Syftet med denna studie var att unders?ka hur elever upplever att de p?verkas socialt och kunskapsm?ssigt efter att varit placerade i en kommungemensam undervisningsgrupp under en l?ngre tid. Fr?gest?llningarna ?r hur tiden i den s?rskilda undervisningsgruppen p?verkat relationen till andra elever p? skolan samt om eleverna upplevde att det st?d de fick i den s?rskilda undervisningsgruppen var hj?lpsamt f?r l?randet. Genom att anv?nda fenomenografi som metodansats, utforskas elevernas uppfattningar.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad lÀrare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera nÄgra av de faktorer som pÄverkar klassrumsklimatet. Jag vill Àven med denna studie undersöka om lÀrare och elever tycker samma sak nÀr det gÀller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebÀr. Jag kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀrare och elever anser pÄverka klassrumsklimatet och vad de tycker Àr viktigt gÀllande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har delvis sökts genom intervjuer med lÀrare och elever men ocksÄ genom en litteraturgenomgÄng som Àven fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lÀrare och elever i stort verkar vara överens om vad som kÀnnetecknar ett bra klassrumsklimat.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om barnens skrivintresse kunde pÄverkas positivt genom att de fick skapa egna bildarbeten som de sedan fick skriva till. Eftersom skrivning Àr sÄ viktigt och för att vi bÄda kÀnner starkt för bildÀmnet har vi valt att integrera bild och skrivning, dÄ vi ville undersöka om bilden Àr nyckeln till en ökad motivation och glÀdje inför skrivandet pÄ ett kreativt sÀtt. Vi har hÀmtat tankegÄngar frÄn frÀmst Freinet, Piaget och Vygotskij samt kopplat vÄra tankar till styrdokumenten och annan litteratur. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en fjÀrdeklass. Resultatet mÀttes genom enkÀter, observationer och intervjuer.

MÀnniskan Àr en social varelse som har behov av andra mÀnniskor men eftersom vi Àr olika uppstÄr det ibland konflikter. MÄste konflikter vara negativa? Kan det komma nÄgot bra ur en konflikt? Studien vill lyfta fram konflikter som nÄgot som kan ge motivation och kreativitet till att skapa förÀndringar. Studien vill se om det finns nÄgot samband mellan konflikter och innovationer. Studien vÀnder sig till medarbetare, företagsledare, och studenter.

Syftet med uppsats Àr att studera hur fritidslÀrare förhÄller sig till elever i behov av sÀrskilt stöd pÄ fritidshemmet. Med utgÄngspunkt i syftet har vi presenterat en forskningsbakgrund dÀr vi lyfter elever i behov av sÀrskilt stöd och hur de behandlats av samhÀllet sedan 1842. Men vi redogör Àven för fritidshemmets framvÀxt och dess betydelsefulla uppdrag för elevers utveckling och lÀrande. Detta för att skapa en grund för den kvalitativa studie som senare genomförts med hjÀlp av intervjuer och ljudinspelning.Resultatet visar att fyra av vÄra fem respondenter upplever att informationen mellan skolan och fritidshemmet Àr knapphÀndig gÀllande elever i behov av sÀrskilt stöd. I vÄrt resultat blir det ocksÄ synligt att alla vÄra respondenter vill göra sitt bÀsta för att kunna bemöta sina elever pÄ bÀsta sÀtt.

Elever med varierad matematisk fo?rma?ga finner matematisk utmaning i olika sorters uppgifter. Fo?r att ge alla mo?jlighet att utmanas ha?nvisas eleverna ofta till enskild ra?kning i la?romedel, en undervisningsform som kraftigt har kritiserats bland annat fo?r att den ger litet utrymme fo?r interaktion eleverna emellan. Den ha?r studien redogo?r fo?r hur elever i heterogena elevgrupper lo?ser matematiska problem som a?r konstruerade fo?r att utmana alla gruppens elever, inklusive elever med sa?rskild matematisk fo?rma?ga.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

Tematiskt arbete Àr en Àmnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn pÄ densamma. Syftet med denna undersökning Àr att fÄ en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever frÄn Ärskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi sjÀlva genomförde under en treveckorsperiod. DÀr gavs tillfÀlle att pÄ nÀra hÄll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser.

