Sökresultat:
508 Uppsatser om Kreditgivning till smć företag - Sida 28 av 34
CSRD i praktiken. Att integrera den finansiella aspekten av dubbla v?sentlighetsanalysen enligt CSRD i den interna riskhanteringen
Syftet med studien ?r att identifiera arbetsmetoder avsedda att integrera resultatet fr?n bed?mningen av den finansiella materialiteten med den f?retagsspecifika riskhanteringen. Metod: Kvalitativ litteraturstudie och intervjustudie Resultat: F?r att skapa en effektiv och integrerad riskhantering i f?retaget ?r det avg?rande att till?mpa ett holistiskt syns?tt d?r riskhantering inte isoleras till specifika avdelningar, och d?r h?llbarhetsteam och riskteam jobbar integrerat. Enterprise Risk Management (ERM) kan fungera som en strategi f?r att l?nka samman olika processer och hantera sammankopplade risker, vilket ger en helhetsbild av f?retagets riskexponering d?rmed ?ven integrera risker enligt den dubbla v?sentlighetsanalysen.
Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag : Med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten
Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av smÄ aktiebolag- med hÀnsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt Är 2010 om att avskaffa revisionsplikten för smÄ bolag. Bland dessa företag Àr aktiebolag den mest betydande dÄ dessa Àr mer framtrÀdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagÀndring var att det Europeiska rÄdet ville reducera de administrativa kostnaderna för smÄ bolag. Redovisnings- och revisionskostnader Àr framförallt besvÀrliga för smÄ bolag och dÀrför skulle denna typ av företag gynnas av lagÀndringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att pÄverka det lilla aktiebolaget utan Àven dennes intressenter.
Slopandet av revisionsplikten, ur ett bankperspektiv
Sverige Àr ett av de fÄ EU-lÀnder som inte avskaffat revisionsplikten hos mindre aktiebolag. Svenska regeringen har tillsatt en utredning som föreslagit ett slopande av revisionsplikten som ska gÀlla frÄn 1 juli, 2010 i Sverige. GÄr förslaget igenom innebÀr det en stor förÀndring pÄ kort tid. Utredningens förslag Àr att revision skall omfatta aktiebolag med en nettoomsÀttning pÄ 83 miljoner SEK, en balansomslutning pÄ 41,5 miljoner SEK, 50 anstÀllda och som uppfyller minst tvÄ av dessa krav. GrÀnsen Àr betydligt högre satt Àn den som förekommit i tidigare debatter.Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr, vilken instÀllning bankerna har till revision och hur bankerna tror slopandet av revisionsplikten för smÄ aktiebolag kommer pÄverka kreditgivningen?Syftet Àr att undersöka de eventuella problem och förÀndringar vilka kan uppstÄ vid kreditgivningsprocessen.
Lean i en produktion : Hur pÄverkas egentligen medarbetaren?
Lean a?r en modern verksamhetsstrategi som har sin bakgrund i bilindustrin men a?r idag a?ven dominant bland svenska industrifo?retag samt offentlig verksamhet. Da? lean anpassas utifra?n varje enskild organisation finns det oa?ndligt ma?nga definitioner av begreppet. Relativt lite forskning a?r idag gjord pa? hur strategin pa?verkar de ansta?llda i organisationer som arbetar med strategin.
Reglering av bonus i banker : Trygga det finansiella systemet eller politisk populism?
Bakgrund: Rörliga ersÀttningssystem anses ha frÀmjat ett överdrivet risktagande i finansiella bolag, vilket kan ha varit en bidragande orsak till finanskrisen. Finansinspektionen har dÀrför frÄn regeringen fÄtt i uppdrag att utarbeta nya riktlinjer för hur ersÀttningssystem i svenska finansiella företag ska vara utformade. Regleringarna trÀdde i kraft den 1 januari 2010.Syfte: Att beskriva synen pÄ de rörliga ersÀttningssystemens betydelse för finanskrisen och ett överdrivet risktagande men Àven att pÄvisa vilka huvudsakliga felaktigheter som har funnits i tidigare ersÀttningssystemen. Uppsatsen Àmnar ocksÄ klargöra vilka syften och motiv som legat till grund för införandet av regleringarna samt det faktiska behovet av att reglera rörliga ersÀttningssystem. Författarna tÀnker ocksÄ utvÀrdera vilka konsekvenser regleringarna kan tÀnkas fÄ för de berörda företagen samt utveckla förbÀttringsförslag för regleringarna.Genomförande: Som primÀrdata har författarna valt att anvÀnda personliga intervjuer.
