Sök:

Sökresultat:

860 Uppsatser om Kriminalvćrd i frihet - Sida 11 av 58

Dynamiska dialoger i dataspel

Detta Àr ett projekt som diskuterar och framstÀller en arkitektur för dynamisk dialog i dataspel. Den Àr skapad för att kunna ge mer spelarinteraktion i datarollspel i form av större frihet nÀr det gÀller hur en spelare vill spela sin karaktÀr samtidigt som den Àven ska ge bÀttre respons frÄn NPC:er, just i Àmnet dialoger. Beroende pÄ vad och, framför allt, hur du som spelare sÀger nÄgot ska du fÄ olika kÀnslomÀssiga respons frÄn dem. De ska kunna bli irriterade, hata, gilla och Àlska dig, med mera, samtidigt som de Àven ska kunna bli rÀdda för dig. Utöver detta har de Àven försetts med individuella minnen som tillÄter dem att komma ihÄg vad du har sagt och hur mÄnga gÄnger du har sagt det, vilket i sin tur tillÄter att du fÄr olika respons ju fler gÄnger du sÀger samma sak..

Utveckling av webbsida med anvÀndargrÀnssnittmetoder

Restaurangen KnÀppingen ? Stadsmuseets Café & Kök i Norrköping var i stort behov av en marknadsförande och informativ webbsida med en administrativ del. Syftet med detta arbete var skapa en webbsida med anvÀndbarhet enligt Usability Engineerings arbetspunkter. AnvÀndbarhet innebÀr att ett system Àr ÀndamÄlsenligt, effektivt och tillfredsstÀllande. Förutom bestÀllarnas krav hade vi ganska stor frihet att utforma det första designförslaget.

Envarsgripande. En för enskilda klar och tydlig regel eller ett oklart rÀttsomrÄde?

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

LÀrarstudenterns upplevelser av den verksamhetsförlagda utbildningen : "Handledaren mÄste veta vad VFU innebÀr sÄ att han inte tror att det Àr praktik å la 80-talet"

Denna studie Àr ett försök att utforska lÀrarstudenters upplevelser av sin verksamhetsförlagda utbildning. Med hjÀlp av en intervjuguide kopplade till gÀllande styrdokument, utvÀrderingar och tidigare forskning genomfördes tio intervjuer som tydliggjorde flera aspekter som Àr av antingen positiv eller negativ karaktÀr för studentens upplevelser av VFU:n.Det som upplevs som positivt av studenterna Àr att VFU-skolan ger dem en introduktion, att det finns tillgÄng till en egen arbetsplats, att det finns tid för reflektion, att personalen pÄ skolan har en positiv instÀllning till dem som studenter, att man blir inkluderad i arbetslaget och att handledaren visar engagemang och ger studenten frihet i undervisningssituationen.De negativa upplevelser studenterna framförde gÀllde kommunikationen och samarbetet mellan högskola och VFU-skola samt bedömningen av VFU:n..

Syrning i kunskapsföretag - hur det balanserade styrkortet fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag

I uppsatsen utreder vi hur ett balanserat styrkort fungerar som styrmedel i ett kunskapsföretag. I den teori som finns om kunskapsföretag stÄr det ingenstans att det balanserade styrkortet Àr ett sÀtt att styra kunskapsföretag pÄ. Trots detta upptÀckte vi att flera kunskapsföretag anvÀnder sig av det balanserade styrkortet. Genom att göra intervjuer pÄ Ernst & Young, vilket Àr ett kunskapsföretag som anvÀnder sig av det balanserade styrkortet, fick vi en inblick i hur styrkortet fungerar i verkligheten. Vi kom fram till att för att styrningen med det balanserade styrkortet ska fungera i kunskapsföretag, bör ett företag i första hand styras med hjÀlp av friare styrformer, sÄ som mÄlstyrning och deltagande, dÀr de anstÀllda har sjÀlvstÀndighet och frihet.

Teorin VS Praktiken : En studie av om det finns skillnader mellan teori och praktik i strategisk kompetensförsörjning.

I dagens globala samhÀlle har behovet av vinst och kostnadseffektivitet blivit allt mer genomsyrande för företag inom det privata nÀringslivet. För att uppnÄ organisationers mÄl behöver ledningen kontrollera de anstÀllda sÄ att saker och ting blir gjorda inom en viss tid samt att arbetsuppgifterna sköts pÄ rÀtt sÀtt. Detta har ledningen, i kraft av sin överordnade position, rÀtten att besluta över. En central tanke inom det arbetssociologiska perspektivet pÄ motstÄnd Àr att motstÄndet frÄn de anstÀllda mot ledningen bottnar i det ojÀmlika maktförhÄllandet dÀr de anstÀllda Àr subordinerade ledningen, men ocksÄ att det Àr en följd av för hög grad av kontroll frÄn ledningens sida. MotstÄnd frÄn de anstÀllda mot ledningen Àr dÀrmed i fokus för undersökningen.

VadhÄllningens framtid. Har staten gÄtt all-in eller finns ytterligare ess i rockÀrmen?

Institutet envarsgripande Àr nÄgot som varje individ bör kÀnna till. Framförallt för att ha nog med kunskap för att inte felaktigt krÀnka nÄgons frihet och dÀrmed sjÀlv göra sig skyldig till brott. Lagregleringen kring institutet Àr relativt kortfattad och ter sig klar och tydlig. Men vid en nÀrmare granskning uppkommer problematik förenat med ett envarsgripande. Syftet med denna uppsats Àr att ge en enskild en förstÄelse för vad institutet egentligen Àr, hur det skall anvÀndas samt brister och risker med detsamma.

Arbetsmotivation hos enhetschefer inom social omsorg: en studie av deras egna uppfattning

Syftet med denna studie Àr att belysa arbetsmotivationen hos enhetschefer. De frÄgestÀllningar som anvÀnts Àr: Hur upplever enhetschefer innehÄllet och innebörden av sin yrkesroll? Hur beskriver enhetschefer vad som motiverar dem till arbete respektive vad som hindrar detsamma? För att genomföra studien har öppna kvalitativa intervjuer anvÀnts. De som intervjuats Àr enhetschefer inom ett verksamhetsomrÄde i en mellanstor kommun i norra Sverige. I dessa framkommer det att enhetscheferna har ett vÀldigt varierande arbete och att de har stor frihet att styra hur de vill strukturerar upp och leda sina verksamheter.

Balansen mellan struktur och frihet i estetiska lÀroprocesser

The reason behind this essay has been to study if previous research is relevant for Jehovah?s Witnesses in Sweden and see if secularization has affected the organization or not. The empirical material is made from two qualitative group- interviews and open observations during two meetings in the Kingdom Hall. These studies were performed in Oskarshamn and MönsterÄs during the month of February. The reason that these studies have been limited to Oskarshamn and MönsterÄs is mainly because they were the only ones willing to do an interview.  According to previous research by James A.

Hur framstÀlls kvinnor i diaspora pÄ film? : En etnisk analytisk jÀmförelse av Persepolis och Exils

Denna uppsats avser studera hur kvinnor i diaspora framstÀlls pÄ film. Undersökningen Àr utförd pÄ filmerna Persepolis (Marjane Satrapi, 2004) och Exils (Tony Gatlif, 2007). De teoretiska utgÄngspunkter som uppsatsens analysdel grundar sig pÄ Àr: postkolonialism, hybriditet och postkolonial feminism. Analysen Àr utförd efter mina egna frÄgestÀllningar, tolkningar och reflektioner, med hermeneutiken som metod. Slutsatsen visar att kvinnorna i diaspora framstÀlls som starka och sjÀlvstÀndiga. De visar motstÄnd mot auktoriteter.

