Hjärtsvikt är ett mångfacetterat begrepp med varierande symtom. Det kan innebära ett tillstånd då hjärtats pumpförmåga är nedsatt vilket resulterar i att hjärtat inte kan täcka kroppens syrebehov. Då hjärtsvikt utgör en stor del av Sveriges och världens folkhälsoproblem är det av största vikt att som sjuksköterska ha goda kunskaper kring patienters sjukdomsupplevelser vid hjärtsvikt. Syftet med studien är att undersöka hur patienter upplever det att leva med sin sjukdom. Metoden som har använts är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka samband mellan hur universitetsstudenter skattar sin fysiska aktivitetsnivå och hur de registrerar aktivitetsnivå med hjälp av dagbok samt att se om de kom upp i ACSM (American College of Sport Medicine) och WHO´s (World Health Organisation) rekommendationer.Metod: Studien hade en icke experimentell, deskriptiv och korrelerande design där 26 försökspersoner, två män och 24 kvinnor, rekryterades via anslag. De fick först svara på en enkät och därefter registrera sin aktivitet via en 7-dagars aktivitetsdagbok.Resultat: Studenterna ansåg inte att de hade en stillasittande livsstil och alla deltagare utom en ansåg sig komma upp till ACSM´s rekommendationer av fysisk aktivitet 30 minuter per dag av måttlig intensitet alla dagar i veckan. Trettiofem procent kom inte upp i WHO´s rekommendationer och av dessa överskattade 67% sin fysiska aktivitetsnivå. Sextiofem procent kom inte upp i ACSM´s rekommendationer och av dessa överskattade 94% sin aktivitetsnivå.Konklusion: Studenterna hade en låg fysisk aktivitetsnivå utifrån ACSM´s rekommendationer och majoriteten av de som inte levde upp till WHO och ACSM rekommendationer överskattade sin fysiska aktivitetsnivå. Det krävs dock mer omfattande studier för att dra några generella slutsatser då denna studie hade en skev könsfördelning och ett lågt antal deltagare.Keywords: Self-estimation, Perception, Activity diary, Physical Activity level, Overestimation. .

Sexualitet och reproduktion utgör två centrala delar i människors liv och är integrerade i vår personlighet. Det är därför viktigt att från tidig ålder skapa en god grund för sexuell hälsa och välbefinnande. Att se ungdomar som handlingskraftiga aktörer och göra dessa delaktiga i diskussioner i en öppen dialog bidrar till ökade möjligheter för skapande och vidmakthållande av en hälsosam livsstil. Skolan utgör därför en viktig arena för hälsofrämjande och preventivt arbete då de flesta ungdomar kan nås där. I Kina infördes en obligatorisk nioårig skolgång för Kinas samtliga ungdomar år 1986 och år 2002 infördes även obligatorisk skolbaserad sexualundervisning. Studien syftade till att undersöka hur kinesiska universitetsstudenters upplever sexualundervisning för ungdomar (10-19 år) i Kina samt behov av förändringar och pågående utvecklingstendenser.

 SammanfattningSyftet med studien var att undersöka hur relationen mellan läkare och patient tas i uttryck i hälso- och sjukvårdsorganisation med hälsofrämjande inriktning. Undersökningens fokus har varit på samtalet mellan läkare och patient. Huvudsyftet har varit att försöka få syn på det hälsopromotiva inslaget i samtalet mellan läkare och patient.Studiens metod bygger på fyra kvalitativa intervjuer som inspirerats av fenomenologisk ansats som sedan bearbetats och analyserats samt en deltagande observation. Studiens resultat bygger på kategorier som funnits utifrån forskningsfrågorna; Vad innebär det att arbeta hälsofrämjande i samtalet? I vilken mån tar läkare upp frågan om livsstil och levnadsvanor i samtalet med patient? Och Vilken kompetens har läkare inom samtalsmetodik? Resultatet tyder på att det finns en brist på kunskap om vad hälsopromotion är. Respondenterna blandar ihop begreppen kring de salutogena och patogena perspektivet.

Norrbottens Läns Landsting har inlett ett samarbete med Kalmar och Jönköpings Län, syftet är att förbättra folkhälsan. I Norrbottens Läns Landsting har projektet ?Livsviktigt? pågått under perioden 2010-2012, inom två kommuner. En ny tjänst, ?Hälsokoordinator?, har införts på vårdcentralerna.

