Mixade vårdsalar, det vill säga där man blandar män och kvinnor, är något som förkommer på sjukhusen runt om i landet och bör uppmärksammas utifrån patientens perspektiv då denne är i beroendeställning av sjukvården och dess vårdmiljö. Det blir allt vanligare att sjukhusen idag har mixade vårdsalar, detta oftast på grund av tids- och platsbrist. Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på mixad vårdsal på en akut sjukvårdsavdelning inom nedre kirurgi. Studien var kvalitativ med fenomenologisk ansats. En intervjustudie med femton patienter som hade vårdats på mixad vårdsal genomfördes och i resultatet framkom att majoriteten av patienterna upplevde det positivt att vårdas på mixad vårdsal.

Bakgrund Arbetsterapeuter har kompetens inom aktivitet och g?rande och kan utforma inter ventioner f?r alla ?ldrar. Musikterapi ?r en intervention som anv?nds f?r att fr?mja h?lsa genom upplevelsen av musik. Varje ?r ?r det 25 000 personer som insjuknar i en demenssjukdom och n?r en person f?r en demenssjukdom kan den social interakt ionen vara n?got som gradvis kan minska, vilket kan leda till ensamhet.

Syfte och fr?gest?llningar: Studiens syfte ?r att analysera r?ttf?rdigande och f?rd?mande av skolattentat p? internetplattformen Flashback. F?r att ytterligare komma ?t r?ttf?rdigande breddas fokuset ?ven till hur tillv?gag?ngs?tt och strategier f?r att beg? skolattentat ?l?rs ut? p? Flashback. Studien ?r viktig f?r att den i f?rl?ngningen skulle kunna bidra med identifiering av potentiella g?rningspersoner och d?rmed bidra till det brottspreventiva arbetet i samh?llet.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vikten av leken som pedagogiskt verktyg i klassrummet och hur lek kan fungera som resurs i klassrummets inlärningsmiljö samt beskriva pedagogers syn på lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. För att uppfylla syftet har jag använt mig av frågeställningarna: I vilken funktion används lek som pedagogisk verktyg i grundskolan? Vilken syn har pedagogen på lekens funktion i lärandet? Hur kan lek användas i undervisningen för att utveckla lärande? Studien är utförd på två skilda skolor i Norrbotten där kvalitativa intervjuer genomförts med grundskolepedagoger i årskurs ett till tre. Intervjuerna fokuserade på pedagogerna syn samt dess bedömning av lek som metod för lärande i det dagliga arbetet i grundskolan. Resultatet visar att betoningen på barns lek i lärarutbildningen har varierat genom åren, men från 1980-talet och framåt fått en större plats i svensk pedagogik.

Skolverket skriver i den senaste läroplanen (LGR11) att skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda modern teknik för bland annat informationssökning, kommunikation och skapande. Vad man däremot inte skriver är hur eller varför? I denna uppsats undersöker jag varför datorn är väsentlig i skolan för både lärare och elever. Blir datorn bara ett substitut för skrivboken eller ger den elever nya möjligheter att både söka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion så som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har förändrat undervisningen eller om den måste förändras? Detta undersöktes genom intervjuer med lärare och skolledare två högstadieskolor, en i Malmö och en i Lund samt en enkätundersökning med elever på skolan i Malmö.

Datorspelsbranschen är en relativt ny och växande bransch som under den senaste tiden fått en allt större plats i media. Företagen i branschen skapar ständigt nya, revolutionerande datorspel för att överträffa konkurrenternas. En viktig del i utvecklingsprocessen av datorspel står utvecklingsföretagen för, då de genom sin kreativitet och innovationsbenägenhet skapar spel till den globala marknaden. Därför fann vi det intressant att beskriva utvecklingsföretag i datorspelsbranschen och undersöka hur de skapar detta kontinuerliga flöde av innovationer. De resultat vi fann i undersökningen ställde vi därefter mot de kännetecken som forskningen om kontinuerligt intraprenörskap tar upp.Vi har utfört en fallstudie som avgränsades till tre företag som utvecklar datorspel.

Bakgrund Barn under 18 ?r har enligt lag en v?rdnadshavare som ansvarar f?r barnets omsorg och trygghet. F?r?ldrar till barn med funktionsneds?ttning som Cerebral pares (CP), har ett ?kat omsorgsansvar vilket kan p?verka deras tid, ork och psykiska h?lsa. Tidigare forskning visar att mammor till CP har l?gre aktivitetsbalans och s?mre h?lsa j?mf?rt med mammor till friska barn Syfte Unders?ka hur f?r?ldrar till barn med cerebral pares upplever sin aktivitetsbalans i vardagen.

