Forskning om, och hur, minnet kan manipuleras inleddes redan i mitten av 70- talet av Elisabeth Loftus (1975). Loftus och Hoffman (1989) fann nÄgot de kom att kalla misinformation effect, det vill sÀga tendensen att förvrÀnga minnen av en hÀndelse efter missledande information angÄende samma hÀndelse. Syftet med detta examensarbete var att undersöka om försökspersoner som hade blivit varnade, efter en missvisande sammanfattning och försökspersoner som inte hade blivit varnade, skiljde sig Ät gÀllande sjÀlvsÀkerhet och korrekt antal svar pÄ nÄgra kritiska frÄgor. Med kritiska frÄgor menas frÄgor vilkas svar fanns i den missvisande sammanfattningen. Ett experiment utfördes dÀr försökspersonerna först fick se en filmsekvens av en olycka och sedan lÀsa en sammanfattning av samma olycka.

I Lpo 94 framgĂ„r skolans ansvar att motverka frĂ€mlingsfientlighet och intolerans genom kunskap, öppen kommunikation och aktiva insatser. Detta arbete beskriver ett projekt, dĂ€r elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer möts och har gemensamma lektioner. Syftet med detta arbete, Ă€r att undersöka hur 14-Ă„riga elever frĂ„n tvĂ„ olika kulturella skolmiljöer, upplever att möta varandra. Uppsatsen behandlar vad som hĂ€nder i denna process och beskriver vilka reflektioner som vĂ€cks hos elever och pedagoger. Metoden har varit att observera eleverna vid vĂ„ra gemensamma lektioner, och att dokumentera, elevernas skriftliga och muntliga reflektioner. Även lĂ€rarnas reflektioner har dokumenterats. Eleverna har ocksĂ„ intervjuats. Projektet har visat att det Ă€r möjligt och önskvĂ€rt, att samarbeta mellan skolor, men att det krĂ€ver resurser och att pedagogerna mĂ„ste ha tillrĂ€ckligt med tid, för planering och utvĂ€rdering.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur unga vuxna som bott i familjehem under hela eller delar av barndomen sÄg pÄ sin tid i familjehem. Vidare var syftet att ta reda pÄ hur de sÄg pÄ relationerna till sina biologiska förÀldrar och familjehemsförÀldrar, hur de sÄg pÄ social-tjÀnsten, hur avslutningen av placeringen gick till samt hur deras situation sÄg ut i vuxen Älder.Kvalitativa intervjuer anvÀndes som metod för materialinsamling. Resultat teoretiserades med hjÀlp av anknytningsteori och Antonovskys kÀnslan av sammanhang (KASAM). Det informanterna hade gemensamt var att de hade varit placerade i familjehem som barn, var villiga att dela med sig av sina erfarenheter samt uppgav att de hade det bra idag. Utöver det hade de haft ganska olika erfarenheter av familjehemsvÄrden.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser Àr intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad elever i Ärskurs ett har för uppfattning kring matsmÀltningsprocessen. Vad som hÀnder med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville ocksÄ ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om matsmÀltningsorganens placering och funktion i vÄr kropp.Elevernas uppfattning varierade dÄ vissa elever hade stora kunskaper om vad som hÀnde med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsÀcken men dÀrefter hade en del av eleverna svÄrigheter med vad som senare skulle hÀnda med maten mer Àn att den kommer ut som avföring.Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som hÀnder med maten i vÄr kropp varierade. .

I denna studie behandlas omrÄdet lÄngsiktigt digitalt bevarande, med fokus pÄ digitala signaturers lÀmplighet för autenticering av digitala handlingar. Den teori som beskrivs tar upp vad en digital signatur Àr, vilka problem dessa har pÄ lÄng sikt samt konceptet Trusted Archival Services som ett koncept för arkivering av digitala handlingar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med tre valda respondenter. Dessa respondenter har valts utifrÄn deras praktiska erfarenhet inom detta omrÄde. De slutsatser som har kunnat dras av studien Àr att digitala signaturer inte Àr en lÀmplig teknik för att sÀkerstÀlla autenticiteten i digitala handlingar pÄ lÄng sikt.

