Tankevärldar och förhållningssätt i särskolans musikverksamhet av Liselott Stenman, är en studie inom ramen för Magisterprogrammet i musikpedagogik med profil musikterapi vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm.Bakgrunden till denna studie står att finna i min tidigare erfarenhet som musiklärare på en särskola med skolverksamhet för barn och ungdomar med diagnostiserad utvecklingsstörning samt funktionshinder. För några år sedan gav en elevsituation upphov till frågor kring förhållningssätt hos personalen på denna skola, vilket väckte mitt intresse för fenomenet förhållningssätt. Denna studie söker därför svar på hur fem informanter med olika anknytning till särskolans musikverksamhet tänker kring fenomenet förhållningssätt. Syftet är att belysa frågan på ett individuellt plan för att erhålla fördjupad kunskap om tankar runt förhållningssätt inom denna verksamhet.

Syftet med detta examensarbete är att utreda hur lärare ser på problematiken kring internetmobbning på de skolor där de är verksamma. Denna studie granskar hur lärare upptäcker, förebygger och hanterar internetmobbning. Även frågan kring flickors och pojkars eventuella skillnader beträffande internetmobbning har berörts. Dessa frågor och svaren till dessa har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv. För att få svar på dessa frågor har en kvalitativ intervjustudie genomförts där fem olika lärare har intervjuats utifrån en semi-strukturerad intervjumall.

Vi har genomfört en intervjustudie kring hur barn på två skolor beskriver fritidshem, fritidspedagoger och lärande på fritidshem. Vi menar att det är viktig att ta del av barnens egna synpunkter. Fokuseringen i vårt arbete ligger på barns perspektiv kring verksamheten. Vi har utgått från tre frågeställningar för att förstå vad barnen har att säga om sitt fritidshem. Hur beskriver barnen sin fritidshemsverksamhet? Hur beskriver barnen fritidspedagogernas yrkesroll? Hur beskriver barn vad de lär sig? I tidigare forskning har vi använt oss av studier som rör barns egna uttalanden kring deras fritidshem.

Ekologi är en central del inom biologin och studier visar att elever har svårt för att resonera kring ekologi. Med hjälp av brickintervjuer har några gymnasieelevers förmåga att använda artkunskap vid tolkning av ett ekosystem studerats. Brickintervjuer är en form av kvalitativ intervjumetod, där eleverna får resonera kring föremål från ett ekosystem. Dessa intervjuer utfördes före och efter en kurs om det rinnande vattnets ekologi. Jag fann i min studie att fyra av fem elever förbättrade sina artkunskaper under kursen och dessa fyra elever kunde dessutom uttrycka en ökad förståelse för ekosystemet.

BAKGRUND: Det moderna samhället innebär snabba förändringar, både i arbetsliv och i vardagsliv. För pedagoger innebär detta att lärarutbildningar och verksamheter också förändras, nya arbetssätt tillkommer medan andra faller bort. Skönlitteratur har i barns liv fått en mindre framträdande plats på grund av teknikens genombrott. Högläsning i skolan kan vara ett sätt att hålla litteraturen vid liv, ett sätt att mötas kring texter. Tidigare forskning visar att högläsning som arbetssätt bidrar till att utveckla elever både språkligt och kognitivt.

Det pågår en het mediedebatt kring att det råder brist på ordning och uppförande i skolan. Debatten handlar framför allt om brist på ordning och uppförande i grundskolans senare år, varför det är av intresse att göra en studie kring ordning och uppförande i grundskolans tidigare år. Läraren har ett stort ansvar i fostrandet av morgondagens samhällsmedborgare och med det i åtanke är det intressant att se hur lärare arbetar med fostransuppdraget. I detta uppdrag ingår mycket arbete med att lära eleverna att inordna sig och att uppföra sig. Frågan är då vad lärarna lägger i dessa begrepp? Syftet med vår studie är att synliggöra lärares normer och värderingar kring ordning och uppförande för att på så sätt ge en bild av hur de arbetar med och ser på sitt fostransuppdrag.

Detta arbete ger en uppfattning om vad elever i skolår 6 har för attityder kring området bråk och sin bråkinlärning. Insamling av material skedde med undersökningsmetoden enkäter. Med metoden ?Grounded Theory? har jag sammanställt och kategoriserat mina resultat. Det innebär att man låter elevernas svar på enkäterna ?tala? till sig.

