SammanfattningBakgrund: Dopinganvändning är inget nytt problem inom elitidrotten. Tidigare studier och teorier visar att beteenden och miljön har en stor påverkan på individers uppfattningar. Idrottande ungdomar ser förebilder i idrottsmiljön de befinner sig i och detta kan ha en påverkan på ungdomars uppfattningar om doping inom elitidrotten.  Syfte: Att undersöka uppfattningar om doping inom elitidrotten hos idrottande gymnasieelever över 18 år som har idrott som en del av sin utbildning i Gävleborgs län.Metod: Studien var en tvärsnittsstudie, har en kvantitativ design och innefattar en enkätundersökning med 28 deltagare. Enkäten var webbaserad och innehöll bakgrundsfrågor samt frågor som berörde doping och prestationer.

Ohälsa till följd av övervikt och fetma har kommit att bli ett stort folkhälsoproblem i Sverige och stora delar av världen. Hälsosamma levnadsvanor så som en god kosthållning och viss grad av fysisk aktivitet främjar hälsan och förebygger samtidigt övervikt och fetma. Individers livsstil påverkas av en rad bakomliggande faktorer så som tillgänglighet, närmiljö och sociala kontakter. Studier visar på en ojämlik hälsa, där barn och ungdomar som bor i områden med låg socioekonomisk status i högre utsträckning har ohälsosamma vanor och beteenden än barn från andra områden. I denna studie gjordes sex individuella intervjuer med ungdomar i åldrarna 15-16 år.

I dag lider ca 25-35 % av skolungdomar av psykisk ohälsa. Tidigare forskning har visat att denna ohälsa beror på att ungdomar sover alltför lite, vilket i sin tur associerats till en ökad användning av sociala media. Orsakssambanden är emellertid oklara och varierar mellan studier. Av den anledningen genomfördes en enkätstudie på gymnasielever, för att ytterligare belysa hur sambanden ser hos svenska ungdomar.I undersökningen användes två frågeformulär bestående av en reducerad version av KASAM, ett sömnformulär, samt frågor angående sociala media.I studien deltog 51 elever (M: 18.0 år, SD 0.35), varav 22 kvinnliga och 28 manliga elever i ÅK 3. Resultatet visade att cirka hälften av eleverna (49 %) ansåg sig sova signifikant kortare tid än vad de önskade (p<0.0001).

Syftet med studien var att undersöka och förstå villkoren för ungdomars identitetsskapande på behandlingshem. I denna kvalitativa studie har fem personer intervjuats ur personalstyrkan på ett behandlingshem med två avdelningar. Frågor ställdes gällande intervjupersonernas uppfattningar om de möjligheter och begränsningar som fanns för ungdomar att skapa en positiv identitet på behandlingshemmet. Den teoretiska referensram som användes i tolkningen av resultatet var Goffmans och Beckers tankar om identiteten som en produkt av interaktion samt även Wrangsjös tolkning av ungdomsutveckling.Resultatet visade att möjligheterna som nämndes kunde delas in i tre teman: trygghet, positiv bekräftelse och social färdighetsträning. Samtidigt kunde trygghet och bekräftelse vara begränsningar i ungdomarnas identitetsskapande.

Statistiska undersökningar visar att kriminalvårdens insatser är ineffektiva när det gäller att åstadkomma beteendeförändringar i klienternas livsstil. Risken att återfalla är för tidigare dömda förhållandevis hög. Men vad är det då som gör att vissa lyckas bryta med en kriminell livsstil? Och vad grundar sig en sådan livsstil i? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka faktorer och processer som är betydelsefulla på vägar in i och ut ur en kriminell livsstil. Detta har gjorts genom kvalitativa intervjuer.

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Ett arbetsterapeutiskt grundantagande är att människan upplever hälsa av att utföra meningsfulla aktiviteter. För arbetslösa ungdomar ökar risken för en ändrad tidsstruktur på dagen, isolering, känslor av meningslöshet och värdelöshet, sämre självförtroende och ökad passivitet. Arbetsterapi kan vara till hjälp för att motivera dessa individer till ett förändrat aktivitetsutförande då det behövs. För att studera tidsanvändning krävs insikt i individens aktivitetsrepertoar samt hur fördelningen ser ut mellan olika aktivitetskategorier. Tidsanvändningsinstrument, såsom loggböcker, gör det möjligt för arbetsterapeuter att kartlägga dagens aktiviteter.

Youths tend to have a bad reputation. Their outspokenness and spontaneity are two of many reasons to why they are seen as rude and disrespectful. The creativity, curiosity and not least the courage to have opinions and attitudes are in such young age not yet weakened. Youths, their thoughts and attitudes change quickly. This essay will deal with a selected group of youths and their attitudes to the surrounding society.

