Sök:

Sökresultat:

347 Uppsatser om Kreativt tänkande - Sida 20 av 24

HerrestadsfjÀllet : vindkraft i samspel med landskapet

Den 1 maj 2011 trÀdde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige. Det har medfört att synen pÄ landskap förÀndrats och att det stÀlls nya krav pÄ de som arbetar med landskap. Landskapskonventionen trycker pÄ allmÀnhetens medverkan i landskapsplaneringen. Vindkraft Àr nÄgot som i högsta grad pÄverkar landskapsupplevelsen och vars legitimitet Àr debatterad. DÀrför blir dialog i planeringen för vindkraft mycket viktigt om landskapskonventionen ska följas. Uddevalla kommun har tagit fasta pÄ detta genom att utföra en landskapsanalys i dialog och har utifrÄn denna tagit fram ett planeringsverktyg för vindkraft. Ramböll Àr de som tagit fram analysen för Uddevalla.

Hur effektiva projektgrupper kanskapas och bibehÄllas : En studie i gruppdynamik,projektprocesser och rekrytering

I dagens samhÀlle Àr det vanligt förekommande att företag Àr projektbaserade. SÄdana organisationer Àr till stor del beroende av att deras projektgrupper Àr vÀlfungerande och effektiva. DÀrför borde allt som kan förbÀttra projektgruppers arbetsgÄng vara av stort intresse.Studien fördjupar sig i omrÄdena gruppdynamik, projektprocesser och rekrytering. Syftet var att undersöka hur effektiva projektgrupper kunde skapas och bibehÄllas. För att kunna genomföra en övergripande analys inom de valda omrÄdena utfördes en litterÀr och empirisk studie.

Fackförbund i förÀndring: en empirisk studie om förutsÀttningar för att genomföra en förÀndring av andra ordningen

Den hÀr Àr en studie som berör omrÄdena kring förÀndring, grupper och lÀrande. En empirisk undersökning har gjorts i en regional samordningsgrupp inom SKTF. Studien har haft tre syften; 1) att förklara och diskutera vilken typ av förÀndring som SKTF inlett, 2) att diskutera vilka möjligheter till andra ordningens lÀrande förÀndringsarbetet givit deltagarna samt 3) analysera hur förutsÀttningarna för andra ordningens förÀndring kan förbÀttras inom gruppen och SKTF. För att svara pÄ detta har den metodologiska utgÄngspunkten för studien varit en kvalitativ fallstudie. Datainsamlingen har skett genom deltagande observationer, intervjuer och genom förbundets interna dokument.

KylskÄpsinredning : Praktiska funktioner

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

Med hjÀrta, sjÀl och öron : om managerns roll och relation till artister.

Syfte och ForskningsfrÄgorSyftet med uppsatsen Àr att skapa förstÄelse för hur relationen och rollfördelningen mellan managers och artister kan se ut och vad som pÄverkar detta, samt hur manageryrket har pÄverkats av den förÀndring som skett i musikbranschen i och med den tekniska utvecklingen.För att nÄ upp till detta syfte har vi arbetat med tre forskningsfrÄgor:Vilka roller och vilken arbetsfördelning finns mellan managers och artister?Hur ser managers relationer till deras artister ut och vad pÄverkar detta?Hur pÄverkar nya förutsÀttningar managerns roll och relation till artister?MetodVÄr forskning har haft en induktiv ansats dÄ vi ville utgÄ ifrÄn empirin och lÄta de intervjuades berÀttelser styra uppsatsens riktning. Vi valde en kvalitativ metod dÄ vi ville fÄ en bild av hur vÄra intervjupersoner sjÀlva upplevde sina roller och relationer. VÄr empiriska studie bestÄr av intervjuer med 6 managers och 4 artister.SlutsatserVi har genom vÄr analys och slutdiskussion sett att roller, arbetsfördelning och relationer mellan managers och artister kan se vÀldigt olika ut frÄn fall till fall. I grunden anses att artisten ska ansvara för de kreativa delarna och managern för de affÀrsmÀssiga delarna av artistskapet.

Rim och ramsor, sÄng och rollspel - verktyg i sprÄkundervisning i engelska

I undersökningen stÀlls frÄgan - kan rim, ramsor, sÄnger och rollekar underlÀtta inlÀrningen av engelska? Barn kan lÀra sig anvÀnda dessa hjÀlpmedel i tidiga Är. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen fÄr större förmÄga att uttala svÄra ljud om de anvÀnds i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.