Denna studie syftar till att undersöka FörsÀkringskassans och Arbetsförmedlingens samverkan.Myndigheterna fick i uppdrag av regeringen i slutet pÄ 2011 att tillsammans ta fram ettförslag pÄ en fördjupad samverkan eftersom för mÄnga personer hade varit inne isjukförsÀkringen för lÀnge. I februari 2012 presenterades den nya arbetsmetoden gemensamkartlÀggning. Syftet med den nya samverkan var att myndigheterna tillsammans med en individska hitta hÄllbara ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga för att personen ifrÄga ska ÄtergÄ till arbetslivetefter en lÄng sjukskrivning.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilka förutsÀttningar som Àr nödvÀndiga för att samverkanska bidra till ett bra resultat. Studien Àr byggd utifrÄn en kvalitativ metod och bygger pÄindividuella intervjuer. VÄr studie Àr avgrÀnsad till FörsÀkringskassan och Arbetsförmedlingeni Falkenberg.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur bra kunskap elever anser att de har om betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa.Hur bra anser eleverna att de kÀnner till kunskapskraven för de olika betygsstegen?Hur fungerar dialogen mellan elev och lÀrare angÄende betygskriterierna i kunskapskraven enligt eleverna?Finns det skillnader mellan elever som anser att de har bra kunskap om betygskriterierna jÀmfört med de som anser att de har dÄlig kunskap med avseende pÄ delaktighet, dialogen med lÀraren och motivation för idrottslektionerna?MetodStudien Àr baserad pÄ en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna har svarat pÄ frÄgor med fasta svarsallternativ. Urvalet bestÄr av sex klasser i Ärskurs nio frÄn tre olika skolor, bestÄende av sammanlagt 146 elever.ResultatResultaten frÄn denna studie visar att de flesta eleverna ansÄg sig ha nÄgorlunda bra kunskap om betygskriterierna i idrott och hÀlsa dock visade det sig att ungefÀr en fjÀrdedel av elevena ansÄg att de hade relativt lÄg kunskap om betygskriterierna. Resultaten visar ocksÄ att det fanns tydliga och statistiskt signifikanta skillnader mellan elever som ansÄg att de hade bra respektive dÄlig kunskap om betygskriterierna.SlutsatsEleverna som rapporterade att de hade bra kunskaper om betygskriterierna upplevde att de hade en bÀttre dialog med idrottslÀraren, var mer delaktiga och hade en mer positiv syn pÄ idrottslektionerna jÀmfört med elever som rapporterade att de hade dÄlig kunskap om betygskriterierna. .

UtifrÄn nationalekonomiska teorier om samhÀllsekonomiska kalkyler och miljö utreds i uppsatsen om det togs tillrÀcklig hÀnsyn till miljöaspekter i de tvÄ samhÀllsekonomiska kalkylerna för Botniabanan. Fokus ligger pÄ tvÄ miljöaspekter; vÀrdet av intrÄng i natur och vÀrdet av minskade koldioxidutslÀpp till följd av förvÀntade trafiköverflyttningar, samt kalkylparametern diskonteringsrÀntan. DiskonteringsrÀntan har stor inverkan pÄ kalkyler för projekt med lÄngsiktiga effekter. Den första samhÀllsekonomiska kalkylen gjordes 1996 och hade en nettonuvÀrdeskvot pÄ 0,54-0,83. Den andra gjordes 2004 till följd av ökade kostnader och hade en nettonuvÀrdeskvot pÄ noll.

I den hÀr uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar mÀnniskors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen Crash för Ätta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara pÄ frÄgor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frÄgor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjÀlpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjÀlp av vÄr bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med vÄra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillÀmpning av enbart teorier.

