Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera om simulering av flöden pÄ en emballeringsavdelning kan vara till hjÀlp för att kunna planera in stopp av packmaskiner sÄ att förebyggande underhÄll kan utföras. Med hjÀlp av simulering har kölÀngder, kötider och belÀggningsgrader hos emballeringsavdelningen kunnat predikteras. Genom att skapa olika hypotesgrundade scenarion i simuleringsmodellen har ett antal resultat genererats.Resultaten av simuleringarna har gett vÀrdefull information till underhÄllsavdelningens planerare. Informationen bör kunna vara ett viktigt beslutsunderlag för att kunna avgöra vid vilka tillfÀllen som de planerade stoppen kommer att ge upphov till minst störning av driften. Arbetet har visat att simulering av flöden Àr ett bra hjÀlpmedel för att kunna planera in stopp för förebyggande underhÄll.För att kunna uppfylla syftet har en simuleringsmodell skapats över emballeringsavdelningen.

Syfte med föreliggande arbete Àr att fÄ en uppfattning om hur specialpedagoger pÄ olika gymnasieskolor tÀnker kring diagnosen dyslexi. UtifrÄn detta syfte har jag valt att genomföra intervjuer med tre specialpedagoger frÄn olika gymnasieskolor i tre kommuner i södra Sverige. I intervjuerna stÀlldes frÄgor rörande kommunikation mellan grundskolors och gymnasieskolors sÀtt att upptÀcka elever med specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi och vad för slags stöd gymnasieskolor erbjuder dessa studenter.I studien framgÄr att de skolor som Àr representerade i undersökningen, erbjöds det flera olika hjÀlpmedel till elever som behöver ytterligare hjÀlp för att klara mÄlen som stÄr i kursplanen.I undersökningen framgÄr ocksÄ vikten av att kontinuerligt följa upp och utvÀrdera resultaten av den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen, bÄde pÄ individ- och skolnivÄ. Det Àr framför allt viktigt att uppmÀrksamma lÀs- och skrivsvÄrigheter vid sÄ tidig Älder som möjligt.Genom den hÀr undersökningen har jag kunnat visa pÄ olika upplevelser, erfarenheter och reflektioner som specialpedagoger har kring elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter. Jag har i resultatdelen belyst det mönster som framkommit ur respondenternas berÀttelser.

Bakgrund: Som samhÀllsviktiga instanser har bankerna klarat sig ifrÄn konkurs vid finansiella kriser, staten och medborgare har fÄtt sÀkerstÀlla lÄn nÀr kapitalet tagit slut. Just nu sitter G20 lÀnderna i förhandlingar om nya krav pÄ högre och bÀttre kapitalbas för bankerna. Förhoppningen finns hos Finansinspektionen och regeringen att beslut snarast tas om ett införande av dessa i EU:s reglemente. Problemformulering: UtifrÄn de framtagna regler för hur det nya Baselregelverket kommer se ut tillsammans med kritik som riktats mot detta har vi inriktas oss pÄ att försöka svara pÄ hur lönsamheten ser ut bland de svenska bankerna med ett ökat krav pÄ eget kapital samt hur detta pÄverkar aktieÀgarnas avkastning. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Basel III och hur det pÄverkar den svenska banksektorn, dess utveckling och framtida mÄl och avkastning.

Syftet med denna studie Àr att genom ett fokus pÄ sprÄkanvÀndning beskriva och fÄ en djupare förstÄelse för hur bloggande tonÄrsmammor framstÀller sin identitet pÄ bloggen. TonÄrsmammor tillhör en grupp individer som förknippas med en hel del fördomar och dÀrmed Àr det av stor socialpsykologisk relevans och intresse att undersöka hur de sjÀlva stÀller sig till den stereotypa bild som ges av dem. Studien vÀgleds av frÄgestÀllningarna: hur framstÀller tonÄrsmamman sin identitet pÄ bloggen, vilka subjektspositioner förekommer och antas av den bloggande tonÄrsmamman och hur förhÄller sig den bloggande tonÄrsmamman till andra diskursiva uttryck idag. Dessa besvaras med hjÀlp av kritisk diskursanalys integrerad med subjektspositionsbegreppet som metodologisk ansats. Vid analys av den diskursiva praktiken, som införlivats med det teoretiska ramverket, har vi kommit fram till att tonÄrsmammorna bÄde Àr med och reproducerar och förÀndrar den dominerande diskursordningen.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Idag Àr forskningen kring barnfrihet till skillnad frÄn barnlöshet begrÀnsad och beskrivningar kring upplevelser av fenomenet barnfrihet beskrivs sÀllan. Vi kan dock hitta litteratur som beskriver en komplexitet i valet av att som kvinna vÀlja barnfrihet, vilket vi i denna studie nÀrmare beskriver utifrÄn en kvinnas upplevelser samt erfarenheter. Syftet med denna studie Àr att undersöka en kvinnas upplevelser kring valet av att vara barnfri. Detta syfte har vi kunnat nÄ genom att göra en fenomenologisk fallstudie dÀr vi genom tvÄ intervjutillfÀllen med en kvinna kunnat fÄ en djupgÄende berÀttelse om hennes upplevelser samt erfarenheter av att vara barnfri. Hon har under en lÄng tid varit sÀker pÄ att hon inte vill ha barn och att det inte finns en cell i hennes kropp som vill det.

