SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmåneeffekt på StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl Källstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, Fullmåne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vår uppsat's är att undersöka förekomsten av fullmåneeffekt på Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillämpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vår kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat på induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmänna finansiella diskursen såväl på ett akademiskt, som på ett praktiskt plan. Hypotesen om de effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, där den mest omfattande forskningen äger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

I denna uppsats undersöks elevers attityder till läsning av och arbete med skönlitteratur i skolan och syftet är att få en förståelse för hur man som pedagog kan väcka elevers läslust med elevernas åsikter och önskemål i åtanke.Studien har genomförts på en f-4 skola. Lärarna på skolan fick svara på ett frågeformulär där målet var att få en övergripande bild av skönlitteraturens roll och status på skolan och därefter intervjuades åtta elever i år 3 och 4.Undersökningen visade att trots att lärarna tyckte att skönlitteratur är en viktig del i undervisningen användes den mestadels till högläsning och tyst läsning medan biblioteksbesök och boksamtal var sällsynta. Lärarna upplevde överlag att eleverna på skolan var positiva till att läsa skönlitteratur och detta bekräftades vid intervjuerna med eleverna som var i den sk slukaråldern. Förutom att eleverna var positiva till läsning av böcker hade de tankar kring hur de skulle vilja arbeta med skönlitteratur i skolan och menade att den kunde vara en utgångspunkt i kreativt arbete med teater, film och eget skrivande. Även faktorer som bokbestånd och läsmiljö var viktiga för att eleverna skulle uppfatta läsningen som lustfylld.

I vårt arbete har vi haft två syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt där frågan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte där fokus låg på problem i processen när vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt område förståeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga område vi valt att göra förståeligt är: ?Vad är jord och var kommer den ifrån??.

I samband med att globaliseringen ökar ställs också ökade krav på organisationer. Konkurrenterna finns över hela världen vilket medför att organisationer ständigt måste utvecklas för att stå sig i den hårda konkurrensen; för att överleva. En organisationsförändring är en utmaning och det krävs en tydlig målbild och vision i arbetet för att kunna få med medarbetarna ?på tåget?. Enligt Ulrich (1998) kan HR ha kompetens att agera förändringsagent och därmed bistå organisationens ledning i förändringsarbetet med att hantera de utmaningar som kan uppstå och skapa förutsättningar för en effektiv förändringsprocess.Syftet med studien är att undersöka hur HR kan arbeta för att skapa förutsättningar för organisationsförändring inom universitets-/högskolesektorn och däri identifiera framgångsfaktorer och utmaningar.

Systemutveckling påverkas till viss del av olika former av processtyrning. Det kan handla om rena systemutvecklingsmetoder men kan även innefatta mer subtila former av styrningar som till exempel tidspress, ekonomiska styrningar och styrningar i termer av tekniska verktyg. Styrande faktorer som nämns ovan påverkar individens förutsättningar för att verka kreativt i sitt arbete och olika typer av styrande faktorer påverkar individens kreativitet på olika sätt. De mer individnära processtyrningarna som främst påverkar individens arbetsglädje och motiva-tion vilket i sin tur påverkar kreativiteten går att sätta i en kategori. Dessutom existerar en annan kategori som innefattar de styrningar som i större utsträckning rör verksamhetens hel-het och är något svårare att påverka.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som är i 19 till 22-årsåldern, har med sig från musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger även i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och de informanter som har valt att arbeta eller studera med något som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, två som valt att studera musik vidare på folkhögskolenivå och två som inte gjort det. Informanterna har alla gått i kommunal grudnskola samt att de i tioårsåldern utövade musik i någon form på fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under låg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

SammanfattningHösten 2013 kom resultatet av den senaste PISA-mätningen där svenska elevers resultat i läsförståelse visade sig ha sjunkit markant, vilket bekräftade tidigare års sjunkande resultat. Enligt Skolverket är det främst de lågpresterande elevernas resultat som har försämrats och Skolverket lyfter fram elevers ökade egna arbete som en möjlig förklaring.Inom internationell och svensk forskning, liksom av pedagoger, framförs ofta att olika former av litteratursamtal kan vara en väg att stärka elevers läsförståelse. Vid en genomgång av läsforskning synliggörs att det finns få studier med fokus på äldre elevers läsning samt att elevers röster sällan hörs i forskningen.Syftet med föreliggande studie är att med hjälp av elevers resonemang bidra med ytterligare förståelse av högstadiets litteratursamtal, såväl elevledda samtal i mindre grupper som lärarledda samtal i helklass.Studien har inspirerats av utbildningssociologi och tar stöd i Bernsteins begrepp vertikal och horisontell diskurs samt inramning. I studien intervjuas elever i årskurs nio om hur de ser på skolans litteratursamtal. Eleverna intervjuas huvudsakligen enskilt men dessa intervjuer kompletteras med en gruppintervju samt ett observerat elevlett litteratursamtal.Resultatet visar att högstadieelever, i likhet med vad tidigare forskning visat överlag, uttrycker en huvudsakligen positiv inställning till litteratursamtal.

