlsa A. Vi valde att skicka ut förfrÄgningar till 20 skolor i Malmö och grannkommunerna, av dessa fick vi svar frÄn tio och endast fyra ville delta i undersökningen. Detta gjorde att vÄr undersökning omfattar fyra intervjuer med utbildade idrottslÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i sydvÀstra SkÄne. I vÄrt resultat kom vi fram till att tre av lÀrarna hade extrem-/Àventyrssport vid ca fem lektionstillfÀllen per termin, och en hade inga lektioner alls med denna typ av aktivitet. Det var mÄnga faktorer som spelade in nÀr lÀrarna beskrev varför de inte hade sÄ mÄnga lektionstillfÀllen med anknytning till extrem-/Àventyrssport bland annat tid, resurser, skaderisk, engagemang och förutsÀttningar i nÀrmiljön. Alla lÀrare vi intervjuade hade en positiv instÀllning till extrem-/Àventyrssport i skolundervisningen och skulle gÀrna vilja fÄ in fler lektioner med denna form av aktivitet, eftersom det hjÀlper att stÀrka elevers sjÀlvkÀnsla, ger en allsidig trÀning och Àr ett bra verktyg för teambildning. Tre av dem sÄg det som vÀldigt viktigt att idrottsundervisningen i skolan följde med i utvecklingen, anammade de nya aktiviteter som ungdomar sysslar med utanför skolan och att extrem-/Àventyrssport hade blivit ett stort fenomen i samhÀllet.