Bakgrund: Historiskt sett har fokus gällande hälsoinsatser främst handlat om förebyggande åtgärder samt att rehabilitera redan skadade och/eller sjuka. Denna syn på hälsa och hälsoarbete har på senare tid förändrats mot att nu ha en starkare tro på vikten av hälsofrämjande insatser. Vi tycker båda att förändringsarbeten är mycket intressanta och ville därför undersöka huruvida hälsoprofilsbedömningen är ett lämpligt verktyg för just friskvårdsinsatser i företagsmiljö.Syfte: Syftet med studien är att undersöka deltagarnas upplevelser under deltagande i en friskvårdssatsning med hälsoprofilsbedömning som metod samt om hälsoprofilsbedömningen kan motivera till en hälsosammare livsstil.Metod: Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativt inriktad studie på ett företag med totalt tio anställda. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats med inspiration från fenomenologisk analysmetod.Resultat: Deltagarna upplevde att hälsoprofilsbedömningen tillhandahöll ett nuläge att förhålla sig till då de ska påbörja eller fortsätta en livsstilsförändring mot ett hälsosammare liv. De ansåg att friskvårdsinsatsen vittnar om hur verksamhetscheferna värderar hälsa högt samt visar på en förståelse för sambandet mellan god medarbetarhälsa och framgångsrik verksamhet.

SammanfattningDenna studie innefattar hur lärare i idrott och hälsa väljer att arbeta kring arbetsområdet hälsa och livsstil, i vilken omfattning det sker samt ifall de känner någon svårighet i det. Uppsatsen belyser även vad lärosätena ger för verktyg till idrott- och hälsalärarna att undervisa i hälsa . Metoden jag använt bestod i att jag genomfört 4 semistrukturerade intervjuer med idrott- och hälsalärare i Stockholmstrakterna. Informanterna har varit utbildade och examinerats under olika årgångar. Idrottslärare mot yngre åldrar beskriver att det sker enstaka hälsoinslag under deras undervisning, exempelvis motivera duschning eller hur kroppen reagerar på rörelse.

Inom universitet och högskolemiljö är stress ett vanligt förekommande fenomen. Ungdomar som börjar studera får frihet att kontrollera sin vardag och sin livsstil, vilket kan resultera i ohälsosamma levnadsvanor. Tidigare forskning har visat positiva effekter av fysisk aktivitet vad beträffar minskad upplevd stress, vilket föranledde vårt val av ämne till uppsatsen.Syftet med studien var att undersöka studenters upplevda stress i relation till fysisk aktivitet.Metoden som användes var kvantitativ. Urvalet omfattade 186 studenter, 80 män och 106 kvinnor som valdes genom ett bekvämlighetsurval. Dessa personer fick svara på frågor om upplevd stress samt om träningsvanor.

Bakgrund: Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) är en av de vanligaste sjukdomarna i västvärlden. Livsstilsförändringar är en viktig del i behandlingen av GERD. Eftersom detta är en stor patientgrupp i primärvården är det viktigt att som distriktssköterska ha förståelse för deras upplevelser av livsstilsförändringar. Det finns stora vinster att göra både för den enskilde patienten, i form av en känsla av hanterbarhet och bättre livskvalitet, men också stora samhällsekonomiska vinster, om en bättre symtomkontroll kan uppnås av denna stora patientgrupp genom råd om livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa upplevelser av stöd och rådgivning vid livsstilsförändringar hos personer med GERD.

Eftersom kroppen anpassas efter de krav vi ställer på den och vår inaktiva livsstil i västvärlden ställer allt längre krav, formas också vår kropp och fysik utefter detta.Inaktivitet och monotona rörelser dominerar idag många arbeten, stillasittande arbete med armarna framför kroppen under långa perioder har en negativ inverkan på vår hållning. Muskulatur som inte får arbeta i sin fulla längd kommer på sikt att förkortas medan muskler som hela tiden hålls i förlängning kommer att försvagas. Syftet med studien var att undersöka om stretching och styrketräning under en sex veckors period kan ha en positiv påverkan på stram respektive svag hållningsmuskulatur. 15 personer med en mer eller mindre ofördelaktig hållning genomgick hållningsanalyser och rörelsetester och utifrån dessa analyser och konstruerades ett träningsprogram innehållande styrketräning och eller stretching för att förbättra deras hållning. Efter sexveckors periodens slut gjordes ytterligare hållningsanalyser samt rörelsetester för att urskilja eventuella förbättringar.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ofta uppkommer i tidig ålder. Att få diagnosen innebär en stor omställning för ungdomen då livsstil måste anpassas efter sjukdomens behov. Under ungdomsåren är frigörelsen från föräldrarna samt att hitta en egen identitet framträdande. I vården kring ungdomar med diabetes har sjuksköterskan en stor betydelse. Sjuksköterskans pedagogiska roll men även stöd har en stor betydelse för hur ungdomar accepterar, hanterar och upplever sin sjukdom och är på så sätt betydelsefullt för hur god ungdomens egenvård blir.Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelse av att leva med diabetes typ 1Metod: Litteraturöversikt.

Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts.

