Studiens syfte är att, på den amerikanska marknaden, undersöka vilka publika finansiella nyckeltal som påverkar ett företags långsiktiga Kreditbetyg. Studien ämnar även, i samma kontext, utreda hur nyckeltalen förhåller sig till varandra. Den teoretiska referensramen består av tidigare forskning och som metod har en multipel linjär regressionsmodell använts. Empirin är baserad på företag på amerikanska S&P 500. Slutsatsen är att det med 8 finansiella nyckeltal är möjligt att förklara ca 65 % av ett Kreditbetyg..

Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav Kreditbetyg från Standard & Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av Kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och Kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt Kreditbetyg eller stadskupper..

Bakgrund: Det primära syftet med ett Kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller Kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets Kreditbetyg samt outlook.Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat Kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat Kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av Kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden.

Beslut om kapitalstruktur avser proportionen av eget och främmande kapital, där central hänsyn tas till kreditrisken. Kreditrisken varierar för olika företag beroende på storlek, vilka säkerheter man kan ställa etc. Ratingbolag har specialiserat sig på att ge företag Kreditbetyg som uttrycker den samlade uppfattningen om dess kreditrisk. En sänkning av Kreditbetyget medför implicita kostnader, t.ex. sämre kreditvillkor.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka om en höjning respektive sänkning av ett Kreditbetyg, runt publiceringsdatumet, medför onormal avkastning på den underliggande aktien. Vi har även för avsikt att undersöka om det finns något samband mellan ett företags soliditet samt branschtillhörighet och storleken på den onormala avkastningen. I uppsatsen används en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. I undersökningen har vi endast använt oss av sekundärdata i form av vetenskapliga artiklar, börshistorik, Internet etc. Undersökningen baseras på en eventstudie som undersöker om någon onormal avkastning uppstår.

Att bedöma och betygssätta företags kreditvärdighet är en stor och vinstbringande marknad. Ett företags Kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande när t ex lånevillkor behandlas. Detta ställer höga krav på kreditvärderingsföretagens förmåga att leverera korrekta analyser. Såväl långivare som investerare reagerar på ett ändrat Kreditbetyg, vilket ger direkta effekter på det företag som betygssätts. Kreditvärderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillräckligt snabbt på ny information.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att Kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell ursprungligen skapad av Merton (1974) och har modifierats av Byström (2003). Undersökningen utformades som en jämförelsestudie mellan Kreditbetyg från kreditvärderingsföretaget Moody?s och mått på konkursavstånd beräknade ur Byströms modell. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation och mått på skuldsättningsgrad som enda informationskälla.

Uppsatsen undersökte en alternativ metod att Kreditbetygsätta företagsobligationer. Metoden är baserad på en modell skapad av Hall & Miles (1990) och har tillämpats med viss framgång på banksektorn i tidigare studier. Modellen gör antagandet om effektiva kapitalmarknader och använder aktiekursinformation som enda informationskälla. Undersökningen utfördes genom att applicera modellen på 49 slumpvis utvalda amerikanska företag och ta fram en tio års lång Kreditbetygshistorik. Denna Kreditbetygshistorik jämfördes sedan med Kreditbetyg på de 49 företagen satta av kreditvärderingsinstitutet Moody?s under samma period.

SAMMANFATTNINGProblem: Soliditet AB:s kreditvärderingsmodell baseras främst på finansiella mått vid kreditklassificering. Således undrar vi om användandet av icke-finansiella mått kan förklara AAA-företagens stabila finansiella framgång jämfört med andra kreditvärdiga företag.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en enkätstudie av AAA- samt B-företagens användande och hur väl de presterar i de icke-finansiella måtten se om de icke-finansiella måtten har någon betydelse för ett bättre eller sämre Kreditbetyg.Teori: Vi har använt oss av det balanserade styrkortet, den dynamiska multidimensionella modellen, det resursbaserade perspektivet och Henris´ fyra kapaciteter.Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie. Vidare har vi valt att genomföra ett t-test för att fastställa genomsnittliga och statistiska skillnader (p-värden) mellan företagen.Empiri: Medelvärden av respondenternas svar redovisades i figurer och tabeller. Medan p-värden redovisades i tabeller.Slutsatser: Vi kunde inte finna några övergripande samband mellan de icke-finansiella måtten och ett visst Kreditbetyg..

Background: Investors use companies? credit ratings as a base in their buy and sell decisions. Companies? credit ratings are also used as indicators of safety in the legislation. This means that credit rating agencies have an important role in the society because they communicate the company?s credit rating to investors and other actors in the society.

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Syftet med uppsatsen är att skapa en modell som kan förklara yield spread hos företagsobligationer. För att få en modell som nära återspeglar verkligheten inkluderas både företagsspecifika och makroekonomiska faktorer. Vi utgår från en kvantitativ studie och tillämpat en multipel regression på paneldata innehållande 24 bolag för att förklara yield spread hos företagsobligationer. Den teoretiska referensramen består av forskningsartiklar från främst USA men även Europa som behandlar riskkomponenter hos yield spread. Empirin är kvartalsvis redovisnings- och handelsdata under tidsperioden 2001-2005 som samlas in från finansiella databaser och behandlas med regressioner.

Syftet med den här studien är att utreda hur redovisningsmarknaden skulle kunna påverkas av högre gränsvärden för frivillig revision samt vilka effekter det skulle medföra. För att undersöka detta har vi valt att utforma en kvalitativ intervjustudie där respondenterna har bestått av auktoriserade revisorer, auktoriserade redovisningskonsulter samt tjänstemän inom Upplysningscentralen, Bolagsverket samt Skatteverket.Studien har inspirerats av de gränsvärden som presenterades i det nya EU-direktivet som kom år 2013. Vi har diskuterat en eventuell höjning av gränsvärdena med respondenterna för att se hur detta skulle kunna påverka den svenska redovisningen.Studien har inspirerats av grounded theory som innebär att jämförelser sker löpande under undersökningens gång och studien har analyserats utifrån ett principal- och agent förhållande. I studien har vi kommit fram till att för kort tid har gått för att det ska synas några tydliga resultat men samtliga respondenter är över lag positiva mot högre gränsvärden och de tror att gränsvärdena kommer att höjas på sikt..

Bakgrund: Den svenska marknaden för företagsobligationer har utvecklats starkt sedan 1995, men är fortfarande en delvis outnyttjad kapitalkälla för många svenska företag. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som förklarar utvecklingen av den svenska marknaden för företagsobligationer samt förklara varför svenska företag inte i större utsträckning använder denna marknad för finansiering. Genomförande: Den svenska företagsobligationsmarknaden kartläggs och genom att kvantitativa och kvalitativa data har samlats in. Bestämningsfaktorer för marknadens utveckling identifieras genom litteraturstudier och intervjuer med marknadens aktörer. Resultat: God konjunkturutveckling, prisstabilitet och sjunkande räntor utgör en god grund för företagsobligationsmarknadens utveckling och närvaro av emissionsinstitut samt marknadsföring av företagsobligationer främjar utvecklingen.

Calculations of net present value are based on a discount rate, which requires knowledge about the company?s cost of debt. A common way to do this is by observing the company?s credit rating, when no credit rating is given it?s possible to use a synthetic rating model based on quantitative data to estimate a credit rating. Thus, the aim of this study is to increase the understanding of which quantitative data, in terms of key figures, that can be used to explain the given credit ratings for companies from the Nordic countries.In developing the model, key figures found significant in previous studies are being tested for whether or not they are applicable for companies from the Nordic countries.