Syftet med detta arbete är att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av möjligheter för att vidareutveckla omvårdnaden inom sitt ansvarsområde. Sju intervjuer med operationssjuksköterskor genomfördes och analyserades med tematisk innehållsanalys. Analysen resulterade i ett tema och fyra kategorier. Temat blev: att ha goda förutsättningar till ytterligare utveckling men sakna tydliga strategier för att kunna gå vidare. Kategorierna var: att bli trygg i yrkesrollen och kunna se andra framtida roller, att inse att det är ett ständigt lärande, att känna behov av regelbundna möten för reflektion, att ha visioner om utveckling men även vara medveten om hinder.

Futurum.kom is a collaborative marketing project with the aim of strengthening the internal organization of Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and the 25 public libraries within the southeast region. The project intends to externally build the brands of the public libraries in Blekinge, Kalmar and Kronobergs län. This thesis is a study and evaluation of the implementation and results of Futurum.kom?s first campaign "Låna dig rik" at a public library. The analysis is based on the following issues:? What goals does the library have with the "Låna dig rik"-campaign.? What is the feedback from the staff's experience of the users in terms of needs and demands?? In which way does the library choose to implement the marketing campaign and what role do the users have in this process?? What is the internal performance of the library's marketing campaign, what was the experience of the staff of the campaign?? What is the external result of the library's marketing campaign?The method is based on a case study of a single library, with a series of interviews and document analysis of written and electronic documents.

Projektledarskap är en relativt ny företeelse och som akademiskt ämne är det ännu yngre. Detta innebär att det inte finns mycket forskat inom detta område. Projektformen är idag en arbetsform som blir allt vanligare bland företagen, främst då IT-företagen. Att projektformen blir allt vanligare beror på att vinsterna blir stora tack vare att ledtiden från analys till resultat blir kortare. Leda ett projekt är inte en enkelt uppgift.

Titel:                Upplev Luleå Hockey - Publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.Författare:        Martin Gwiazdowski & Marcus Mattsson.Examinator:         Anna Hafsteinsson Östenberg.Datum:                  2013-05-24.Nyckelord:            Hockey, Upplevelser, Luleå, Publik, Marknadsföring.___________________________________________________________________________ Problemområde: Upplevelseorienterade studier har vanligtvis en företagsekonomisk utgångspunkt, detta lämnar det idrottsvetenskapliga området relativt outforskat. De studier som finns är av internationell härkomst vilket gör det svårt, för att inte säga omöjligt att överföra till den svenska folkrörelsen. Studierna är även allt som oftast generella och behandlar inte ishockeyn separat från andra idrotter vilket medför ett akademiskt tomrum. Denna studie åsyftar till att bidra med ny kunskap och utgöra en språngbräda för fortsatt forskning.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka vad Luleå Hockeys åskådare anser om publikupplevelsen i Coop Norrbotten Arena i dagsläget och vad - om alls något - de anser kan göras för att skapa en mer tillfredsställande upplevelse.Metod:Studien har tillämpat en hermeneutisk kunskapsteoretisk utgångspunkt och det empiriskt insamlade materialet har inhämtats genom webbenkäter, fysiska enkäter, intervjuer och observationer. I och med att mer än en insamlingsmetod har valts har metodtriangulering tillämpats i denna studie som uttryckligen har en kvalitativ ansats.Resultat:Studiens resultat påvisar att det finns utrymme för utveckling vad avser publikupplevelser i Coop Norrbotten Arena.

Utvecklingen i skola och i samhället går mot en alltmer digitaliserad värld. För att svara upp mot denna utveckling satsas det på att införa datorer i skolan. Många skolor följer trenden med att förse varje elev med en dator. Händer det något med lärarens didaktiska synsätt när vi introducerar in ett nytt verktyg i undervisningen och i undervisningsaktiviteterna? Den tidigare forskningen fokuserar främst på elevernas betyg och hur deras motivation förändras men det finns andra perspektiv som behöver belysas.