Titel Segmentering för säkrare utlandssexFörfattare: Karin BrandtHandledare Ingela WadbringKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursSyfte: Syftet med denna uppsats är att genom en målgruppsanalys beskriva och segmentera svenska utlandsresenärer för att få vägledning i hur de kan nås i ett hivpreventivt arbete.Metod: Kvantitativ analys av enkäterMaterial: I mitt arbete med att analysera de svenska utlandsresenärerna har jag använt 2007?års SOM?undersökning med totalt 1700 svarande som valts ut via ett obundet slumpmässigt urval för att, på bästa sätt, representera den svenska befolkningen.Huvudresultat 65 procent av den svenska befolkningen reste utomlands minst en gång under 2007. Detta gör att den målgrupp som Noaks Ark vill nå i sitt hivpreventiva arbete måste segmenteras ytterligare för att kunna nås mer effektivt i en informationskampanj som vill förebygga hiv.I denna ytterligare segmentering av utlandsresenärerna kom jag fram till att de utgörs av två grupper; Sällanresenärer och Frekventa resenärer. Av dessa två grupper är de Frekventa resenärerna mest intressanta att studera då de skiljer sig allra mest från befolkningen i helhet.I den djupare målgruppsanalys som gjordes på de Frekventa resenärerna kom jag fram till att de i större utsträckning är unga män med hög utbildning och hög inkomst. De är oftare uppväxta i tjänstemannahem, i storstäder, boendes i storstäder och fler arbetar inom tjänstemannasektorn.Jag kunde också komma fram till att dessa Frekventa resenärer både är flitiga tidningsläsare och internetanvändare och att de har en tvådelad livsstil, en sundare och en mer flängig.

Syftet med studien var att undersöka vilken grad av intern motivation och extern reglering till fysisk aktivitet som motionärer har, samt vilka barriärer de upplever till fysisk aktivitet och vilka strategier de använder sig av för att övervinna barriärerna. Bakgrunds variabler var kön och aktivitetsstadie. Försökspersonerna (n=199) i studien var män (n=96) och kvinnor (n=103) och samtliga medlemmar på träningsanläggningar i Halland. Högaktiva (n=165) och lågaktiva (n=34). Datainsamling skedde via ett testbatteri bestående av mätinstrumenten The Behavioral Regulation in Exercise Questionnaire-2, Physical Activity Stages of change och Motivation Till Upprätthållande Av Motionsvanor vilka delades ut på träningsanläggningarna.

De allra flesta har någon gång upplevt trötthet och smärta. Hos en del människor kvarstår dessa symtom och ingen klar orsak till varför finns. Fibromyalgi är en av dessa osynliga sjukdomar. Vad som orsakar fibromyalgi är i dagens läge okänt och karaktäristiska symtom är långvarig smärta, trötthet och kraftlöshet. Diagnossättnig sker genom anamnes och palpationsundersökning.

Människor blir allt mindre fysiskt aktiva och allt mer stillasittande. Barn och ungdomar ses som en ökande riskgrupp i sammanhanget och bör därför prioriteras. Syftet är att undersöka hur 17 ungdomar från två olika skolor i Göteborgsområden med hög invandrartäthet, låg socioekonomisk status och låg utbildningsnivå talar om fysisk aktivitet. Studien är en del i fas två av ett större europeiskt forskningsprojekt och har därför fått en specifik målgrupp tilldelad efter att fas ett genomförts. En kvalitativ forskningsmetod har använts i form av fyra fokusgruppsintervjuer som genomförts med ungdomar i åldern 13-14 år.

Psykisk ohälsa är sedan flera år tillbaka den främsta orsaken till längre sjukskrivningar i Sverige och Försäkringskassan har dragit slutsatsen att en stor del av arbetet med att förebygga psykisk ohälsa bör ske på våra arbetsplatser. En urban livsstil, vilket inkluderar fler timmar på kontoret, tidsbrist och separation från naturen kan ge skadliga effekter på både vår allmänna och personliga hälsa och lycka. Litteraturstudien i det här examensarbetet ämnar sammanställa evidensbaserad forskning som berör effekterna av kontakt med naturelement på arbetsplatsen, för att belysa naturelements eventuella positiva påverkan på den anställde. Studien avgränsade sig till arbetsplatser där de anställdas arbetsuppgifter huvudsakligen är lokaliserade inne i en byggnad och kontakten till naturelementen delades in i tre olika kategorier; direkt inomhuskontakt med naturelement, passiv kontakt med naturelement och direkt utomhuskontakt med naturelement. Litteraturstudien visade att samtliga tre kontakter till naturelement kunde understödja flertalet positiva effekter på den anställde som till exempel ökat välbefinnande, arbetstillfredsställelse, trivsel och välmående. Resultaten pekade också på en komplexitet i frågan om naturelements effekter och det var svårt att dra några slutsatser angående effekternas storlek eller betydelse i praktiken.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

I mötet med patienter möter sjuksköterskan även anhöriga. En del anhöriga har valt att själva vårda sin sjuka närstående. Idag har det återigen blivit vanligt att anhöriga vårdar sjuka närstående i det egna hemmet. Syftet med denna studie är att belysa vuxna anhörigvårdares upplevelser av att ge palliativ vård till svårt sjuka vuxna närstående i det egna hemmet. Nio kvalitativa studier har bearbetats med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys.

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats.