Introduktion: Det framställs att det idag råder brist på sjuksköterskor inom vården och sjuksköterskor har inte tid att utföra sina arbetsuppgifter. Det beskrivs i media att sjuksköterskor avslutar sin anställning på grund av otillfredsställande arbetsvillkor. Att vara sjuksköterska innebär att främja hälsa och förebygga ohälsa hos patienter. Sjuksköterskans yrke styrs av olika lagar och förordningar. En lag som ingår för sjuksköterskors yrkesutövning är patientsäkerhetslagen.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav på uppnådd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet är tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bättre IT-styrning. Att bedöma och värdera affärsnytta och nyttoeffekter av IT innebär att se vad IT?s egentliga värde är för verksamheten och dess affärsprocesser. Genom att använda någon av de nyare metoderna för nyttobedömning som också har fokus på oväntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/långsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, så uppnår man bättre kontroll över verksamheten och att man fokuserar på rätt saker och gör dem på rätt sätt.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete präglas av såväl lagar och förodningar men också av värdegrunder och etiska koder vilket medför ett stort moraliskt ansvar. Samvete beskrivs som en grundläggande förmåga att skilja mellan rätt och fel, och att vara i konflikt med samvetet kan innebära att förlora sin identitet och värdighet. Äldre människor på särskilt boende eller som har hemtjänst anser inte att de får tillräckligt bra tillgång till vård, samtidigt som vårdarbete med äldre präglas av underbemanning och låg moral.Syfte: Belysa sjuksköterskors upplevelser av samvetsstress i vårdandet av äldre.Metod: I litteraturöversikten har 15 artiklar analyserats. Utifrån dessa har tre kategorier framkommit vilka är utlösande faktorer och orsaker till samvetsstress, sjuksköterskors upplevelser av samvetssress framkallar samt sjuksköterskors sätt att hantera samvetsstress.Resultat: I studien framträdde flertalet faktorer som orsakar samvetsstress bland sjuksköterskor, däribland onödigt patientlidande och yttre krav. Samvetsstress väckte känslor så som otillräcklighet, maktlöshet och dåligt samvete.

Efter företagsskandaler runt millennieskiftet i bland annat USA och Sverige så har lagar och regler skärpts kring bolagsstyrning. I Sverige har ett nytt regelverk införts för bolagsstyrning, Svensk kod för Bolagsstyrning. Den ursprungliga koden började gälla 1 juli 2005, då gällde den bara börsnoterade bolag i Sverige med ett marknadsvärde på över tre miljarder kronor. 1 juli 2008 kom den reviderade koden för bolagsstyrning ut, som omfattar samtliga bolag på den svenska börsen. Den reviderade koden har omarbetats för att passa de mindre såväl som de större företagen på börsen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.Frågeställningarna är följande:Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar.

Syfte. Studiens syfte är att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av samarbete med aktörer inom arbetslivsinriktad rehabilitering vid Arbetsförmedlingen [AF].Metod. Kvalitativ intervjustudie genomfördes. Semistrukturerad intervjuguide användes vid datainsamling där åtta legitimerade arbetsterapeuter deltog. Arbetsterapeuterna arbetade på AF i två olika regioner i Sverige.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fyra pedagoger i förskolan erfar möten med barn som har Downs syndrom, utifrån frågeställningar som; Vilka erfarenheter och uppfattningar om möten med barn som har Downs syndrom finns hos de fyra intervjuade pedagogerna? Vilka utmaningar finns enligt de fyra pedagogerna i arbetet med barn som har Downs syndrom? Vad finns det för positivt respektive negativt i de fyra pedagogernas beskrivningar av möten i förskolan med barn som har Downs syndrom? Hur erfar de intervjuade pedagogerna möten med barn som har Downs syndrom?Utifrån den kvalitativa metoden intervjuade vi fyra pedagoger i förskolan som arbetar med barn som har Downs syndrom. Först ger vi en bakgrund till Downs syndrom där vi bland annat beskriver syndromet ur ett medicinskt perspektiv och ger en bild av vilka lagar och styrdokument som berör barn med Downs syndrom. Den tidigare forskningen vi har med i vår uppsats beskriver hur barn med Downs syndrom bör bemötas och vad man som pedagog behöver tänka på i mötet med dessa barn.Studien visar att kommunikationen är mycket central i pedagogernas berättelser om möten med barnen med Downs syndrom. Samtliga pedagoger uttrycker en känsla av otillräcklighet när de inte förstår vad barnet vill.

Kommunerna ska enligt Kommunallagen inte redovisa sina pensionsskulder som uppstått före 1998 som en skuld, utan ska istället redovisa den som en post inom linjen på balansräkningen.Följden av detta blir att det egna kapitalet blir högre än vad det skulle varit om pensionsskulden var medräknad. Precis så agerar också de flesta kommunerna vid budgetering, som om skulden inte existerar, och använder ekonomiska resurser som inte finns. Problemet blir att en undanträngning av de kommunala verksamheterna riskerar att ske. Varifrån ska kommunen få pengar?Kan man säga att dagens kommunala redovisningsregler upprätthåller krav om balanserad budget? Bygger kommunerna luftslott av ekonomiska resurser som de enligt lag inte behöver ta hänsyn till? Med ett kommunalt självstyre enligt regeringsformen anses det vara kommunernas ansvar att själva styra sin verksamhet.

Arbetshypotesen för studien är att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen får sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen själv ser som sin uppgift, det vill säga vad han eller hon själv vill uppnå med sitt arbete. Vi vill även, om hypotesen stämmer, ta reda på vilka strategier som används för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. Huvudfrågeställningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen på uppdrag och uppgift, skiljer de sig åt och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur används det?? Har arbetet och inställningen till arbetet förändrats över tid, och i så fall hur?? Vilka faktorer påverkar arbetet och finns det önskemål om förändring?Studien är kvalitativ och baserad på intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv på socialt arbete använts.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som belysnings-planerare i Italien arbetar och tänker kring belysning. Vi ville också ta reda på om det finns skillnader i sättet att arbeta som belysningsplanerare i Italien gentemot Sverige och vilka skillnaderna är. Undersökningen bidrar med ny kunskap och förståelse kring belysningsplanering i ett större geografiskt perspektiv.Frågeställningarna är följande:Vad har italienska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vad har svenska belysningsplanerare för fokus i sitt arbete med belysningsplanering?Vilka eventuella skillnader finns det mellan italienska och svenska belysningsplanerares sätt att arbeta?För att svara på frågeställningarna valde vi att genomföra en utforskande studie. Vi valde att använda oss av öppna individuella intervjuer med belysningsplanerare från Sverige och Italien för att på så sätt kunna gå på djupet i våra frågeställningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur redovisningen av bonus- och incitamentsprogram förändrats för åren 2003 till 2006, för de svenska börsbolagen som är listade på OMX Nordic Exchange Stockholm.Vi vill veta om det skett en förändring och om denna förändring beror på införandet av IFRS/IAS standarder år 2005, den Svenska koden för bolagsstyrning år 2005 eller Skandiaskandalen.Metod: Denna studie är till stor del av deskriptiv karaktär, då vi valt att genomföra en dokumentstudie. Vi har vidare valt att tillämpa en öppen ansats, genomfört en longitudinell undersökning och använt oss av metodtriangulering för att på bästa möjliga sätt uppnå syftet med studien.Teori och regelverk: Vi har valt att tillämpa Corporate Governance och Agentteorin. Vidare har vi använt oss av svenska och internationella regelverk, dessa är IFRS 2 samt IAS 19. I denna studie har vi även valt att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning.Empiri: En granskning av 116 stycken årsredovisningar har gjorts och dessa har vi noggrant redogjort för i resultatet, analysen och i undersökningsmallen.Slutsatser: Vår undersökningar visar att rörlig ersättning inte påverkats av några förändringar alls. Optionsprogrammen har inte förändrats över den valda tidsperioden.

Denna studie a?r en analys av Geronimos sja?lvbiografi samt annan litteratur ro?rande honom och apacheindianerna. Syftet a?r att underso?ka apacheindianens sja?lvbild och klargo?ra eventuell pa?verkan av den amerikanska kulturen efter kolonisationen och krigen. Vidare underso?ks hur da?tidens nybyggare uppfattade Geronimo och apacherna fo?r att fo?rsta? ba?da parters handlande.

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ?huvudpersonen?, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet.

Samhället har i en allt större utsträckning utvecklats till att bli ett informationssamhälle, där intressenterna ställer allt högre krav på företagen. Företag världen över har börjat fokusera på hur de påverkar den omgivande miljön, och rapporterar detta genom att upprätta en hållbarhetsredovisning. Förutom miljön, rapporterar även företaget i redovisningen hur de arbetar med de sociala och ekonomiska aspekterna för att nå en hållbar utveckling. I Sverige finns det idag inga lagar som reglerar de separata hållbarhetsredovisningarna, vilket gör att företagen åtar sig ett arbete som sträcker sig utöver vad lagen kräver. Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom ett företags val att framställa en separat hållbarhetsredovisning, samt att ta reda på vilka riktlinjer som används vid upprättandet.

Introduktion: I litteraturen framkom det att fetma är en allt vanligare sjukdom i världen. Personermed fetma upplevde sig ofta vara isolerade från samhället och tenderade att bli skuldbelagda för sitthälsotillstånd. Trots att lagar, kompetensbeskrivningar och etiska koder finns för sjukvårdspersonalatt arbeta efter, stötte vi under vår utbildning på negativa attityder och diskriminering mot patientermed fetma från sjukvårdspersonal. Syfte: Att undersöka om sjukvårdspersonal hade negativaattityder mot patienter med fetma, vilka attityderna var samt vilka konsekvenser de fick förpatienten och vårdmötet. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom systematiska datasökningaroch granskningar av vetenskapliga artiklar.