Föreliggande uppsats ställer frågan huruvida dramatisk metod kan vara ett verktyg i utsatta individers och gruppers empowermentprocess. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturgranskning med fokus på en komparativ textanalys av fälten empowermentbaserat socialt arbete och dramatisk metod. Inspiration till analysprocessen har hämtats från grounded theory och ingången i uppsatsarbetet är följaktligen att beteckna som teoriöppen. Materialet som uppsatsen bygger på består av litteratur kring empowermentteorin, kring dramatisk metod och teori samt artiklar som behandlar ämnet drama som verktyg i dagens sociala arbete. Fokus ligger på frågan vad dramatisk metod har att erbjuda utsatta individer och grupper i en empowermentprocess.

Detta arbete beskriver hur man ljudlägger konstfilm, hur man plockar upp ljud vid inspelningsplatsen och hur man ställer ut en flerkanalig ljudläggning av en konstfilm. Detta är de tre huvuddelarna i detta kandidatarbete, och dessa kommer att förklaras med hjälp av mitt eget tillvägagångssätt, tillsammans med problem jag stött på och hur jag löst dem. Reflektionen redogör även för betydelsen av kommunikation mellan konstnär och tekniker och hur man som ljudansvarig kan använda sin maximala kreativitet och kunskap, samtidigt som upphovsmannen ska få som hon/han vill..

Vi behöver öppna våra ögon innan vi kan ta konst till våra hjärtan och vi behöver öppna våra hjärtan innan vi kan betrakta konst. Det handlar om att se. Och att vara en medskapare. .

Reklambranschen är en bransch som lägger mycket fokus och stort värde på skapandet av originalitet och nytänkande för att frambringa effektiva lösningar. Reklam handlar om att påverka en individ och skapa reaktioner, vilket kan leda till att personen köper den marknadsförda produkten eller tjänsten. En reklambyrås vardag är att arbeta med flera olika uppdrag i varierade storlekar och projektledaren kan leda runt tjugo projekt samtidigt. Projektgruppen har en ständigt tuff utmaning att överträffa sig själva och kundens önskemål för att slå igenom marknaden samt nå ut till konsumenten. Projektledaren har en viktig roll i denna process genom att både leda sina medarbetare och att motivera dem till att vara kreativa.Denna studie har som syfte att studera samt ge exempel på hur projektledare på en reklambyrå motiverar kreativiteten hos projektdeltagarna.

Cirkus Cirkör i Alby håller i gymnasium, kurser och professionell träning i nycirkus. Idag har de sin kontorsverksamhet och träningslokal i två separata byggnader men som de vill slå ihop till en byggnad - cirkushallen. Dagens cirkushall är till det yttre en anonym industrilokal med det överraskande inre. Samma känsla vill jag bevara i den ombyggda, nya cirkushallen - ett introvert yttre och ett extrovert inre..

Denna studie är en del av ett större projekt, ?Tillit och tillväxt?, angående funktionsnedsättningar i ett tillväxtperspektiv. Studien avser att undersöka vilka attityder och förhållningssätt som en arbetsgrupp har gällande anställda med någon form av funktionsnedsättning på arbetsplatsen. Två fokusgrupper med fyra deltagare i varje grupp genomfördes med avsikt att besvara syftet. Fokusgrupperna tog plats på två företag som var i enlighet med projektets ramar; Region Värmland - en större regionalstyrd organisation - och Innebandybutiken, som är ett mindre privatägt företag med en handfull anställda.Materialet från fokusgrupperna analyserades genom en tematisk analys, vilket innebar att dela upp och kategorisera samtalen i olika teman.

Detta examensarbete behandlar främst ämnesområdena kommunikation och arbetsgrupper. Vi har i denna studie genomfört kvalitiativa undersökninar med fem medarbetare i Resia-butiken i Eskilstuna. Syftet med examensarbetet är att ta föreslå hur medarbetarna kan få en bättre kommunikation och sammanhållning.Litteraturen som använts berör områdena kommunikation, förändringsledning, arbetsgrupper och Kreativitet. Alla anteckningar som gjorts har sparats och dokumenterats på en gemensam e-mail forskargruppen har. Vidare har vi använt oss av en blogg där vi beskriver var i framtagningsprocessen vi är..