Syftet med denna studie är att studera hemlöshet och kriminalitet utifrån ett livsförloppsperspektiv, samt undersöka hur hemlöshet och kriminalitet förhåller sig till varandra. Ett ytterligare syfte är att se om missbruk har någon förbindelse med hemlöshet, om det möjligtvis kan vara en bidragande faktor till hemlöshet. Robert Sampson och John Laubs åldersrelaterade teori om social kontroll är utgångspunkten för studien. Intervjuer har genomförts med individer som är hemlösa idag eller som varit det vid något tillfälle av sitt liv, dessa analyserades med en kvalitativ analysmetod i fyra steg för att få fram resultat som kunde jämföras med teorin. För att ge en heltäckande bild av hur situationen avseende hemlöshet ser ut i Sverige och i andra delar av världen, redovisas ett antal studier både från Sverige och från andra länder.

Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintligforskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt.Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade tvåhuvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorinindividuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dessfunktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar ilivsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom merinformation om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till undertillfrisknandefasen.

Syftet med studien är att beskriva fenomenet idrottsskola som ett verktyg för att ge barn möjligheter till mer idrott och fysisk aktivitet. De frågeställningar vi använt oss av är; vad kännetecknar idrottsskolan och hur arbetar verksamheten för att uppnå de riktlinjer som riksidrottsförbundet satt upp för barnidrott? Bakgrunden till vår studie ligger i vetskapen om att barn i dagens samhälle har fått en allt mer stillasittande fritid och ohälsosam livsstil. Oroväckande är också faktumet att skolidrotten har fått en mindre plats på schemat. För att komma fenomenet idrottsskola närmare valde vi att göra en explorativ studie.

Denna studie har till syfte att undersöka vad som är specifikt med de ungdomar som begått det sexuella övergreppet gruppvåldtäkt, samt ge en bild av den behandling som erbjuds dem. Studien består av en redogörelse för aktuell forskning och teori samt av intervjumaterial med två experter som arbetat med unga förövare.Aktuell forskning både i Sverige och utomlands, främst England och USA, har studerats och valts ut till den teoretiska bakgrunden. Studien utgår från tre teoretiska förklaringsmodeller, en psykologisk, en sociologisk och en utvecklingsekologisk samt ett juridiskt perspektiv. En stor del av teorin fokuserar på området enskilda unga förövare som förgriper sig sexuellt på mindre barn. Det har varit svårt att hitta forskning och litteratur kring uppsatsens specifika område vilket också genomsyrar materialet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka om motionärerna på en träningsanläggning utövar vardagsmotion utöver sin träning, eftersom studier visar att stillasittande tid är en riskfaktor för ett antal sjukdomar så som metabola syndromet, diabetes typ 2, hjärt-kärl sjukdom, fetma med mera, även för människor som tränar och är fysiskt aktiva. En kvantitativ metod i form av en enkätundersökning användes och genomfördes bland 40 medlemmar på en utvald träningsanläggning i Gävleborgs län vid 3 separata tillfällen. Studiedesignen var en tvärsnittsstudie. Alla medlemmar som kom in genom anläggningens dörr vid tillfällena då enkäten delades ut tillfrågades om de ville delta i en enkätundersökning. En pilotstudie genomfördes innan undersökningen med 5 personer som tillfrågades på samma träningsanläggning för att testa enkätens förståelse.

Bakgrunden visar att personer som lever med venösa bensår står inför stora förändringar i sitt dagliga liv, förutom en mängd olika behandlingar står personerna även inför betydande förändringar i sin livsstil, prioriteringar och beteende. Forskning visar att personer med venösa bensår har en sänkt livskvalitet, lider av smärta, påverkas av oro samt depressioner. I Sverige lider cirka 50 000 personer av bensår. Framför allt äldre personer drabbas och incidensen ökar med åldern. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att leva med venösa bensår.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Andelen äldre i Sveriges befolkning blir allt fler då människor lever längre samtidigt som det föds fler barn. Det finns ett flertal studier som tar upp betydelsefulla områden för hälsan som påverkas av åldrandet och som är viktigt att bibehålla hela livet ut. Några av dessa är en god kosthållning, den funktionella förmågan och ett fungerande socialt nätverk. Flera projekt har bedrivits inom äldreområdet med fokus på dessa områden och några av dessa har utvärderats. Resultaten från projekten har varit varierande och det saknas kunskap om vad det är som gör att projektet vart framgångsrikt eller inte.

Den här studien är en kritisk diskursanalys av ämnet kroppslig hälsa i skriftlig media. Syftet med studien är att undersöka hur fenomenet kroppslig hälsa framställs i skriftlig media genom språket och dess användning. Analysmodellen vi använt oss av är formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi använt oss av är av empirisk karaktär och insamlat från svensk skriven media i form av både rikstäckande press och lokalpress. I studien finns även ett avsnitt där vi presenterar tidigare forskning inom ämnet hälsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrån ett hälsoperspektiv samt experthjälp.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.