InternetbegrÀnsning pÄ stadsbibliotek

The purpose of this thesis is to investigate how city librariesmaintain the intellectual freedom in their Internet service. Thediscussion about Internet filters has been quiet in Sweden forseveral years, so I wanted to see if there had been an increased useof filters. I also wanted to see if the city libraries regulated theInternet service in another way. I sent a survey to 100 libraries andgot answer from 83. To explain what intellectual freedom is, I usedStuart Hamilton?s theory about intellectual freedom in the librarycontext.

SĂ€kerhetspolitik, Medborgare & Frihet

The terror attack in New York year 2001 was a turning point in international politics. New policies were reformed in both USA and EU to secure their citizens from terrorism. The power of the institutions has developed and the question is; how does the new security policy affect people?s freedom? Is it the agencies new policies that are restricting the freedom or the actions of a terrorist? The purpose of this study is to examine if the security policies in USA and EU are protecting their citizen?s freedom. Many individuals are not aware of how much the security policies are affecting their lives.

Egenföretagarens syn pÄ sitt arbete : Fattig drÀng och fri kreatör

I denna studie har femfaktor-modellen anvÀnts för att fÄnga personlighetsdrag i fem dimensioner. Dessa dimensioner har anvÀnts som utgÄngspunkt för att utröna om nÄgot specifikt personlighetsdrag leder in personer i egenföretagande. Syftet med studien ligger Àven i att förstÄ hur egenföretagare ser pÄ sin arbetssituation och vilka faktorer som för dem Àr förknippat med egenföretagande. Ett handplockat urval har gjorts och vidare har ostrukturerade intervjuer genomförts som transkriberats och kodats. Resultatet tyder pÄ att egenföretagare kÀnner en hög grad av vÀlmÄende och att de upplever en kÀnsla av att de har frihet att göra som de sjÀlva vill.

Civil-MilitÀr Samverkan : En organisationskulturell kunskapsutmaning

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka möjligheter och hinder ledare med utlÀndsk bakgrund upplever i sitt ledarskap utifrÄn de nio kulturella dimensionerna frÄn GLOBE- projektet. Fem intervjuer genomfördes med personer som hade invandrat till Sverige som vuxna och arbetade pÄ mellanchefsnivÄ.Resultaten visade att chefer med invandrarbakgrund hade bidragit till sina verksamheter tack vare sina rötter och annorlunda livserfarenheter, berikade dem med nya vyer, synpunkter och förhÄllningssÀtt till vardagliga saker. Det som kunde anses vara det största hindret i arbetslivet var att de frÄn början hade vÀldigt lite insyn i samhÀllets underförstÄdda regler, vilket kunde orsaka osÀkerhet frÄn början. Ett annat problem som uttrycktes var den svenska tillbakadragenheten med en avvaktande hÄllning och strikt regelföljning utan frihet att improvisera..

Jag brukar sÀga att jag Àr friherinna: en studie om livet efter pensioneringen

Att gĂ„ i pension kan innebĂ€ra en stor förĂ€ndring i livet för en mĂ€nniska.Vissa upplever pensioneringen som nĂ„got negativt medan andra ser det som enchans att fĂ„ tid för sig sjĂ€lv och sin omgivning. Att lĂ€mna arbetslivet kanmedföra att vi Ă€ntligen fĂ„r tid att sysselsĂ€tta oss med det vi alltid drömtom, men inte haft tid för. För att en mĂ€nniska ska behĂ„lla sin hĂ€lsa ochsitt sociala vĂ€lbefinnande Ă€r det viktigt att hon fortsĂ€tter vara socialtaktiv. Syftet med denna kvalitativa studie var att ta reda pĂ„ hur pensionĂ€rer upplevt pensioneringen samt vilken inverkan pensioneringen haft pĂ„ deras sociala liv. Åtta intervjuer har genomförts med nyblivna pensionĂ€rer dĂ€r intervjupersonerna fick berĂ€tta fritt om sina erfarenheter av att bli Ă€ldre.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->