Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka relationen mellan olika typer av föreställningsförmåga (visuell, olfaktorisk, auditiv samt visuell bildkontroll) och kreativitet hos vuxna. Ett bekvämlighetsurval genomfördes med 86 deltagare. Instrument för självskattning av mental föreställningsförmåga i de olika sinnesmodaliteterna samt för visuell bildkontroll och kreativitet användes. En multipel regression genomfördes och en närmare granskning visade att endast visuell föreställningsförmåga signifikant predicerade poängen på kreativitetsskalan. Visuell bildkontroll låg precis över gränsen för att vara signifikant.

Den här studien syftar till att synliggöra elevers egna perspektiv och förhållningssätt till begreppet kreativitet och hur de själva anser att den kan utvecklas. Examensarbetets syfte är också att öka bildlärares förståelse av elevernas perspektiv på kreativitet så att de kan möjliggöra en kreativ bildundervisning. Hur elevers syn på kreativitet påverkas eller skiljer sig åt beroende på skolans utsagda profil undersöks också i denna studie. För att få en bred förståelse av begreppet kreativitet har jag tagit upp olika perspektiv så som fantasi, psykologi, ekonomi, filosofi och kreativitets regimer i teoridelen. Underlaget till denna studie bygger på en empirisk undersökning där jag använt mig av kvalitativa arbetsmetoder, främst i form utav intervjuer men även observationer.

Entreprenörskap är till stor del beroende av kreativitet, både för att upptäcka nya möjligheter och för att driva verksamheter. Känslotillstånd har visat sig ha en stark påverkan på kreativitet men känslotillståndets roll i entreprenörskap är relativt outforskat. Nya forskningsrön tyder på att ett dynamiskt samspel mellan negativa och positiva känslotillstånd påverkar kreativiteten positivt. Entreprenörer som upplever starka positiva och negativa känslotillstånd borde därför bli mer kreativa, vilket underlättar drivandet av verksamheten samt ökad möjlighetsidentifiering. En intervjustudie och en enkätstudie genomfördes för att undersöka sambandet.

Syftet med studien var att undersöka huruvida utsattheten för ?sunk cost-effect? och förankringseffekten ökade vid intuitivt processande jämfört med analytiskt processande. Deltagarna i studien var 78 studedenter vid psykologiska institutionen vid Göteborgs Universitet. Datainsamlingen gjordes genom en pappersenkät. En 2 × 2 - vägs ANOVA avseende bias och process gjordes för både ?sunk cost effect? och förankringseffekten i en mellanindividdesign.

I Hyllie stadsdel har 47 procent av barnen i åldrarna 6-15 utländsk bakgrund. Vilka försök görs för att få dem att känna sig delaktiga och engagerade i sitt område? Vad görs från skolans, stadsdelsförvaltningens och ideellt håll för att skapa bättre framtidsutsikter för barnen? Här finns svaren..

Detta examensarbete är en studie om hur karaktärsämneslärare inom gymnasieskolans medieprogram arbetar för att utveckla elevers kreativa förmåga. I uppsatsen synliggörs definition av kreativitet, arbetssätt för att främja kreativitet samt vad som är utmärkande för kreativa arbetsklimat. Undersökningen baseras på en kvalitativ studie i form av intervjuer som utmynnar i förståelse och handlingsmönster för de arbetssätt dessa pedagoger använder sig av för att främja kreativitet hos eleverna. Fem lärare från två olika gymnasieskolors medieprogram i skilda kommuner ingick i granskningen. Karaktärsämneslärarna definierar kreativitet med att det handlar om elevers personliga förnyelse av både tanke- och handlingsmönster.

Since January 2005 new rules have been introduced from the International Financial Reporting Standards for accounting of Business Combinations. Goodwill, which is the difference between the purchase price and the value of the net assets in an acquired firm, should no longer be amortized but should instead be treated as an object for yearly impairment tests. Nevertheless, there are many companies making the tests but not impairing goodwill. The theoretical frame of reference looks at goodwill from its two parts; true goodwill and false goodwill. False goodwill is defined as a measurement bias and constitutes a certain percentage of the operating net assets.

Uppsatsen diskuterar hur företag styr för att balanserar effektivitet och kreativitet vid produktutveckling i projektform. Vi behandlar även vilka osäkerheter som råder vid produktutveckling samt vilka egenskaper en projektledare bör ha. Vi har även behandlat olika styrsystem såsom Simons styrmodell och Stage-gate-modellen. Fallstudier har genomförts på Smurfit Kappa Group, Ferruform, Älvsbyhus AB och ABB Plast där aktörerna har varit personer med god inblick inom det berörda området. Våra tolkningar och slutsatser är inte av generell karaktär, det handlar istället om våra undersökta aktörers uppfattningar och sanningar.