KreativitetsfrÀmjande ledarskap i tillverkningsindustrin

Dagens ledare har en avgörande roll i att frÀmja kreativitet bland sina medarbetare för organisatorisk konkurrenskraft och framgÄng, i och med omvÀrldens höga förÀndringstakt. Det kreativitetsfrÀmjande ledarskapet Àr Ànnu ett outforskat omrÄde och krÀver ytterligare forskning för att fÄ en utökad förstÄelse för dess innebörd. Syftet med denna studie var att identifiera vilka ledarskapsfaktorer som Àr avgörande för att frÀmja kreativitet i förbÀttringsarbeten inom tillverkande leanorganisationer. För att besvara syftet genomfördes en fallstudie med bÄde kvantitativ och kvalitativ metod. En egen enkÀt utformades utifrÄn den tidigare forskningen om hur ledare kan skapa ett kreativt organisationsklimat.

Listlitteratur : En studie av Dagens Nyheters "boklistor"

Med utgÄngspunkt i den litterÀra tidskriften 10TALs nummer ?VÀssa kritiken!? och depÄstÄenden som dÀr dryftades om Dagens Nyheters kulturbilagas allt mer frekventaanvÀndande av sÄ kallade ?boklistor?, Àr denna uppsats syfte att studera dessa boklistorsfrekvens och form under den gÄngna tioÄrsperioden 2000-2009. Detta görs genomfrÄgestÀllningarna: Vilka olika boklistor finns det?; Vilken/vilka diskurser framhÀvs ochformas i boklistorna?; Vad skulle kunna förmedlas genom boklistorna?; PÄ vilket sÀtt harantalet boklistor förÀndrats mellan Är 2000 och 2009?För att besvara dessa frÄgor görs en kvantitativ översikt och fyra fallstudier avuppsatsförfattaren valda boklistor genom den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys utifrÄnRoger Fowlers Language in the News. Discourse and Ideology in the Press (1991) samtNorman Faircloughs Media Discourse (1995).

Handens kunskap : en undersökning om hÀndernas kreativa arbete i en lÀrprocess

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

Eget arbete, NÄgra lÀrares erfarenheter av elevens enskilda arbete i undervisningen

BAKGRUND:Som lÀrarstudenter har vi fÄtt se olika arbetsformer av eget arbete. Eget arbete Àr ettarbetssÀtt dÀr eleverna arbetar individuellt med olika Àmnen dÀr eleven sjÀlv planerar och taransvar för de uppgifter som han eller hon ska göra. Det var under vÄr VFU(verksamhetsförlagd utbildning) som vi blev intresserade av att ta reda pÄ hur och varförlÀrare arbetar med eget arbete. Vi jÀmförde varandras VFU upplevelser och insÄg att lÀrarnaarbetade olika med denna arbetsform beroende pÄ om det var en Äldersintegrerad klass ellerej, detta fick oss att vilja vidga vÄra kunskaper om eget arbete. I vÄr bakgrund har vi tagitupp tre omrÄden som speglar eget arbete och detta Àr: styrdokumenten, samhÀllet ochindividualiseringen.

Om jag inte fÄtt dansa, vem hade jag varit dÄ? : en studie om dans och sjÀlvkÀnsla

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ om elever som gĂ„tt igenom gymnasiets estetiska dansprogram upplever att de genom dansen utvecklat/stĂ€rkt olika psykosociala förmĂ„gor samt fysiska kapaciteter. De frĂ„gestĂ€llningar studien utgick ifrĂ„n Ă€r:Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende och sjĂ€lvmedvetenhet?Uppger eleverna att dans som uttrycksform stĂ€rker kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom?Uppger eleverna att dans som uttrycksform utvecklar den sociala förmĂ„gan?Är det nĂ„gon del av dansen (dansundervisningen) som verkar vara speciellt utvecklande vad gĂ€ller ovanstĂ„ende frĂ„gestĂ€llningar?MetodMetoden som anvĂ€nts Ă€r en kvantitativ enkĂ€t med till viss del kvalitativa ansatser, dĂ€r före detta elever pĂ„ gymnasiets estetiska program med dansinsriktning utgjort undersökningsgruppen. Totalt inkom 45 svar och dessa har analyserats kvantitativt och tolkats utifrĂ„n ett abduktivt teoretiskt ramverk bestĂ„ende av fenomenologi, socialpsykologi med stöd av tidigare forskning.ResultatResultaten visar att majoriteten av eleverna upplever att dansen har bidragit till (i stor utstrĂ€ckning eller delvis) att stĂ€rka deras sjĂ€lvkĂ€nsla, sjĂ€lvförtroende, sjĂ€lvmedvetenhet, kroppskontroll/kroppskĂ€nnedom samt till att öka deras sociala förmĂ„ga. De delar inom dansundervisningen som visat sig vara mest utvecklande för de psykosociala förmĂ„gorna Ă€r möjligheten att stĂ„ pĂ„ scen, improvisationen samt det egna skapandet.

Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

Mekanisk sÀkring av helikopter pÄ fartygsdÀck : en konceptuell fallstudie av Saabs UAV-system Skeldar M

Den senaste trenden inom flygvapenindustrin Àr utveckling av obemannade farkoster. Den svenska vapenindustrikoncernen Saab AB följer denna trend i och med den stundande introduktionen av företagets obemannade helikopter Skeldar V-150. Som ett led i vidareutvecklingen av detta system finns planer pÄ att Àven lansera en marin variant, kallad Skeldar M. Tanken med denna marina variant Àr att möjliggöra fullstÀndigt autonoma starter och landningar frÄn fartyg. För att kunna genomföra detta pÄ ett tryggt sÀtt Àven i hÄrt vÀder krÀvs att helikoptern hÄlls sÀkrad pÄ fartygsdÀcket sÄvÀl innan start som efter landning.Uppgiften för detta arbete har varit att ta fram koncept för hur ett sÄdant sÀkringssystem skulle kunna se ut.

En liten Midsommarnattsdröm : - en föryngrindsdramatisering

What psychologial processes are activated in experiencing mourning after a loss of a belovedperson? How is death described in other authors? novels and short stories compared to mine?This essay aims at analysing my two short stories The follower and The price for love fromdifferent aspects. I discuss the psychological realism and the spirituality using the method ofclose reading, interpreting and applying ideas of texts from other authors in my short stories.Death is a central phenomenon in both of my texts. Therefore I discuss death frompsychological and philosophical aspects in this essay. To get a philosophical frame of death Iturn to Jacques Derrida, Emmanuel Levinas and Martin Heidegger.

Dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap: En jÀmförelse mellan instrumental solistensemble och symfoniorkester under repetition av nutida konstmusik

Syftet med detta arbete var att undersöka dirigentens repetitionsteknik, kommunikation och ledarskap med musikerna under repetition av nutida konstmusik med instrumental solistensemble respektive symfoniorkester med professionella musiker. Metoderna som anvÀndes var dels mitt konstnÀrliga arbete som dirigent genom repetitioner och konserter av nutida musik med solistensemblen Norrbotten NEO och GÀvle Symfoniorkester, dels sju intervjuer med professionella dirigenter och musiker. Det konstnÀrliga arbetet dokumenterades med videoupptagning medan intervjuerna dokumenterades med ljudupptagning. Analyserna av respektive material skedde i efterhand och var huvudsakligen kvalitativa, Àven om kvantitativa inslag förekom.Resultatet visar att dirigenten bör ha tydlig slagteknik och gestik och tydligt reda ut komplicerade rytmer och instruera musikerna. I första hand ska dirigenten arbeta med de musikaliska parametrarna rytm/samtidighet, dynamik/balans och artikulation men det Àr viktigt att dirigenten ocksÄ kan gestalta musiken och lyfta den till en högre nivÄ.Slutsatserna Àr: 1) ju mer okÀnd och komplex musik desto viktigare att förmedla en musikalisk helhet till den enskilde musikern och lÄta den förstÄ sin stÀmmas funktion i helheten; 2) ju fÀrre musiker i ensemblen desto viktigare att dirigera med smÄ slag och gester, gÀrna sittande, och att lyhört genom diskussioner med musikerna, ta del av deras kunskap och förslag till musikalisk gestaltning; 3) ju fler musiker i ensemblen utan specialkunskap i och intresse för nutida musik desto viktigare att inspirera och motivera den enskilde musikern.Skillnaderna mellan solistensemble och orkester kan ofta vara stora; det kan gÀlla sÄvÀl kunskap om och intresse för nutida musik som förvÀntningar pÄ dirigentens kommunikation och ledarskap.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->