SyfteAvsikten med vår studie är att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundläggande behov av att framstå som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensådan modifiering av varan påverkar dess modelivslängd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska människan skapas en bild av vadsom karaktäriserar den unika individen. Därefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förståelse för människanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen går till väga i sin konsumtiondå hennes främsta motivation är att framstå som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framståsom unika.

Arbetet ifrågasätter hur torg ser ut och används idag. Detvisar på och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvändas i framtiden. Torget representerar ett exempel påen plats och ett rum i staden, vilket också fungerar somavgränsning för arbetet. För att nå fram till målet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade på ?torget i staden?och ?människan i stadsrummet?.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och Kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

Sammandrag Rapporten ämnar att i huvudsak finna vilka faktorer som kunder värderar när de letar efter sin marknadsföringsleverantör men även vilka faktorer som gör att kunden väljer att byta byrå. Vidare för rapporten även en diskussion kring hur företagen bör göra när de ska leta efter en ny byrå. Syftet med rapporten är således att göra branschen uppmärksam på hur kunder selekterar i utbudet samt vilka saker som får samarbetet att hålla längre, men även för företagen att se hur de kan få ut mer från branschen genom att utföra en ordentlig byråvalsprocess. Arbetet bygger i huvudsak på gjorda intervjuer samt enkätundersökningar, uteslutande genomförda i Skåne. Anledningen till denna geografiska avgränsning är för att begränsa arbetets storlek med risk att den annars hade blivit för omfattande för kursen. Undersökningarna visade byråns kreativitet samt god kommunikation som de två viktigaste faktorerna. Vidare visade undersökningen också på att några av företagen hade valt sina nuvarande byråer genom etablerade bekantskaper och rekommendationer, vilket är något som teoretikerna inte råder till. Hur det kommer sig att kunden finner vissa faktorer viktigare än andra är svårt att diskutera kring, eftersom syftet med arbetet är att kartlägga dessa.

Abstract Titel: Entreprenörskap i fritidshem. Författare: Damian, Anca & Falih, Fatma (2014). Syftet med vår studie var att öka förståelsen för ett diffust begrepp som entreprenörskap i fritidshemmet. Detta gjorde vi genom att undersöka fritidspedagogers tolkningar av vad entreprenörskap innebär för deras arbete och för elevers lärande och utveckling i fritidshemmet. Vårt arbete utgår från tre frågeställningar: Hur tolkar fritidspedagoger uppdraget kring entreprenörskap i fritidshemmet som införts i Läroplanen 2011? Hur talar fritidspedagoger om att de implementerar entreprenörskap i fritidshemmets verksamhet för att lyckas med detta uppdrag? Vilka fördelar respektive nackdelar ser fritidspedagoger med detta arbetssätt? För att besvara dessa frågor har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer som metod för vår undersökning.

AbstractResource efficient manufacturing is a term that has been increasingly applied within manufacturing, where one of the key points is to reduce waste of such forms that do not add value for the end customer. By the Lean principles, there are seven plus one types of waste, in which the definition of the eighth point varies among sources. In this study, the eighth type of waste has been interpreted as the untapped creativity and competence among employees that has not been put to use. From this, our question was incubated; How can you make the most of the employees? untapped creativity and potential within manufacturing? The case study will be developed with empirical data obtained from Dometic Group by conducting interviews.From the gathered literature, it was concluded that the communication between employees contributed to an increased understanding of one another as well as it allowed for improvement in work.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur textillärare upplever att den yttre miljön i textilslöjdsalen kan påverka den kreativa processen hos eleverna och hur slöjdsalen i så fall kan utformas. Studien bygger på intervjuer med fem textillärare som är eller har varit verksamma inom grundskolan i ämnet textilslöjd.Det teoretiska forskningsperspektiv som studien utgår ifrån i huvudsak är den sociokulturella teorin som bygger på Lev Vygotskijs tankar och forskning. Vidare har perspektiv från ramfaktorteorin tagits i beaktande. Studien visar att alla de intervjuade textillärarna menar att ytorna i textilslöjdsalen, det vill säga både golvytor, väggytor, bordsytor och förvaringsytor ska vara tillräckligt stora för att de ska kunna rymma de innehållsmässiga beståndsdelar som textillärarna anser behövs för att stimulera elevernas kreativitetsutveckling. Textillärarna menar att eleverna ska ha ordentligt med arbetsytor när de arbetar och att elevernas pågående arbeten ska kunna förvaras i tillräckligt stora förvaringsutrymmen i textilslöjdsalen.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.