Studiens syfte a?r att underso?ka la?rares syn pa? begreppet kreativitet och vad det har fo?r plats i skolan. Fo?r att na? fram till det syftet valde vi intervju som metod, da?r vi har intervjuat fyra olika ho?gstadiela?rare varav tva? av dem har musik som inriktning medan de andra tva? undervisar i bild.I syftet inga?r ocksa? att ja?mfo?ra bild- och musikla?rarnas uppfattningar av begreppet, fo?r att se om det finns skillnader mellan a?mnena. Fo?r att genomfo?ra en ja?mfo?relse valdes att utforma intervjuns fra?gesta?llningar pa? sa? sa?tt att la?rarna hade mo?jlighet att ge fria svar.

Kreativitet är en förmåga som är efterfrågad i vårt samhälle och som anses viktig i många olika sammanhang, men som är svårt att beskriva i ord och svårt att bedöma i undervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas kreativitet kan stimuleras i slöjden när de får arbeta med egna idéer. Som metod har jag använt aktionsforskning. Eleverna har fått arbeta med egna idéer och jag har samlat information med hjälp av observationer, egna loggboksanteckningar, reflektionsblad och samtal med eleverna. Som bakgrund har jag använt Vygotskijs kreativitetsteori samt annan aktuell forskning som visar på att kreativitet går att lära ut och träna och vilka faktorer som stimulerar detta lärande.

I dagens samhälle blir kreativitet och nytänkande allt viktigare för företags överlevnad och konkurrenskraft. Därmed har även behovet av kreativa personer på arbetsplatsen ökat. Studiens syfte var att undersöka om kreativitet, genom Runcos ideational scale, kunde kopplas till något personlighetsdrag i Big Five samt till hur pass kreativt en person arbetar. Detta undersöktes genom en enkät med 66 frågor i 3 delar. Enkäten lämnades ut i både pappersform och som webenkät till ett stort antal företag.

Kreativitet och Kaffesäckar är en litteratur- och fallstudie som behandlar kreativitet och hur den kan stimuleras i skolan. Samhället ställer krav på kunskap där kreativitet är en viktig faktor och skolan behöver följa utvecklingen för att möta framtidens behov. Fallstudien har gjorts bland 7:e klassare på textilslöjden. Undersökningens fokus är att se hur egen design, annorlunda material, utställning av den egna produkten påverkar kreativiteten. Projektet pågick under en termin och avslutades med utställning och modevisning på Lilla Kafferosteriet i Malmö.

Syftet med denna uppsats är att studera fyra kvinnors syn på tid, struktur och kreativitet på servicedesignbyrån Transformator design. Genom intervjuer och deltagande observation undersöker jag hur tid, struktur och kreativitet samspelar för mina informanter, och hur de använder tiden. Slutsatsen av denna studie är i korthet att kontrollen av tid är viktig för upplevelsen av tid. Strukturer, synliga och osynliga, är centrala för att se och förstå tiden och upprätthålla kontrollen av tid. Informanternas strävan är att skapa fylld tid, som är värdefull tid, och genom kontroll av tiden skapa en positiv känsla av att ha tid.

Syftet med detta arbete har varit att studera tre huvudfrågor, utveckling, bedömning och synen på kreativitet, utifrån lärarens perspektiv. Resultatet har sedan jämförts med existerande litteratur kring ämnet samt skolans styrdokument. Frågeställningarna har angripits med hjälp av efterforskningar, kvalitativa intervjuer och analys. Vårt vetenskapliga förhållningssätt har inspirerats av den hermeneutiska forskningsprocessen. Lärarna vi intervjuat är utbildade och arbetar i ämnet svenska, musik respektive bild.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur kreativt tänkande utvecklas i skolan samt hur lärarna uppmuntrar eleverna att utveckla denna förmåga främst i icke estetiska ämnen. Skolans styrdokument Lgr 11 ställer krav på utveckling av den kreativa förmågan, ett uppdrag som uppmanar till att främja elevernas lärande för att därigenom förbereda dem inför framtiden. Eleverna måste uppmuntras att utveckla och använda sin kreativitet, vilket för med sig eleven till nytänkande och sökande efter nya lösningar, först i skolarbetet och senare i det framtida arbetslivet. Med hjälp av ny och äldre litteratur om temat kreativitet i skolan samt tidigare forskning har jag byggt upp en kunskapsgrund för förståelse och tolkning av den kreativa processen i allmänhet och i skolan i synnerhet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer har jag fått inblick i hur lärarna arbetar med kreativa processer i undervisningssituationer och därtill även hur de uppfattar begreppet kreativitet. Resultat från denna undersökning ska ses i relation till teorierna jag har läst och mina egna tolkningar av det samlade analysmaterialet. Denna uppsats visar att skolan brister i kontinuitet i kreativa arbetsmetoder, det finns några kreativa arbetsmodeller och rutiner för hur skolan lär ut det kreativa tänkandet. Läraren arbetar mest intuitivt och improviserar efter behov övningar i kreativt tänkande. Nyckelord: kreativitet, fantasi, kreativt tänkande..