Skolverket skriver i den senaste la?roplanen (LGR11) att skolan ska ansvara fo?r att varje elev efter genomga?ngen grundskola kan anva?nda modern teknik fo?r bland annat informationsso?kning, kommunikation och skapande. Vad man da?remot inte skriver a?r hur eller varfo?r? I denna uppsats underso?ker jag varfo?r datorn a?r va?sentlig i skolan fo?r ba?de la?rare och elever. Blir datorn bara ett substitut fo?r skrivboken eller ger den elever nya mo?jligheter att ba?de so?ka och presentera kunskap och uppgifter? Eller blir datorn kanske bara ytterligare en distraktion sa? som mobiltelefonen eller kompisen bredvid? Samt ifall datorn har fo?ra?ndrat undervisningen eller om den ma?ste fo?ra?ndras? Detta underso?ktes genom intervjuer med la?rare och skolledare tva? ho?gstadieskolor, en i Malmo? och en i Lund samt en enka?tunderso?kning med elever pa? skolan i Malmo?.

Syfte: Syftet med studien ?r att utforska upplevelsen av hur tidig specialisering p?verkar konst?kare mentalt, socialt och kulturellt. Metod: Tillv?gag?ngs?ttet ?r kvalitativt, med semi-strukturerade intervjuer och tillh?rande inneh?llsanalys. Totalt intervjuades sex deltagare, varav tre fr?n Sverige och tre fr?n Lettland. Resultat: Identifierade teman sammanst?lldes till social- och mental p?verkan, samt tr?nares roll. De st?rsta kulturella skillnaderna ?r f?ljande.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrån ett lärarperspektiv med fokus på lärares lärande. Studiens frågeställningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lärares lärande och hur lärare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lärare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lärande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie är att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling där lärare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lärandemiljö för lärare.

Syftet med denna studie är att undersöka låg- och mellanstadielärares syn och arbetssätt kring högläsning samt vilken betydelse dessa tror att högläsning har på deras elever. För att kunna undersöka detta ämne har jag använt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lärare på lågstadiet och tre stycken på mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat återkopplar till i analysen av intervjuerna innehåller olika forskningsteman som handlar generellt om högläsning, betydelsen av att tidigt börja läsa för barnen, hur man som lärare eller förälder kan utveckla barnens läslust och språkutveckling och så vidare. Resultaten visar att de intervjuade lärarna är positivt inställda till högläsning och vilken påverkan denna har på sina elever.

Kommunikation med barn ?r en avg?rande del inom socialtj?nstens utredningsprocess, s?rskilt f?r att beakta barnets b?sta och s?kerst?lla att barnets r?st blir h?rd. Denna studie syftar till att unders?ka socialsekreterares perspektiv p? att kommunicera med barn inom socialtj?nstens utredningsarbete. Kommunikationsteorin har valts som teoretisk utg?ngspunkt, med fokus p? olika kommunikationstekniker och f?rdigheter.

Min underso?kning syftar till att underso?ka vilka strategier klassiska musiker anva?nder i la?roprocessen av klassiska musikstycken sa? att det konstna?rliga uttrycket fa?r de ba?sta fo?rutsa?ttningarna, stycket i sluta?ndan ka?nns sa? sa?kert som mo?jligt vid ett framtra?dande och inla?rningsprocessen ga?r sa? snabbt som mo?jligt.Bakgrunden beskriver minnets funktioner i just detta sammanhang. Det handlar om hur minnet fungerar allma?nt men ocksa? specifikt inom omra?det musik, betydelsen av fo?rkunskaper na?r vi spelar instrument och la?r oss musikstycken samt hur stress, press och nervositet pa?verkar minne och musicerande. Jag beskriver och analyserar a?ven fyra minnessystem som anva?nds i la?roprocesser i samband med instudering av musikstycken.Underso?kningen besta?r av tre intervjuer med professionella klassiska gitarrister tillika gitarrpedagoger, som ger sin bild av o?vning, instudering, minnesluckor, framfo?rande med mera.

The main purpose of this study is to examine celebrity candidates in the European Parliament election in Sweden and Finland. The theoretical background assumes that candidate voting is beneficial in the election to the European Parliament. Previous research also shows that there are some opponents towards candidate voting, claiming it personalizes politics and it might lead to celebrities getting elected simply because they are well known to the voters.This study is a comparative analysis and analyzes the differences between Sweden and Finland when it comes to celebrity candidates. Furthermore, Max Weber?s theory on leadership will be used to categorize the celebrity candidates further.

Det här arbetet har undersökt hur sex gymnasielärare med olika ämnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lärprocesser. Resultatet utgår från två fokusgruppsintervjuer på två olikagymnasieskolor i sydvästra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen få en bild av hur lärarnakonstruerar och legitimerar estetiska lärprocesser i klassrummet samt att utifrån diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framträder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och använder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframträder fyra diskurser kring vilka lärarna diskuterar de estetiska lärprocesserna.