Problemformulering: Statskontoret har fÄtt i uppdrag att upphandla ett nytt kommunikationssystem för landets Ambulans, Polis och RÀddningstjÀnsten. Utredningar sÄsom SOU 1998: 143 har pekat pÄ att TETRA skall vÀljas. Man kan dock diskutera valet av kommunikationssystem utifrÄn argumentet att det nya kommunikationssystemet skall skapa mervÀrde. Detta mervÀrde kan man tÀnka endast skapas vid krissituationer. Det Àr dÄ som fokuset skiftar frÄn kostnader till funktionalitet och de vÀrden man kan spara.

Denna studie undersökte relationen mellan karaktÀrsdragen i The Big Five och Health Locus of Control (HLC). Testen NEO-FFI och MHLC anvÀndes för att mÀta karaktÀrsdragen och dimensionerna i HLC. 130 studenter vid VÀxjö universitet deltog i studien. Resultatet visade en relation mellan Conscientiousness och dimensionen Intern HLC. Extraversion hade en nÄgot svagare relation till IHLC.

Uppsatsen stÀller frÄgan Vilka Àr konstens slumpmetoder och hur kan man förstÄ och förklara dem utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt sÀtt att se pÄ kreativitet? Med andra ord kan man sÀga att konsthistoriens slumpmetoder hÀr dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsÀmnet kommer av kÀnslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsÀmne hade varit att man sluppit valsituationen och att startstrÀckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det Àr just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under ITkrisen. Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder.Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Identitetsskapande Àr en process som pÄgÄr hela livet men kanske Àr skapandet som störst dÄ vi Àr smÄ och tÀmligen nytillkomna i vÄr vÀrld. PÄ förskolan pÄgÄr ett stÀndigt identitetsskapande - bland allt ifrÄn dockor och kastruller till spadarna i sandlÄdan. Men hur skapar egentligen ett litet barn sin identitet med fokus pÄ klÀder? Mitt syfte med den hÀr studien var att ta reda pÄ hur smÄ barns identitetsskapande ter sig med perspektiv pÄ klÀderna de bÀr. Hur stor betydelse har klÀderna för smÄ barn och hur ser deras relation ut till det de har pÄ sig ut? Genom intervjuer med förskollÀrare och kvalitativa observationer har jag undersökt hur en grupp treÄriga förskolebarn upplever sin relation till klÀder och vad klÀderna har för betydelse i deras samspel.

Mina mÄl i denna uppsats Àr att beskriva hur man animerar sÄ att kunden blir nöjd. Vad har kunden för inverkan pÄ processen? Vad ska man tÀnka pÄ? Projektet vi genomförde var att göra en trailer till ett spel som North Kingdom utvecklat till Disney. Vad gick bra i projektet? Vad gick mindre bra? Vad kunde ha gjorts annorlunda? Jag gÄr igenom de grundlÀggande principerna inom animation och vad de anvÀnds till.

Författare: Daniel Lundberg, Anders Verf och Daniel WestinTitel: Revisionskvalitet - Artikeln 19, 35 och 40 och dess inverkan pÄ intern och externkvalitetskontroll.Bakgrund och problem: Revisorns roll hade till följd av finanskrisen 2008 ifrÄgasatts i denmening hur de kunde skriva rena revisionsberÀttelser utifrÄn företagens finansiella rapporter.Artikel 19 och 35 (kompletterat med artikel 40) var tre av de artiklar som EU-kommissionensförslag bestod av som en reaktion pÄ finanskrisen. Dessa berörde den interna och externakvalitetskontrollen. Regleringsförfarandet skedde hÀr med hjÀlp av lagstiftning och en diskussionhar förts angÄende nÀr lagstiftningsförfaranden ska pÄbörjas och om det Àr en adekvat ÄtgÀrdefter kriser. ProblemstÀllningen fokuserade pÄ att hantera kvalitetsfrÄgan i revisionen relaterat tillde nya förordningarna och direktiven om intern och extern kvalitetskontroll. Hur regleringenstillvÀgagÄngssÀtt möttes av branschen var Àven en del av den problemformulering som lÄg tillgrund för uppsatsen.Syfte: Med den ovan angivna problemstÀllningen som grund var syftet att beskriva och förklaravad branschen förvÀntade sig till följd av artikel 19 och 35 i revisionspaketet nÀr det gÀllde deinterna och externa kvalitetskontrollerna och hur det i förlÀngningen kunde pÄverka revisionensolika kvalitetsaspekter.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka och se vilka attityder lÀrare och elever har i förhÄllande till sms och chatt och dess anvÀndning i skolan. Underlaget till vÄr undersökning Àr inhÀmtat först i enkÀtform och har senare kompletterats med elev- och lÀrarintervjuer. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ olika skolor dÀr en av skolorna Àr belÀgen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen gÄr i Ärskurs 6. Resultatet visar pÄ att elevernas attityder gentemot sms och chattanvÀndningen i skolan Àr positivt. De tror att de kan hjÀlpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och Àven vidga sin kommunikativa arena.

Under vÄra VFU perioder har vi stött pÄ elever som har svÄrt att klara sig i skolan pÄ grund av att de upplever svÄrigheter att koncentrera sig. Vi har sett att pedagoger tacklar dessa problem pÄ olika sÀtt och vi blev intresserade av att undersöka detta vidare i vÄr c-uppsats. I dagens skola och barnomsorg kÀmpar pedagoger och elever mot stÀndiga nedskÀrningar dÀr barngrupperna blir större och personalen minskar. I dessa stora barngrupper kommer ofta de elever som har svÄrt för sig i klÀm dÄ resurserna inte rÀcker till. I sÄ gott som varje barngrupp finns det elever som har problem med att hÄlla koncentrationen pÄ sin uppgift, sÀrskilt nÀr det Àr mÄnga barn i gruppen och det hela tiden rör sig runt omkring dem.