Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare tÀnker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmÄga inom det fria bildskapandet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare inom olika rektorsomrÄden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande Àr vÀldigt betydelsefullt för de yngre barnens lÀrande och utveckling. I resultatet framkom det ocksÄ att förskollÀrarna ser att de yngre barnens bildskapande Àr viktigt men att det fÄr en relativt liten plats i förskolans vardag.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur eleverna beskriver lÀrandet som sker i fritidshemmet och utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar:Hur beskriver eleverna att de lÀ sig under sin vistelse pÄfritidshemmet?Vad uppfattar eleverna À viktigt att lÀa sig pÄfritidshemmet?Studien Àr genomförd med en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer har genomförts pÄ ett fritidshem med tio elever i Ärskurs tvÄ.I resultatet framstÀlls tre olika teman om elevers syn pÄ lÀrande; sociala samspelet, hÀrmar och upprepar samt kreativitet. Dessa teman visar hur synen pÄ lÀrandet uppfattas av respondenterna samt vad som Àr viktigt att lÀra sig pÄ fritidshemmet. Studien visade bland annat pÄ att eleverna sÄg mer av sitt lÀrande Àn vad vi hade förvÀntat.

AnvĂ€ndningen av tillfĂ€llig arbetskraft ökar och Ă€r numera ofta en integrerad del i mĂ„nga verksamheter. TillfĂ€lligt anstĂ€llda har generellt sett sĂ€mre förbindelser med verksamheterna dĂ€r de arbetar. I samband med att fenomenet ökar uppkommer frĂ„gor kring vad det skapar för sorts arbetsklimat och relationer pĂ„ arbetsplatsen. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilken sorts psykologiskt kontrakt som finns mellan tillfĂ€lligt anstĂ€llda och verksamheterna som de arbetar pĂ„.FrĂ„gestĂ€llningar:Har bemanningspersonalen ett transaktionellt eller relationellt kontrakt till enheterna som de arbetar pĂ„?Är kontraktet mellan enheterna och bemanningspersonalen balanserat?Uppsatsen utgĂ„r ifrĂ„n personal frĂ„n bemanningscentrum i NynĂ€shamns kommun samt de verksamheter som de arbetar pĂ„.

Prefabricering eller platsbyggt hus? MÄnga stÀller sig den frÄgan. Vad finns det för fördelar respektive nackdelar med prefabgentemot platsbyggt hus? Vilka ritningar behövs och hur gÄr man tillvÀga?Detta examensarbete Àr en framtagning pÄ hur man anpassar ett smÄhus till prefabricering.Platsbyggt hus Àr ett hus som byggs pÄ plats. Material fraktas dit, förvaras och kapas.Den vanligaste byggmetoden för byggande av hus.Prefabricering av hus Àr dÀremot ett hus som byggs i en fabrik eller industri.

The design process of an interaction design student is mostly collaborative and computer oriented. Based on this, it?s hard to believe that we have not yet found a tool that will facilitate our needs. With this in mind, which elements do we need to promote collaboration in a virtual design process? This thesis will include design processes, collaboration, creativity and virtual awareness, amongst others.

Den hÀr uppsatsen syftar till att ta reda pÄ om det finns nÄgot samband mellan social kompetens och stress. I uppsatsen presenteras vad social kompetens Àr och vad stress Àr. Sambandet har undersökts med hjÀlp av enkÀt med 16 slutna frÄgor, 8 som handlar om social kompetens och 8 som handlar om stress och en öppen frÄga pÄ slutet. Urvalet, som var ett bekvÀmlighetsurval, var 60 anstÀllda pÄ olika arbetsplatser i Karlskrona, av dem erhölls 52 svar. Med hjÀlp av en Pearsonkorrelation och en fenomenologisk analys visade det sig att det finns ett samband mellan social kompetens och stress.

Missbruk av alkohol och droger förekommer pÄ alla arbetsplatser. I samband med rehabiliteringsutredningar gÀllande missbruk- och beroendeproblem framkom det i flera fall att arbetskamrater och Àven chefer under flera Ärs tid hade kÀnt till eller misstÀnkt att medarbetaren haft missbruksproblem. FöretagshÀlsovÄrden Previa i Malmö sammanstÀllde en utbildning som riktades till chefer samt fackliga företrÀdare pÄ Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS. Syfte: Avsikten med denna rapport var att följa upp vad de som deltagit i utbildningen ansÄg om upplÀgget med att arbetsgivaren och företagshÀlsovÄrden höll utbildningen tillsammans och vad man ansÄg om att utbildningen var obligatorisk. Det var Àven intressant att fÄ veta om man kÀnde till att det fanns en alkohol- och drogpolicy pÄ arbetsplatsen och om man upplevde att utbildningen haft ett vÀrde för egen del.