Vår avsikt med uppsatsen har varit att göra en femårsuppföljning på de ungdomar som skrevs ut från Björkbackens skol- och behandlingshem under 2003/04. Vi har velat se hur dessa ungdomars livssituation ser ut idag utifrån dokumentationssystemet och intervjuinstrumentet ADADs nio livsområden samt fånga de numera unga vuxnas upplevelser av detta. Vi har även velat få kännedom i hur de unga vuxna tänker idag kring deras vistelse på Björkbacken. Som metod har vi valt att triangulera mellan en intervjudel av kvantitativ karaktär vilket ger en deskriptiv samt en intervjudel som innehåller öppna frågor där vi får de unga vuxnas subjektiva berättelser. De unga vuxna som vi har intervjuat är sammanlagt 19 stycken, varav 13 är kvinnor och sex stycken är män.Vi kunde urskilja två grupper bland informanterna där den ena gruppen fortfarande i olika hög grad hade kvar ett normbrytande beteende vilket även visade sig har betydelse i de flesta områdena.

I mitt examensarbete har jag undersökt ungdomars användande av kameramobilen. Jag vill visa på vilka sätt de använder den. Vilka fotografier de tar med mobilen, hur de ser på dem och på fotografi och hur användandet kan ingå i konstruerande av dem själva. Kameramobilen ingår i den nya teknologin och därför vill jag även synliggöra vad den tekniska apparaturen kan innebära för praktiker och för ungdomars syn på fotografi. I och med att många ungdomar nu har en kamera ständigt tillgänglig finns det anledning som blivande bildpedagog att skapa förståelse för hur praktiken kring den fungerar.Genom intervjuer med ungdomar och kategorisering av deras bilder, har det visat sig att användandet av kameramobilen är en del av en kommunikation och ett betydelsefullt berättande om självet.

Syftet med detta arbete var att undersöka ungdomars attityder till hastighetshållning i trafiken. Tidigare forskning har visat att män oftast löper en större risk i trafiken och att de oftare är in-blandade i olyckor med dödlig utgång genom sitt riskfyllda körsätt. Semistrukturerade intervju-er genomfördes med fem kvinnor och fyra män i åldrarna 17-25 år där svar söktes på följande frågeställningar: Vad har ungdomar för attityder till att hålla hastigheten i trafiken, Finns det omgivande faktorer som påverkar attityderna gentemot hastighetshållning och Vilka attityder fanns det bland unga män och kvinnor. Resultaten visade att de manliga intervjupersonerna i denna undersökning hade en stark tro på den egna förmågan, medan kvinnorna inte hade det. Det kanske mest intressanta resultatet var att ungefär hälften av deltagarna ansåg att det är mindre riskabelt att köra för fort om nätterna..

Antalet arbetslösa ungdomar är stort i dagens samhälle. Det finns många åtgärder som bedrivs av landets kommuner som riktar sig till unga arbetslösa socialbidragstagare, men det finns för lite kunskap om dessas innehåll och resultat, samt om hur deltagandet i dessa åtgärder upplevs av ungdomarna själva.Syftet med denna studie är att få en ökad förståelse för vilka komponenter som deltagare iungdomsprojekt anser vara viktiga och varför. Vi vände oss till deltagare i projektet Green Team,som riktades mot långtidsarbetslösa ungdomar mellan 21 ? 25 år och som finansierades avstadsdelen Angered. Projektets syfte var att höja ungdomarnas sociala kompetens för att underlätta deras etablering på arbetsmarknaden.

Vi har valt att genomföra en studie om Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att undersöka ungdomarnas egen syn på lärande om inflytande, genom sitt arbete med Ungdomstinget i förhållande till skolan. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer som vårt främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget. Våra slutsatser blev att Ungdomstinget betyder väldigt mycket för de aktiva ungdomarna men att det behövs fler medverkande ungdomar på tinget.

Forskning benämner de barn och ungdomar som föddes under åttio- och nittiotalet som internetgenerationen. Innebörden av detta begrepp är att vi har en hel generation som vuxit upp med nätet som ett ständigt närvarande fenomen samt att detta i sin tur påverkat ungas vardag, socialisation och inlärning. Den omfattande effekt nätet haft på samhället och våra yngre generationer har i sin tur påverkat det pedagogiska uppdraget. Jag har gjort en kvalitativ undersökning där jag intervjuat fem pedagoger om deras tankar kring internet och dess inverkan på pedagogens uppdrag. Pedagogerna är alla eniga om att internet spelar en viktig roll i barns och ungas tillvaro samt att barn visar kunskaper om IT och nätet redan första året i skolan.

Att hitta preventiva metoder för att motverka ungdomars psykiska ohälsa är ett angeläget forskningsområde, både sett till mänskligt lidande för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Föreliggande kontrollerade studie, som är randomiserad stratifierat för kön avsåg undersöka om en gruppbaserad ACT-intervention (n=15) kunde vara statistiskt signifikant mer effektiv än sedvanligt omhändertagande (n=17) av ungdomar med eller i riskzonen för psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa operationaliserades i termer av ångest, depression, stress, upplevd global livskvalitet, allmän psykisk hälsa, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande, samt medveten närvaro. Resultatet visar att interventionen hade starka positiva effekter på stress, upplevd global livskvalitet och medveten närvaro, samt måttliga effekter på allmän psykisk hälsa, och svaga effekter på depression, ångest, psykologisk flexibilitet, beteendemässigt och emotionellt undvikande. P.g.a.