Den största delen av forskningen inom projekthantering Àr koncentrerad till stora företag och projekt, dÀremot finns det mindre forskning utförd pÄ smÄ företag. I denna uppsats har vi studerat projekthanteringen i North Kingdom; en liten kreativ digital byrÄ med 17 anstÀllda. Genom intervjuer med projektledaren har vi studerat hur deras projekt ?Get the Glass?, ett webbaserat spel, genomförts med fokus pÄ dess tidsplanering och budgethantering utifrÄn följande problemstÀllning:Hur inverkar ett litet svenskt kreativt företags tidsplanering och budgethantering pÄ ett kort, komplicerat och kreativt projekt?Studiens huvudsyfte Àr att skapa förstÄelse för hur ett litet svenskt kreativt företag arbetar i ett kort komplicerat projektarbete med fokus pÄ projektets tidsplanering och budgethantering. Som delsyfte ser studien över North Kingdoms arbete med budgethantering och tidsplanering med avsikten att undersöka pÄ vilka sÀtt dessa delar av projektarbetet kan göras enklare och effektivare.Uppsatsen har genomförts med en hermeneutisk syn pÄ kunskap och med en abduktiv vetenskapsteoretisk metod dÀr förstÄelse för teori och empiri vuxit fram tillsammans.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÄg- och mellanstadielÀrares syn och arbetssÀtt kring höglÀsning samt vilken betydelse dessa tror att höglÀsning har pÄ deras elever. För att kunna undersöka detta Àmne har jag anvÀnt intervju som metod och utfört sammanlagt sex intervjuer, tre stycken med lÀrare pÄ lÄgstadiet och tre stycken pÄ mellanstadiet. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr Vygotskijs sociokulturella utvecklingsteori och intervjuerna har vidare analyserats dels genom att koppla resultaten till denna utvecklingsteori och dels genom att koppla resultaten till den tidigare forskningen. Den tidigare forskningen som jag bland annat Äterkopplar till i analysen av intervjuerna innehÄller olika forskningsteman som handlar generellt om höglÀsning, betydelsen av att tidigt börja lÀsa för barnen, hur man som lÀrare eller förÀlder kan utveckla barnens lÀslust och sprÄkutveckling och sÄ vidare. Resultaten visar att de intervjuade lÀrarna Àr positivt instÀllda till höglÀsning och vilken pÄverkan denna har pÄ sina elever.

En dator till varje elev blir allt vanligare i den svenska skolan. Att alla elever ska ha en egen dator Àr idag nÄgot som politiker, skolledare och lÀrare tycker Àr en sjÀlvklarhet. Argumenten för detta har sin grund i politik pÄ EU nivÄ men vi finner Àven starka teknikdeterministiska, ekonomiska och pedagogiska skÀl till att alla elever ska ha en egen dator i skolan. Men Àr det alltid bra med datorn i undervisningen? LÀrare och rapporter vittnar om att datorn ofta anvÀnds till nÄgot helt annat Àn till skolarbete som exempelvis Twitter, Facebook, Youtube eller olika former av datorspel.

Bakgrund: Varje ?r bed?ms cirka 70 000 m?nniskor i Sverige vara i behov av palliativ v?rd, varav cirka 22 000 av specialiserad palliativ v?rd. I takt med omst?llningarna mot n?ra v?rd och en ?ldrande befolkning f?rv?ntas behovet av palliativ v?rd i hemmet att ?ka. V?rd i ett palliativt syfte i hemmet kan vara b?de emotionellt och fysiskt p?frestande, och anh?riga har d?rf?r ett omfattande behov av st?d.

Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p? arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r. Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.

Syftet med underso?kningen a?r att kartla?gga pa? vilket sa?tt digitala la?rverktyg har betydelse fo?r elevs utveckling av fa?rdigheter inom omra?det kommunikation och delaktighet i tra?ningsskolan.Det sociokulturella perspektivet har anva?nts som teoretisk ram fo?r att underso?ka elevers kommunikation och delaktighet i mo?tet med artefakten iPad.Underso?kningen ger en o?versikt kring tidigare forskning av kommunikation och delaktighet. Genom en tillbakablick pa? specialpedagogiken beskrivs hur arbetet med elever i tra?ningsskolan har sva?ngt genom tiderna. Styrdokument och begrepp beskrivs och fo?rklaras, betydelsen av skolutvecklingssatsningar presenteras.

Min ambition i detta examensprojekt Àr att pÄ ett för mig kreativt och lekfullt sÀtt utifrÄn mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundlÀggande fakta kring barns lÀrandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan anvÀndas som verktyg i barnens lÀrandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, dÀr jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frÄgestÀllningar..

Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.

Uppsatsen beskriver vad lÀrares respekt för elever i skolan kan innebÀra. UtifrÄn intervjuer med lÀrare och elever samt litteraturstudie framkommer synen pÄ respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn dÀr lÀrare och elever har gemensamma Äsikter, men dÀr ocksÄ olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lÀrares respektfulla bemötande kan innebÀra lÀrares lyssnande, elevers medbestÀmmande, grÀnssÀttning, ömsesidighet, hÀnsyn till barns sociala miljö samt lÀrares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lÀrare inte lyssnar, har förutfattade meningar, anvÀnder ironi och sarkasm, Àr irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Hur ser lÀrare och skolledare pÄ de sÀrbegÄvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn pÄ sÀrbegÄvade elever. Med sÀrbegÄvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begÄvning i ett eller flera Àmnen. Vi utgick ifrÄn skolledares och lÀrares syn pÄ dessa elever. VÄrt resultat visade att alla intervjupersoner ansÄg att alla elever i skolan har nÄgon form av begÄvning.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lÀsintresse och lÀsvanor ser ut bland pojkar respektive flickor i gymnasiet. I min bakgrund har jag anvÀnt mig av forskningslitteratur som behandlar Àmnet hur lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i skolan och hur lÀsintresset ser ut bland pojkar och flickor. I min undersökning har jag anvÀnt mig av kvalitativ metod, intervjuer och enkÀter. I intervjuundersökningen ingick tre svensklÀrare som delade med sig av sina erfarenheter. I undersökningen framkom det att lÀrarna anvÀnde sig av ett varierat och kreativt arbetssÀtt, för att öka lÀsintresset bland bÄde pojkar och flickor.

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Att skapa genom att koda Àr ett nytt och spÀnnande sÀtt att gestalta konst, lÀra sig att koda eller bara ha roligt. Denna rapports syfte Àr att utforska hur en sÄdan upplevelse kan göras mer interaktiv och intuitiv för anvÀndaren samt hur sÄdan funktionalitet kan implementeras. Som bas för detta ligger en explorativ fallstudie av det arbete som projektgruppen har utfört för att förbÀttra hemsidan för CodeArt.Det visar sig att ökad anvÀndarupplevelse kan uppnÄs med hjÀlp av implementation av olika verktyg och funktioner, i detta fall livekodning, versionshantering, hjÀlptexter och ett loggningsverktyg..

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.