För att kunna hantera konflikter krÀvs olika kompetenser, vilka som krÀvs och hur vi behÀrskar dessa genom olika erfarenheter som vi skapat oss i olika sammanhang Àr en central frÄga i denna studie. Denna studie syftar till att undersöka vilka kompetenser sektionschefer inom statliga myndigheter upplever sig behöva för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen mellan sina medarbetare. Vi vill ocksÄ belysa under vilka omstÀndigheter de samlat pÄ sig dessa erfarenheter. För att besvara syftet tog vi hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: ?vilka kompetenser anser sektionschefer vara relevanta för att hantera en konflikt??, ?vilka tidigare erfarenheter anser de vara anvÀndbara?? samt ?hur anvÀnder de sig av tidigare erfarenheter för att hantera konflikter pÄ arbetsplatsen??.

Syftet med studien Àr att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ personalens relation till brukarna pÄ ett korttidshem för flerfunktionshindrade ungdomar och unga vuxna, samt att granska hur dessa faktorer influerar varandra. Data har insamlats i huvudsak genom djupintervjuer men ocksÄ utifrÄn ett sjÀlvetnografiskt förhÄllningssÀtt. Analysmetoden som anvÀnts Àr Grounded Theory. Resultatet av studien visar att vÄrdpersonalens relation till brukarna kan kopplas till den nivÄ av relationell trygghet som upplevs gentemot brukarna pÄ korttidshemmet. Den relationella tryggheten pÄverkas i sin tur av vÄrdgivarens personlighet, det upplevda relationella djupet mellan vÄrdgivaren och brukaren, samt graden av upplevd arbetsrelaterad stabilitet.

Uppsatsens syfte Àr att finna en retoriskt baserad metod för att utvÀrdera demokratisk kvalitet i specifika situationer pÄ arbetsplatser. Denna metod ska kunna anvÀndas av en retorikkonsult eller en personalchef pÄ ett företag för att fÄ en uppfattning om förutsÀttningarna för medbestÀmmande bland de anstÀllda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgÄr frÄn en hypotes; att förutsÀttning för arbetsplatsdemokrati gÄr att bedöma i tillgÄngen till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fÀltundersökning pÄ arbetsplatsen Nutek och en specifik situation dÀr, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

The swedish education system in general and the swedish gymnasium in particular is at the point of a thorough reform of the guidelines in education. One major difference given in the guidelines is that the former core subject of arts education is abandoned in favour of making history a mandatory class. This despite the curriculum outlined in 1994 remains. Through comparativ text analysis of the documents and reports outlining this reform and defining the curriculum as well as the guidelines for the education system this study aims to point out the reasons for this change. Through in depth interviews with teachers, educators and authorities in addition to readings of contemporary research on arts in education the study will depict a larger picture of the scheme of things.

Syftet med studien Àr att undersöka om det nya personlighetsformulÀret Pers Q fungerar pÄ ungdomar samt studera eventuella könsskillnader i personlighet. Vidare undersöks om bakgrundsvariablerna Ärskurs, syskonplacering, sociokulturell bakgrund samt sjÀlvuppskattad skolprestation har samband med personligheten. Studien Àr ett led i utprövningen av Pers Q som mÀter verifierade personlighetsfaktorer med validitet för arbetskriterier. Respondenterna bestÄr av 138 killar och 233 tjejer frÄn gymnasiet (n=371). En explorativ principalkomponentanalys verifierade en tidigare faktorstruktur med sju personlighetsfaktorer: Omtanke om andra (alfa ,87), Noggrannhet (,84), Social förmÄga (,84), Kreativitet (,82), Humörinstabilitet (,77), StresstÄlighet (,76) samt SjÀlvförtroende (,72).

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

Syftet med vÄr undersökning var att se om man genom olika övningar kunde stimulera barns skrivlust. UtgÄngspunkten var att övningarna hade en mottagare och att skrivlusten var det viktigaste, inte skrivandet av en korrekt text. Skrivövningarna hade olika teman, bl.a. musik, sagor, drama och bilder. Undersökningen genomfördes pÄ en skola, dÀr undersökningsklassen bestod av 12 fjÀrdeklassare och 10 femteklassare.

Syftet med studien har varit att undersöka hur nĂ„gra elever som har Aspergers syndrom upplever trĂ€- och metallslöjdsundervisningen samt deras tankar och erfarenheter av Ă€mnet.Övergripande syfte Ă€r att, ur ett inifrĂ„nperspektiv, ta del av upplevelser, tankar och erfarenheter frĂ„n elever samt författare vilka sjĂ€lva har Aspergers syndrom.Bakgrunden startar med en sammanfattning av studien Kniven flyger ? hur nĂ„gra trĂ€- och metallslöjdslĂ€rare utformar sin undervisning för elever som har neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar(Jakobsson Löfgren, 2010). Vidare beskrivs Aspergers syndrom ur ett utifrĂ„n samt inifrĂ„nperspektiv. DĂ€refter redogörs för begreppen en skola för alla, delaktighet, diagnosens vara eller icke vara, följt av Lpo94 och kursplanen i slöjd. Avsnittet avslutas med att beskriva kreativitet och skapande samt begreppet KASAM.Metoden har varit en tolkning utifrĂ„n respondenternas skriftliga svar, med en hermeneutisk fenomenologisk ansats.