Syftet med denna studie var att genom en kvantitativ ansats med enka?ter som datainsamlings metod ta reda vad socialsekreterare har fo?r upplevelser i fra?gor som ro?r ansvarsfo?rdelning na?r privata utfo?rare anva?nds vid placeringar av barn. Vi har tittat pa? vad socialsekreterare har fo?r upplevelser och erfarenheter av mo?jlighet till insyn, kontroll och uppfo?ljning samt hur de upplever kvalite?n pa? insatser pa?verkas na?r privata utfo?rare anva?nds vid dessa placeringar. Vi har pro?vat tva? hypoteser som formulerats utifra?n valda teorier om organisation som byra?kratisk och hierarkisk, samt som ma?lstyrd och rationell, och da?refter samlat in empiri och sammansta?llt va?r data och resultat.

Implentering av ny teknik inom en organisation Àr en förÀndring som kan innebÀra bÄdemöjligheter och begrÀnsningar för organisationens verksamhet och som kan pÄverka dessmedlemmar pÄ olika sÀtt. Polisen har under de senaste Ären implementerat det nyakommunikationssystemet Rakel vilket har varit en av Polisens största förÀndringar pÄ mÄngaÄr. Med hjÀlp av en kvalitativ forskningsmetodik har i denna uppsats undersökts vad det varsom hÀnde under implementeringen av Rakel. Arbetets fokus Àr inte pÄ det tekniska systemeteller dess funktioner utan hur implementeringen av Rakel har pÄverkat anvÀndarna ochorganisationen som Àr uppbyggd av dem. Med hjÀlp av informanter pÄ olika positioner inomPolisen och Àven utanför, har vissa slutsatser kunnat dras utifrÄn en analys som hÀmtatinspiration frÄn tekniksociologisk litteratur.

Bakgrund: Alla organisationer anvÀnder sig mer eller mindre av prestationsmÀtning i nÄgon form. Utan det Àr det svÄrt att veta hur det gÄr. PrestationsmÀtning Àr utformat pÄ olika sÀtt beroende pÄ företagets storlek, kontroll och mÄl. Företag har olika anledningar till att mÀta prestation, allt frÄn stöd till implementering av strategi till att motivera anstÀllda. SÄledes Àr det viktigt att utforma ett prestationsmÀtningssystem med nyckelmÄtt som passar den egna verksamheten och dess syfte.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och förklara vilka prestationsmÄtt som vÀljs samt hur de anvÀnds i tillverkande företag.Metodval: Arbetet bestÄr av en fallstudie av en enhet i ett multinationellt företag inom pappersindustrin.

Hobbyverksamhet definieras som nÄgot som man gör pÄ sin fritid och som inte Àr ens huvudsakliga sysselsÀttning. Det Àr frÀmst vinstsyftet som Àr det som skiljer nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet, men det kan Àven vara nÄgot av de andra nÀringskriterierna som Àr sjÀlvstÀndighet och varaktighet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka grÀnsdragningen mellan nÀringsverksamhet och hobbyverksamhet för att försöka komma fram till var grÀnsen gÄr.Vi har delat upp hobbyverksamhet i tre kategorier. Det första Àr Trav- och annan hÀstsportsverksamhet som Àr ett gediget problemomrÄde och med olika faktorer som kan pÄverka grÀnsdragningen bl.a. antal hÀstar, anknytning till annan verksamhet och resultatets pÄverkan.

BakgrundVÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som pÄ olika sÀtt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan pÄ denna typ av lek. Dessa Àr utegÄrdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhÄllningssÀtt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegÄrd samt pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr observation samt fokusgruppsintervju har anvÀnts som redskap.ResultatI vÄr studie har det visat sig att utegÄrdens utformning, naturtillgÄngar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och dÀrmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har ocksÄ betydelse för gÄrdens anvÀndning. FörÀndringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begrÀnsningar i form av kommunala beslut.

SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.