Den stÀndiga förÀndringen : En komparativ studie i vinstdrivande fo?retag och ideella organisationers varuma?rkesarbete pa? sociala medier
AbstractTitle: The constant change - A comparative study of profit companies and nonprofit organizations' brand management through social mediaAuthor: Agnes Nobel & Matilda VallgrenTutor: Daniel LövgrenPurpose: The purpose of this thesis was to study profit companies and nonprofit organizations? branding and strategic communication on social media. If social media has supported with new interaction with stakeholders and hence affected the branding work. Also if there are any differences between profit companies and nonprofit organizations.Method/Material: The method that is used in the article is a qualitative research. The research is based on conversations interviews conducted with eight organizations, four profit companies and four nonprofit organizations.Main results: The main result showed that all organizations are actively involved with social media in their strategic communication when in order to increase the interaction with stakeholders and thus strengthen their brand identity. It turned out that all organizations have not adapted the brand to social media, but worked with the organizations values ??and only applied the trademark on social media.
redovisningens anvÀndbarhet vid identifiering av fler immateriella tillgÄngar - ur ett investerar. och lÄngivarperspektiv
Bakgrund och problem: Till följd av att aktiemarknaden breder ut sig och i och med en starkt ökad ekonomisk integration mellan vÀrldens lÀnder, har ett behov av en harmoniserad redovisning ökat. För detta ansÄg IASB att behov fanns av ny reglering vid upprÀttande av koncernredovisning, vilket ledde till att IFRS 3 RörelseförvÀrv infördes Är 2005. Denna reglering medförde bland annat att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras i samband med förvÀrv. Detta kan antas ha pÄverkat intressenternas anvÀndbarhet av redovisningen dÄ de fÄr tillgÄng till mer detaljerad finansiell information.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda och jÀmföra hur redovisningens anvÀndbarhet för investerare och lÄngivare har pÄverkats till följd av att fler immateriella tillgÄngar numera skall identifieras vid förvÀrv.AvgrÀnsningar: I vÄra problemformuleringar har avgrÀnsningar gjorts som inneburit att huvudsakligt fokus har lagts pÄ tvÄ intressenter; investerare och lÄngivare.Metod: Denna studie har genomförts utifrÄn en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med tvÄ investerare och tre lÄngivare har utgjort studiens primÀrdata. Den insamlade informationen har kompletterats med sekundÀrdata i form av böcker, vetenskapliga artiklar, standarder samt tidigare genomförda uppsatser.Slutsatser: Till följd av att fler immateriella tillgÄngar skall identifieras har anvÀndbarheten för investerarna ökat nÀr de skall ta beslut om investering.
Revisorns roll vid en kreditbedömning sett ur revisorns, bankens och smÄföretagets perspektiv
Bakgrund: Efter diskussioner kring avskaffandet av revisionsplikten för smÄ bolag ifrÄgasÀtts revisorernas betydande roll för de företag som berörs. För en lÄngivare kan den slopade revisionsplikten för smÄ bolag pÄverka deras bedömning vid en kreditgivning. Detta eftersom det Àr genom revision och Ärsredovisningar som banker gör noggranna undersökningar (Halling, 2007). Tidigare forskning har försökt beskriva revisorns roll ur det lilla företagets perspektiv dÀr den traditionella rollen av en revisor enligt Gooderham et el., (2004) Àr en person som hjÀlper till med registrering och genomgÄng av rapporter samt att lagar och regler vad gÀller beskattning efterlevs. Revisorns roll Àr oftast sett ur företagets perspektiv vilket vi stÀller oss frÄgandes till eftersom tidigare forskning Àven tyder pÄ att relationen mellan revisorn, banken och företaget Àr av stor betydelse och att dessa parter har nytta av varandras kunskaper vid en kreditbedömning. Syfte: Vi vill beskriva ur revisorns, bankens, företagets och perspektiv vilken roll en revisor har vid en kreditbedömning i ett litet företag, samt försöka förstÄ relationen mellan de tre olika perspektiven och deras syn pÄ revisorns roll.
UpprÀttande av arbetsrutiner för bullerutredare
Buller defnieras som oo?nskat ljud och a?r idag ett va?xande miljo?problem i Sverige. Vectura a?r ett teknikkonsultfo?retag inom infrastruktur. Bland deras tja?nster inga?r kartla?ggning och fo?rebyggande av omgivningsbuller.
Oren revisionsberÀttelse och kreditgivning till mindre företag : Varför uppkommer den och vilken inverkan har den pÄ kreditgivningsbeslutet?