SammanfattningSyftet med denna studie var att undersöka viktiga faktorer för att elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet ska kĂ€nna studiemotivation. Genom att göra tvĂ„ fokusgruppsintervjuer med elever pĂ„ omvĂ„rdnadsprogrammet pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor, har vi fĂ„tt en inblick i de faktorer som eleverna anser vara viktiga för studiemotivationen.Resultatet av vĂ„r studie visar att kommunikation och samspel mellan lĂ€rare och elever Ă€r central. Viktiga faktorer för att skapa studiemotivation hos eleverna Ă€r att lĂ€rarna Ă€r engagerade i elevernas skolutveckling. Undervisningen bör vara varierad och engagerande och ligga pĂ„ en nivĂ„ som innebĂ€r utmaningar i nivĂ„ med den kunskap som eleverna besitter. Öppenhet, engagemang och förmĂ„ga att vara lyhörd inför elevernas signaler Ă€r viktiga egenskaper hos lĂ€rare som vill arbeta med sina elevers motivation.Eleverna upplever att lĂ€rarna har en central roll dĂ„ det gĂ€ller skapandet av en trygg social miljö i skolan.

InterdisciplinĂ€rt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andrasprĂ„kTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

The main purpose of this thesis is to discuss what exile writing is and who can be seen as an exile writer. If the word ?exile? is related to forced dislocation, like Paul Tabori and Sopia A. McClennen describes it, who can be viewed as an exile writer? Is Anders Olsson?s definition of an exile writer acceptable or not? Could the The Escape, a future story about exiled Northern Europeans in Myanmar, be classified as exile literature?Another purpose with this text is to describe how a story about exile can be made realistic and tangible to a reader who has not experienced exile.

Denna undersökning mÄlar upp en översiktlig bild av det exopolitiska fÀltet och nÄgra av frontfigurerna har lyfts fram, speciellt tvÄ personer i en separat temasektion. Exopolitiken strÀvar efter att pÄ ett disciplinerat sÀtt studera politiska processer och aktörer förknippade med interstellÀrt samhÀlle.Dessa frontfigurer drivs av gemensamma mÄl, men de har bitvis olika metoder hur att nÄ dessa mÄl. De kompletterar dock varandra bra, eftersom de tÀcker in olika omrÄden av exopolitiken. Det exopolitiska fÀltet framstÄr till viss del som fragmenterat.Den större bilden visar pÄ mÄnga likheter med ufo-fÀltet, och Àven pÄ vissa likheter med New Age och nyandliga rörelser. Utöver likheterna har exopolitiken Àven sina egna sÀrdrag och en komplex bild av framtrÀder.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Syftet med följande studie Àr att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna fÄ en god lÀrandemiljö med avseende pÄ bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven pÄ eleverna att kunna planera och strukturera sjÀlvstÀndigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom. Rapporten inleds med en genomgÄng av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och omrÄden. Denna genomgÄng ligger till grund för vÄr teori och vidare för vÄr analys. Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som Àr lÀmpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som anvÀnts i arbetet Àr kvalitativa intervjuer samt observationer.

Enligt WHO Ă€r övervikt en global epidemi. Gastric bypass-operationer för viktminskning blir vanligare. Syftet med studien var att undersöka psykologiska aspekter och konsekvenser av att genomgĂ„ en Gastric bypass-operation. Åtta intervjuer utfördes och analyserades med Grundad teori. Sex kategorier utformades: negativt bemötande/positivt bemötande, jag/andra, dumping som vĂ€n/dumping som fiende, att tillhöra massan/att stĂ„ ut frĂ„n massan, eget ansvar/andras ansvar och bevarad sjĂ€lvbild/förĂ€ndrad sjĂ€lvbild.