Sökresultat:
860 Uppsatser om Kriminalvćrd i frihet - Sida 22 av 58
Motivationsarbete i företag : Hur kan företags strategier, för att motivera sina anstÀllda, beskrivas?
Denna studie har bedrivits, för att synliggöra hur bloggare framstÀller sin identitet relaterat till kost och trÀning. Vi har valt att rikta in oss pÄ bloggar, eftersom bloggen kan ses som en plats dÀr individen har stor frihet för uttryck. Tidigare forskning skildrar hur skiljelinjen mellan en offline-identitet och en online-identitet Àr svÄrdragen, men synliggör hur de bÄda identiteterna liknar varandra. Det synliggörs Àven att individen ser bloggen som en sÀker plats för uttryck, vilket ofta resulterar i att bloggen antar en dagboksliknande form, eller att den generellt rör vardagliga hÀndelser och Àr rik av personlig information i relation till bloggaren. Samtidigt synliggör tidigare forskning att sociala medier har kommit att bli en central punkt för marknadsföring, och dessa forum har pÄ grund av detta blivit mÄl för placering av annonser, hyperlÀnkar etcetera. VÄr studie har visat att bloggare framstÀller sig sjÀlva som individer som utesluter livsmedel i sin kost, och detta för att de uttrycker att det Àr fördelaktigt att vara nyttig, samt att de ser sin trÀning som resultatfokuserad, och anvÀnder en PT som hjÀlpmedel för att frambringa största möjliga resultat..
LÀrares tankar om miljöns betydelse för barn i förskolan
Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare pÄ förskolor tÀnker om miljöns betydelse för barn. Vi vill Àven fÄ fram vilka hinder och möjligheter lÀrarna upplever de har för att skapa den miljö de talar. NÀr vi skriver om miljö i denna studie menar vi den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolor och med det menar vi endast hur man organiserar rummen.Ett urval av tio lÀrare gjordes och sedan skickades frÄgeformulÀr ut, som dÀrefter bearbetades och analyserades. Resultat visar att lÀrare i sina arbetslag talar om miljön ganska mycket och att de talar om miljön som nÄgot viktig och betydelsefullt pÄ förskolorna. Resultaten visar Àven att lÀrarna i studien talar om miljön med ord ifrÄn den postmoderna diskursen, men att man enbart hittar spÄr av det i deras utformning av miljön.
Upplevelsen av att arbeta i en nationellt spridd organisation
I dagens samhÀlle har det blivit vanligare med att arbeta pÄ geografisk distans. Detta medför att chefer och medarbetare inte behöver befinna sig pÄ samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medarbetares upplevelser av att arbeta pÄ geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp VÀrdregionskap för att finna eventuella förbÀttringsÄtgÀrder. Genom öppna intervjufrÄgor med tre sektionschefer och sex nationella medarbetare som arbetar pÄ distans söktes svar pÄ frÄgorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medarbetaren och dennes nÀrmaste chef som befinner sig pÄ geografisk distans? Hur upplevs VÀrdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka ÄtgÀrder kan leda till förbÀttringar inom VÀrdregionen? Resultaten visar att medarbetarens upplevelse av att ha en chef pÄ distans gav en kÀnsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.
I första hand mÀnniska : En intersektionell analys av fyra berÀttelser om att komma ut som lesbisk med muslimsk bakgrund
The aim of the study is to analyse the stories of four homosexual women with Muslim backgrounds about coming out as homosexuals, from an intersectional perspective. The experience of coming out as lesbian and the intersectionality are related to different social contexts. The homosexuality becomes a problem in connection to family and countrymen while the Muslim background becomes more of a problem in relationships. Heteronormativity and gender system appear to be cooperating systems of oppression.These women don?t describe themselves as oppressed, but potential oppression is still something that influences their lives.
Affective organizational commitment: KÀnslomÀssigt engagemang till en av Sveriges största arbetsgivare
Dagens arbetstagare anses vara mer intresserade av att göra karriÀr Àn att vara lojal mot en enda arbetsgivare (Parment & Dyhre, 2009). Vad kan dÄ arbetsgivaren göra för att skapa ett engagemang och en lojalitet som knyter arbetstagaren till organisationen sÄ att denne stannar kvar? Denna studie handlar om kÀnslomÀssigt engagemang, sÄ kallat affective organizational commitment, och Àr en kvalitativ undersökning. Genom semistrukturerade intervjuer med Ätta förskolepedagoger/arbetsledare samt tvÄ anstÀllda inom Human Resources (HR) avdelningen pÄ Stockholms stad undersöktes kÀnslomÀssigt engagemang till organisationen. Resultatet visade att det finns ett starkt kÀnslomÀssigt engagemang hos personalen till sin enhet men inte till Stockholms stad i sin helhet.