Forskning har visat att den psykiska ohÀlsan bland unga i Sverige har ökat och det Àr viktigt att problematik uppmÀrksammas tidigt sÄ att rÀtt hjÀlp och stöd kan ges. Ungdomar spenderar en stor del av sin tid i skolan och det finns inte mycket tidigare forskning i Sverige som studerar hur gymnasiekuratorer upplever sitt handlingsutrymme nÀr det gÀller att göra insatser. Syftet med denna uppsats var dÀrför att undersöka gymnasiekuratorers upplevelse av handlingsutrymme samt möjlighet till att göra generella och riktade insatser i ett tidigt stadium. För att uppnÄ syftet med uppsatsen har Ätta kvalitativa intervjuer gjorts med kuratorer som Àr verksamma inom gymnasieskolan i en mellanstor svensk stad. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats och empirin har analyserats med grundad teori som metod.
Person-till-Person LÄn
Under det senaste Äret har ett nytt koncept för utlÄning av pengar mellan privatpersoner utvecklats pÄ kreditmarknaden. Det bestÄr av ett nÀtverk dÀr de som behöver lÄna pengar annonserar pÄ internet hur mycket de vill lÄna och till vilken rÀnta. PÄ motsvarande sÀtt lÀgger andra personer ut bud för utlÄning. DÄ lÄntagare och lÄngivare enats om belopp och rÀnta, sker en lÄnetransaktion mellan dem precis som i en traditionell bank. En mellanhand ser till att allting Àr sÀkert, rÀttvist och enkelt att hantera.
AnvÀndarna och företagen : En studie i anva?ndarnas insta?llning till fo?retag pa? Instagram
Utvecklingen av smarta telefoner och sociala medier har gjort det enklare för mÀnniskor att kommunicera med varandra. Detta Àr nÄgot som företag inte varit sena med att ta till förfogande. DÄ det idag anses som en sjÀlvklarhet att företag befinner sig pÄ sociala medier har intresset vÀxt för hur mobilmarknadsföring gÄr till. Samtidigt Àr det intressant att se hur anvÀndarna av applikationen stÀller sig till detta fenomen.Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad anvÀndare tycker om företag som anvÀnder sig av Instagram i marknadsföringssyfte. Det som undersöktes var anvÀndarnas beteenden, vanor och Äsikter kring företags anvÀndning av applikationen.Undersökningen utfördes med hjÀlp av kvantitativ metod för att samla in data kring anvÀndarna, en enkÀt skickades ut via Facebook riktad till mÀnniskor i Äldern 15 till 30 Är.
Kreditbedömning med kassaflödesanalys : En studie av LĂ€nsförsĂ€kringar Ălvsborg/L Finans AB
BakgrundBankers kreditgivning till företag föregÄs av en noggrann granskning och kontroll av företagets status. För att sÀnka riskerna till en acceptabel nivÄ anvÀnds olika bedömningsverktyg. Kreditbedömingen skiljer sig dock mellan olika banker. Vissa tar in mer information och gör en grundligare riskanalys, medan andra gÄr mer pÄ magkÀnsla. Kassaflödesanalysen Àr ett verktyg som vissa kreditgivare anvÀnder sig av.
Utva?rdering av framtaget gra?nssnittsfo?rslag till DISE : En fallstudie av en serverapplikations gra?nssnitt avsett fo?r sto?rre ska?rmar
I takt med att fo?rsa?ljningen av mobiltelefoner o?kat va?rlden o?ver har nya krav och fo?rha?llningsa?tt fo?r utvecklingen av gra?nssnitt fo?ra?ndrats. Forskare inom anva?ndbarhet och interaktionsdesign menar att en anva?ndar-centrerad (UCD) arbetsprocess samt ett responsivt gra?nssnitt utgo?r en god grund fo?r att anva?ndbarhet i gra?nssnitt ska uppna?s. DISE a?r ett Karlstadbaserat fo?retag som a?r verksamma inom branschen digital skyltning fo?r inter- och externkommunikation och deras produkt a?terfinns pa? exempelvis sjukhus, flygplatser, tunnelbanor, bo?rshus och idrottsarenor va?rlden o?ver.
Den homogena ma?ngfalden : En studie om arbetsprocessen i kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper
Diskussioner kring kulturell ma?ngfald har la?nge varit och a?r fortfarande ho?gaktuellt i arbetsmarknadspolitik och organisationer. Da? majoriteten av tidigare forskning har fokuserat pa? de organisatoriska utfall som kulturellt ma?ngfaldiga ledningsgrupper genererat i, motiverades en studie som underso?ker arbetsprocessen. Trots ett allt sto?rre uttalat intresse fo?r ma?ngfald i fo?retagsledningar finns fortfarande brister i praktiken, och tidigare forskning har lyft fram ba?de fo?r- och nackdelar med kulturell ma?ngfald i arbetsgrupper.