Detta examensarbete handlar om vad varför högläsning anses vara betydelsefull för förskolebarn. Den handlar även om hur pedagogen anser att de ska organisera och genomföra sagostunden på förskolan samt vilket val av böcker som bör användas vid högläsningsstunderna. Den metod jag har använt mig av i examensarbetet är intervjuer och genom intervjuerna har informanternas viktiga aspekter lyfts fram kring högläsningen. Det finns tre olika yrkesutövare representerade som har olika tankar och funderingar kring högläsningen. De tre olika yrkena är förskollärare, specialpedagog och bibliotekarie.

Syfte: Att undersöka en grupp sjukgymnasters erfarenheter och upplevelser av att använda rehabiliteringsplaner för patienter på strokeenheter i Landstinget Gävleborg.Design och metod: Deskriptiv kvalitativ design. Semi-°©?strukturerade intervjuer av fem sjukgymnaster. Kvalitativ innehållsanalys användes för databearbetning.Resultat: Sjukgymnasterna såg rehabplan som ett användbart arbetsinstrument i akut strokevård. Tidiga samtal om mål bidrog till att ge patienterna motivation och insikt om sin situation men hjärnskadan kunde försvåra patientdelaktighet.

Syftet med arbetet är att se hur begreppet hållbar utveckling presenteras i svenska läroböcker inom ämnet geografi vid gymnasiet. Jag har även haft som syfte att undersöka förhållandet mellan läroböckernas texter med det rådande forskningsläget kring begreppet hållbar utveckling. För att få svar på frågeställningen har jag använt mig av en textanalytisk metod av tre läroböcker som är vanligt förekommande i undervisning i geografi vid gymnasiet. Resultatet visar på att man använt sig av en ytlig presentation av begreppet hållbar utveckling, vilket stämmer väl in på hur man valt att presentera nya händelser som tex. konferenser, rapporter etc.

År 2007 hamnade Osby kommun tredje sist på JämIndex, JämO:s lista över hur pass jämställda Sveriges kommuner är. I denna uppsats analyserar vi hur jämställdhetsarbetet ser ut i Osby kommun. Genom intervjuer med förvaltnings- och enhetschefer i kommunen undersöker vi vilka attityder som dessa personer har kring jämställdhet och den befintliga jämställdhetsplanen för att vidare studera hur dessa attityder kan påverka kommunens jämställdhetsarbete. Vår teoretiska referensram tar utgångspunkt i Wahl, Åström och Roth där feministisk organisationsteori och teorier kring jämställdhetsarbete används. Resultaten från vår studie visar på positiva attityder kring jämställdhet mer generellt hos cheferna, men när det kommer till mer specifika frågor som att arbeta aktivt för detta saknas engagemang och intresse.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett hermeneutiskt perspektiv.

I examensarbetet har vi genom utnyttjande av verksamma pedagoger fördjupat våra kunskaper och erfarenheter kring hur man kan verka för en jämställd förskola. Syftet var att synliggöra hur pedagogerna utifrån deras pedagogiska roll aktivt kan verka för en jämställd förskola. Vi utförde en kvalitativ undersökning genom semistrukturerande intervjuer med verksamma pedagoger inom förskolan. Intervjuer med barn utifrån en bild utfördes för att synliggöra deras uppfattningar kring pedagogernas förhållningssätt, bemötande och hur det påverkar dem, slutligen utfördes det deltagande observationer. Enligt pedagogerna arbetar de inte medvetet med jämställdhet inom förskolan.

Bakgrund: Omvårdnad till patienter som är i behov av livsuppehållande hemodialysbehandling innebär för sjuksköterskor att ha kunskap om att integrera högteknologisk behandling med omvårdnad. Vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling kan sjuksköterskor ställas inför etiska dilemman. Etiska dilemman kan uppstå vid situationer där olika handlingsalternativ finns, då olika värderingar finns att välja mellan och allas intressen inte kan tillgodoses. Etiska dilemman kan påverka sjuksköterskors hälsa och arbetstillfredsställelse. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av etiska dilemman vid omvårdnad av patienter med hemodialysbehandling.

Könsuppdelningarna i hushållssysslorna har bevisats ha att göra med den generella genusideologin i det aktuella landet. Här undersöks om en man och en kvinna som tar ut större delen av föräldraledigheten baserat på familjens ekonomiska situation, samt utför samma hushållssysslor bedöms olika. Hypotesen är att män i högre grad tillskrivs egenskapen duktighet än kvinnor när de utför samma sysslor. En enkätundersökning med identiskt innehåll kring beskrivningen av en moders respektive en faders vardagssysslor presenterades och skattningar kring olika påståenden kring personens situation utfördes av deltagarna. Hypotesen har inte kunnat bevisas utan det motsatta har tvärtom delvis bekräftats, nämligen att mannen bl.a.