Varför springer gasellen snabbare? : En kvalitativ studie om hur tillvÀxtföretag i UmeÄ arbetar med strategiimplementering.
Problem: Vilka tillvÀxtstrategier ligger till grund för snabbt vÀxande gasellföretag och kan likheter identifieras i strategiimplementeringen?Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera om gasellföretag i UmeÄ har liknande tillvÀxtstrategier för att uppnÄ sin snabba framgÄng. Genom att identifiera och kartlÀgga företag i UmeÄ som kategoriseras som gasellföretag vill vi fÄ en ökad inblick och förstÄelse kring vilka strategier som ligger till grund för den snabba tillvÀxten samt vilken pÄverkan ledaren har.Teori: Vi har som utgÄngspunkt i vÄr teoretiska referensram anvÀnt oss utav Johan Wiklunds teoretiska tillvÀxtmodell som bestÄr utav fem olika variabler som skapar tillvÀxt inom ett företag; resurs, kompetens, motivation, miljö och strategi. Till denna modell har vi Àven inkluderat ledarskap eftersom vi anser att ledarskapet inom ett företag pÄverkar individerna pÄ en arbetsplats, vilket tillsammans pÄverkar tillvÀxten och strategin. Med denna modell som utgÄngspunkt har vi valt att angripa vÄrt problem med olika teorier knutna till de ovan nÀmnda variablerna.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod för vÄr studie.
Hur bemöter man idag tibetanska flyktingbarn i Dharamsala?
Detta arbete bygger pÄ en studieresa, under en mÄnads tid, till Indien, Dharamsala. Dharamsa-la Àr kÀnd för att inhysa den tibetanska statens exilregering och inte minst den tibetanska bud-dismens andlige ledare Dalai Lama. DÀrav Àr Dharamsala en viktig tillflyktsort för de tibe-tanska flyktingar som undkommit den Kinesiska regeringens förtryck i Tibet.Syftet med denna studie blir dÀrför, att fÄ mer insikt och kunskap om hur man idag i Dha-ramsala bemöter tibetanska flyktingbarn frÄn Tibet.Jag fick Àran, att möta 8 av de mÀnniskor som dagligen möter och arbetar med tibetanska flyktingbarn pÄ ett eller annat sÀtt.I undersökningen har jag dels anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer och dels av observatio-ner. Genom dessa metoder framgÄr det, att tibetanska flyktingbarn blir bemötta pÄ ett kÀrleks-fullt och respektfullt sÀtt. Detta för, att de skall fÄ ett vÀrdigt liv i frihet samt en gedigen ut-bildning.Tibetanernas omtanke och kÀrlek till sin nÀsta generation motiverar barnen, i Dharamsala, att vilja studera, för att senare i livet ska kunna hjÀlpa andra tibetaner i nöd, vilka fortfarande Àr under den Kinesiska regeringens vÄld i Tibet..
Franchising i den svenska fastighetsmÀklarbranschen : Franchising in the Swedish real estate industry
SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mÀklarbyrÄer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebÀr att den tidigare enskilde aktören lÀmnar sitt varumÀrke och sin tidigare affÀrsidé för att istÀllet ta del av ett vÀlkÀnt varumÀrke och ett framgÄngsrikt affÀrskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen Àr att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmÀklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna stÀller pÄ franchisetagarna. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vÀl insatta aktörer ifrÄn fastighetsmÀklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns bÄde positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bÀttre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krÀvs relativt höga volymer för att bli en framgÄngsrik franchisekedja.
Twittrande och kvittrande : Finns det skillnader i sprÄkanvÀndandet mellan mÀn och kvinnor pÄ Twitter?
Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ om det finns skillnader i hur manliga och kvinnliga anvÀndare skriver pÄ Twitter. Genom att skapa kategorier som bygger pÄ sprÄkskillnader som visats i tidigare forskning kategoriseras totalt 300 tweets. Utöver skillnaderna mellan manlig och kvinnlig skrift vÀgs Àven Twitter som forum in i analysen. Kategorierna Àr utformade för att identifiera typiska sprÄktendenser pÄ Twitter. JÀmförelser mellan hur kvinnor och mÀn anvÀnder sig av förkortningar, förenklingar och engelska inslag i sina tweets Àr exempel pÄ kategorier som analyseras.
Fakturamodellen : En studie av fakturamodellens effekter pÄ företag i byggbranschen
SammanfattningBakgrundIdag blir det allt mer vanligt att mindre enskilda mÀklarbyrÄer ansluter sig till de stora franchisekedjorna. Anslutningen innebÀr att den tidigare enskilde aktören lÀmnar sitt varumÀrke och sin tidigare affÀrsidé för att istÀllet ta del av ett vÀlkÀnt varumÀrke och ett framgÄngsrikt affÀrskoncept.Syfte & metodSyftet med uppsatsen Àr att studera vilka positiva och negativa effekter franchising bidrar med i den svenska fastighetsmÀklarbranschen samt vilka ekonomiska och personliga kriterier franchisegivarna stÀller pÄ franchisetagarna. Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vÀl insatta aktörer ifrÄn fastighetsmÀklarbranschen har intervjuats om franchising.ResultatStudien visar att det finns bÄde positiva och negativa sidor med franchising. Franchisegivarna upplever att franchising bidrar till en mer företagsam anda och bÀttre driv igenom hela verksamheten. De upplever dock att det krÀvs relativt höga volymer för att bli en framgÄngsrik franchisekedja.
?Ju mer man ?r med i deras lek desto mer l?r man sig som pedagog?: F?rskoll?rares uppfattningar om fri lek, styrning, l?rande och l?rarroll.
Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller
att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri
lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att
arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i
f?rskolans vardag.
Livet i den digitaliserade vÀrlden : Generation frihet
Boendestöd Àr en framgÄngsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det hÀr Àr en jÀmförande studie baserad pÄ intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet Àr att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehÄller. Varför Àr det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad Àr det som rÀttfÀrdigar indelningen i de tvÄ grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet Àr analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framvÀxt och teorier om socialkonstruktivism.
FÄnga dagen - frigör morgondagen : Unga kvinnors uppfattning av ett gott liv
Den forskning och de myndighetsutredningar som finns kring unga kvinnors hÀlsa Àr överlag fokuserade pÄ frÄnvaro av hÀlsa med utgÄngspunkt frÄn sjukdom. Syftet med studien var att beskriva unga kvinnors uppfattning om det goda livet samt vilka faktorer som frÀmjade ett gott liv för unga kvinnor. Studien har en deskriptiv design inspirerad av fenomenologin. En kvalitativ intervju i samtalsform genomfördes med sexton kvinnor. Urvalet gjordes i en liten bruksort och stadsdelar i en större stad.
Skolan i parken - En skola för Ärskurs f-6 samt kulturcenter i Annedalsparken i MariehÀll
En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.
Filosofi: en skola för frihet? : Om Unescos filosofiarbete och legitimitetsfrÄgan
Detta arbete Àr en uppsats pÄ avancerad nivÄ inom det utbildningsvetenskapliga fÀltet och undersöker hur skolÀmnet filosofi legitimeras utifrÄn Unesco:s filosofiarbete. UtgÄngspunkten Àr vad som kallas de didaktiska grundfrÄgorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst Àmne studeras ? och uppsatsen berör sÄledes Àven filosofididaktik i stor utstrÀckning.  Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka hur filosofiÀmnet legitimeras eller rÀttfÀrdigas, och mer specifikt hur Unesco rÀttfÀrdigar filosofiundervisning. ForskningsfrÄgorna för uppsatsen Àr: Hur ser Unescos svar pÄ legitimitetsfrÄgan ut?, Hur argumenterar Unesco för svaret? och Vad fÄr Unescos svar pÄ legitimitetsfrÄgan för innebörd pÄ filosofiundervisningen? TillvÀgagÄngssÀttet för att kunna svara pÄ dessa frÄgor har varit en beskrivning, tolkning och vÀrdering av Unescos filosofiarbete.