Kranskärlssjukdom är en av våra stora folksjukdomar och en tredjedel av de som drabbas är kvinnor. Övervikt, bristande fysisk aktivitet, rökning och stress ökar risken för att insjukna och livsstilsförändringar spelar en mycket viktig roll för att minska risken att åter insjukna i kranskärlssjukdom. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap för att beskriva hinder och förutsättningar till livsstilsförändring samt vilket informations behov som finns beskrivet hos kvinnor som insjuknat i hjärtinfarkt och/eller genomgått PCI behandling. I denna systematiska litteraturöversikt ingick 17 vetenskapliga studier. I resultatet framkom att den korta vårdtiden påverkar kvinnors upplevelse av sjukdom.

This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day meals should be quick while meals during the weekends could take longer and also cost more.

Mitt magistersarbete ?Mini House? är ett projekt som omfattar undersökning, formgivning, utveckling och paketering av en samtida svensk stuga inom kontexten för den svenska Plan- och bygglagen. Jag har gett projektet en engelsk titel då jag vill att det ska kunna ha relevans och ett potentiellt liv utanför den primära svenska kontexten.De s.k. Friggebodsreglerna tillåter en markägare att bygglovsfritt uppföra ytterligare en stuga på maximalt tio kvadratmeter på bebyggd tomt. Ett förslag att utöka den tillåtna ytan till femton kvadratmeter har lagts fram och skall fastslås i början av år 2008.En marknad för ?friggebodar? skapades snabbt efter att Friggebodsreglerna introducerades 1987, vilken inte har förändrats märkbart under dessa 20 år vad gäller byggmaterial, huskvalitet eller utseende och känsla.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

 I hälso- och sjukvården finns stora möjligheter att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Frågeformuläret ?Fem frågor om din hälsa? vände sig till patienter och innehöll frågor om fysisk aktivitet, BMI, bruk av tobak och alkohol samt allmän och psykisk hälsa. Formuläret hade två syften; dels för patienten för att få stöd att behålla eller hitta en hälsofrämjande livsstil, dels för personalen som ett verktyg för att identifiera levnadsvanor och upplevt hälsotillstånd samt få underlag för samtal och eventuella fortsatta insatser. Syftet med denna studie var att undersöka framgångsfaktorer och hinder enligt personalen för att införa och använda detta livsstilsformulär i det dagliga arbetet på en vårdcentral.

Högt blodtryck (hypertoni), en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar, ökar. Studiens syfte var att undersöka hur patienter med högt blodtryck upplever samtal med personal i primärvården. En kvalitativ intervjustudie med 10 deltagare där semistrukturerade frågor ställdes resulterade i tre kategorier: ?känsla av trygghet- otrygghet?, ?förståelse av information? och ?drivkrafter och hinder till förändring?. Samtal med personal i primärvården upplevdes positivt.

Hållbarhet har blivit ett av vår tids nya ledord. Vår resursförbrukning och ökande koldioxidutsläpp har gett negativ effekt på klimatet och ekosystemen. I stadsplanering är infrastruktur för cykeltrafik en viktig beståndsdel av hållbara städer. Detta examensarbete är tänkt att vara en inspirationskälla för alla som vill skapa bättre trafiklösningar för cyklister på stadsgator med blandtrafik. De olika delarna i arbetet ger en sammansatt bakgrund till behovet av en säkrare trafiksituation för cyklister.

Bakgrund: Barn har fått en mer stillasittande livsstil. Detta tros vara en bidragande orsak till att övervikt och fetma hos barn har ökat. Överviktiga barn löper ökad risk att utveckla fetma och andra allvarliga sjukdomar i framtiden till följd av sin övervikt. Det är föräldrarna som har det huvudsakliga ansvaret för sina barn och deras vikt. När barnet har viktproblem behöver föräldrarna stöd och hjälp, men upplever ofta oförståelse från vårdpersonalen.Syfte:Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse av att leva med barn som har övervikt eller fetma.Metod:Litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Strävan att tappa i vikt för att öka prestationsförmågan har blivit allt mer populärt hos elit- som motionscyklister. Genom att cykla med ett lågt energiintag i syfte att tappa kilon, har pressen ökat på cyklisten och en hög risk för osund viktproblematik växer fram i idrotten. Ofta skapar de sig en så hög kontroll och perfektionism inom de faktorer som har påverkan på deras prestationsförmåga att det istället kan leda till psykologiska svårigheter. En medveten livsstil leder till motsatt effekt. Syftet med studien är att undersöka en grupp damcyklisters energi- och vätskeintag under perioden då de inte tävlar.

Syftet med vårt forskningsarbete var att genom jämförelse av två projekt som båda arbetar med övervikt hos skolelever, skapa ett arbetssätt som vi som blivande pedagoger kan använda oss av i den ordinära skolundervisningen. Därigenom vill vi kunna förmedla en kunskap till eleverna som de sedan skall kunna nyttja i ett långsiktigt perspektiv och för en bättre medvetenhet gällande kost, hälsa och motion i förhållande till övervikt. Vi har använt oss av intervjuer för att ta reda på tankar och känslor hos de medverkande i de båda projekten. Vi har intervjuat en projektledare från ett nationellt projekt samt en projektledare och tre stycken elever från ett lokalt projekt. I vårt resultat har det framkommit att alla delaktiga har mest positiva erfarenheter, detta genom skolans stöd och rådgivning.

Då ett barn drabbas av en sjukdom som diabetes berör detta oftast hela familjen. Förändringar kan ske både i livsstil och kosthållning, men inte enbart för diabetikern utan även för den övriga familjen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur matvanor såg ut i familjer där barnet hade typ 1 diabetes och hur kostbehandlingen av diabetes inverkade på familjen. Med vetskap om familjens matvanor undersöktes även om dessa skiljde sig från Medelsvenssons matvanor. För att genomföra undersökningen användes två kvantitativa metoder, enkät och matdagbok.

Typ-2 diabetes är ett växande hälsoproblem i Sverige och även globalt. Faktorer som bidrar till denna ökning är ett stillasittande arbete och en inaktiv livsstil med ett förhöjt energiintag som resulterar i fetma. Andra faktorer som påverkar denna ökning är ärftlighet, ökat alkoholintag och mer stress. Sjuksköterskor kommer allt mer att möta denna patientgrupp, därför är det viktigt att ha mer kunskap om hur dessa patienter upplever den livsstilsförändring som de får genomgå för att uppnå hälsa. Målet med denna kandidatuppsats är att kunna bidra till en ökad kunskap inom området samt att öka sjuksköterskans förståelse om patienternas livsvärld.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva hur skolsköterskor upplever problematiken kring övervikt/fetma hos barn i låg- och mellanstadiet och att undersöka vilka strategier skolsköterskorna har för att förebygga/hjälpa dessa barn. Ännu ett syfte med studien var att undersöka hur skolsköterskorna ser på samarbetet med föräldrar, lärare och andra skolsköterskor i detta problem. Metoden var att intervjua sju skolsköterskor på låg- och mellanstadiet i två kommuner i Mellansverige. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant. Meningsbärande enheter plockades ut och materialet kategoriserades och resulterade i tre huvudkategorier och tio subkategorier.