Sök:

Sökresultat:

278 Uppsatser om Kriminella användare - Sida 2 av 19

Cykel Lampa : Processbeskrivning fo?r mitt kandidatexamensarbete

Med examensarbetet vill jag underso?ka med ett holistiskt synsa?tt pa? hela livscykeln av ljuset vilka krav en modern anva?ndare har av ett cykelljus och hur dessa anspra?k kan a?stadkommas.? Fo?r att skapa ett cykelljus som fungerar fo?r en modern cykelanva?ndare utifra?n deras krav och behov samt tar ha?nsyn till alla stakeholders fo?rva?ntningar. Fo?rst go?r jag en grundlig research pa? historiska cykelbelysningar och vad som finns idag, jag kommer att skapa ett ITK och go?ra Trendanalyser samt Brain- storming, Scenario och Personas. Sedan kommer jag att laborera med Ljust- ester innan jag ga?r o?ver till formgivningen da?r jag kommer att anva?nda mig av 3D Modeller.

Förtroendets fördelar och förutsÀttningar : Vikten av ett gott förhÄllningssÀtt till kriminella ur ett polisperspektiv

Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande frÄn polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska sÄledes motivera till ett bÀttre förhÄllningssÀtt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för bÄda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts pÄ vilka faktorer som Àr viktiga vid arbetet att skapa förtroende.

Forsmark och den lokala historien som bidrag till historiemedvetandet

ABSTRAKTSyftet med vÄrt uppsatsarbete Àr att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enÄteranpassning till samhÀllet kan förstÄs ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter pÄ samt vilka möjligheter tillförbÀttring som sker. I samhÀllet Àr kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som ocksÄ pÄverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gÄng kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gÀllande.FrÄgorna Àr mÄnga men slutresultatet Àr det mest intressanta.

Kommunikation pa? sociala medier : En studie om fem svenska TV-kanalers strategi pa? Facebook

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

?KÀnner man nÄn som kÀnner nÄn sÄ?? - en kvalitativ studie om rekrytering till kriminella gÀng.

Kvalitativ studieDenna C-uppsats Àr en kvalitativ studie med syfte att undersöka rekrytering till kriminella gÀng. Undersökningen har genomförts i form av kvalitativa intervjuer med fyra personer som sjÀlva har kunskap om och erfarenhet av kriminella gÀng.Begreppsdefinition?Ett kriminellt gÀng Àr en grupp, bestÄende av tvÄ eller flera individer som Àr kriminella. De bryter mot de lagar, regler och normer, som upprÀttats för anstÀndigt uppförande och agerande, i vÄrt samhÀlle. Det Àr personer som Àr ömsesidigt beroende av varandra och som interagerar med varandra för att uppnÄ ett mÄl, som av dem upplevs som gemensamt.

Lie-algebror

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

Ur en fo?re detta kriminells o?gon : en studie av fo?re detta kriminellas livsbera?ttelser

Denna studie syftar till att studera hur fo?re detta kriminella va?ljer att framsta?lla sig sja?lva genom sina livsbera?ttelser. Vi a?mnar underso?ka ungdomar som har ett kriminellt liv bakom sig, genom att lyssna pa? deras livshistorier. Genom dessa bera?ttelser vill vi fa? fram vilka faktorer respondenterna anser varit va?sentliga under deras va?g genom det kriminella och vilka va?ndpunkter som funnits under denna tid.

En hÄrfin linje mellan liv och död : Om före detta kriminellas vÀndpunkt i livet

Denna studie vill ge större inblick och förstÄelse för individen bakom den kriminella stÀmpeln, samt bringa insyn i dessa individers egna tankar om sina kriminella handlingar och kampen ut ur kriminaliteten. Avsaknaden av tron pÄ att personliga livshÀndelser sker utifrÄn egna handlanden, dÀr personen istÀllet agerar passivt offer i sitt liv Àr nÄgot som Äterfinns hos interner. Motsatsen till detta Àr personer som tror pÄ sitt eget handlande, det vill sÀga internal locus of control. Denna uppsats belyser kriminellas bakgrundshistoria till uppbrottet ur den kriminella livsstilen med fokus pÄ locus of control, vÀndpunkter och framtidsperspektiv. Tio personer deltog, varav Ätta mÀn och tvÄ kvinnor i enskilda semistrukturerade intervjuer.

Organiserad brottslighet : Kriminella mc-gÀng

Rapporten handlar om polisens arbete mot organiserad brottslighet i form av kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n. Syftet med rapporten Ă€r att se vilka brottsförebyggande effekter polisens arbete mot de kriminella mc-gĂ€ngen i Östergötlands lĂ€n har haft. Det fanns 2007 tre kriminella mc-gĂ€ng i Östergötlands lĂ€n och dessa var etablerade i Linköping, Norrköping och Åtvidaberg. Polisen i Östergötlands lĂ€n startade en aktionsgrupp mot de kriminella mc-gĂ€ngen efter att mc-klubben Outlaws MC?s klubblokal i Åtvidaberg blev sprĂ€ngd Ă„r 2007.

Kriminella ungdomsgÀng : - en studie om grupptillhörighet, gÀngkriminalitet och professionellas insatser

Avsikten med arbetet har varit att belysa hur de professionella ser pÄ, vad ett kriminellt ungdomsgÀng betyder för den enskilde gÀngmedlemmen, Àven att fÄ större kunskap om de professionellas erfarenheter i möten med ungdomar. FrÄgestÀllningarna var, vad tillhörighet i ett kriminellt ungdomsgÀng har för pÄverkan pÄ den enskilde gÀngmedlemmen? Den andra löd, hur man som professionell arbetar med kriminella ungdomsgÀng? Metoden vi anvÀnde oss av var kvalitativ. Intervjuerna gjordes med en polis som var aktiv inom ungdomsarbete, tvÄ socialsekreterare, tvÄ behandlingspersonaler pÄ ett ungdomsboende, en fritidsledare och en lÀrare pÄ en högstadieskola. Resultatet visade huvudsakligen att ungdomar befann sig i kriminella ungdomsgÀng eftersom de sökte en tillhörighet, bekrÀftelse, att bli nÄgon.

Den lyckligaste Àr kanske inte den som dör med flest bilar. : En socialpsykologisk studie om f.d. kriminellas förÀndringsprocess

ABSTRAKTSyftet med vÄrt uppsatsarbete Àr att undersöka hur före detta kriminellas resa mot enÄteranpassning till samhÀllet kan förstÄs ur ett socialpsykologiskt perspektiv, dvs. vilkasociala och relationella hinder som de f.d. kriminella stöter pÄ samt vilka möjligheter tillförbÀttring som sker. I samhÀllet Àr kriminella omdiskuterade och det finns en rad olikafördomar om kriminella som ocksÄ pÄverkas av den nylanserade databasen Lexbase. Viundrar huruvida tesen en gÄng kriminell- alltid kriminell fortfarande gör sig gÀllande.FrÄgorna Àr mÄnga men slutresultatet Àr det mest intressanta.

?Man mÄste sjÀlv brÀnna sig pÄ plattan för att lÀra sig att den Àr varm?- En kvalitativ studie om före detta gÀngmedlemmars egna upplevelser av kriminella gÀng och organiserad brottslighet

Syfte och frÄgestÀllningarDenna studie syftar till att belysa kriminella gÀng och organiserad brottslighet ur ett inifrÄnperspektiv. För att nÄ ett sÄdant perspektiv har intervjuer med före detta medlemmar frÄn kriminella gÀng genomförts. Ett delsyfte med studien var att beskriva vilken betydelse de före detta gÀngmedlemmarna tillskriver begreppen kriminella gÀng respektive organiserad brottslighet. Syftet besvarades genom följande frÄgestÀllningar: ? Hur beskriver de ingÄngen till ett kriminellt gÀng?? Vad beskriver de som utmÀrkande för sina tidigare liv som gÀngkriminella?? Vilka faktorer beskriver de som centrala i sina beslut att lÀmna det kriminella gÀnget?? Hur beskriver de begreppen kriminella gÀng och organiserad brottslighet? Metod Vid genomförandet av studien antogs en kvalitativ ansats för insamling av empiri.

Effekter av kriminella MC-gÀng pÄ brottsfrekvens i Sveriges kommuner 1996-2003

Den snabba tillvÀxten av organiserad brottslighet under de senaste tio Ären ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan pÄ brottsförekomst ? ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens pÄverkas av förekomsten av kriminella MC-gÀng. En panel med kommundata för Ären 1996?2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som anvÀnds för att undersöka effekterna av kriminella MC-gÀng pÄ ett antal brottskategorier.

Polisblicken ur ett trafikperspektiv

Polisblicken Àr en förmÄga som poliser skaffar sig under tiden de arbetar och somökar varje enskild polis effektivitet om den anvÀnds rÀtt. Kriminella personeranvÀnder sig dagligen utav fordon exempelvis för att transportera sig sjÀlv,kriminella vÀnner, stöldgods eller droger. Att polisen har kunskap om vad som ÀrmisstÀnkt Àr dÀrmed viktigt för att kunna ingripa mot kriminella personer dÄ devistas i trafiken. Denna rapport visar vilka faktorer som poliser tycker ÀrmisstÀnkta. Bland dessa faktorer kan nÀmnas att om föraren eller nÄgonpassagerare Àr kÀnd i kriminella kretsar sedan tidigare, om föraren har ettavvikande körsÀtt eller om fordonet eller Àgaren till fordonet förekommer ipolisiÀra register sÄ Àr detta i hög grad misstÀnkt och en polisinitierad förarkontaktgenomförs nÀstan alltid.

Va?rdeskapande pa? varuma?rkescommunities : Fo?retagsna?rvarons pa?verkan pa? konsumenternas va?rdeskapande

Modern teori kring marknadsfo?ring har skiftat fokus fra?n en varudominerande logik gentemot en tja?nstedominerande da?r va?rdeskapande, och mer specifikt samskapandet av va?rde mellan producent och konsument a?r centrala byggstenar. Tidigare studier har presenterat praktiker som anva?ndare i varuma?rkescommunities anva?nder fo?r att skapa va?rde, ofta pa? fanbaserade communities da?r anva?ndarna a?r beundrare av ett specifikt varuma?rke. Denna uppsats syftar till att utro?na hur va?rdeskapandet fo?r konsumenten skapas pa? de internetbaserade communities da?r ba?de konsument och producent na?rvarar, och avviker da?rfo?r ifra?n rent fanbaserade och konsumentstyrda communities.

<- FöregÄende sida 2 NÀsta sida ->