SAMMANFATTNING Mobbing Àr ett dolt men vÀlkÀnt problem pÄ mÄnga svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats Àr; hur informanterna upplever, beskriver och förstÄr mobbning pÄ arbetsplatsen. Genom att lÄta ett antal personer som sjÀlva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning sjÀlva berÀtta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frÄgestÀllningar:Vad berÀttar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har anvÀnts.

VÄrt syfte med denna fallstudie Àr att undersöka, beskriva och förklara hur man kan skapa och frÀmja ett kreativt klimat i tillverkande organisationer för att pÄ sÄ sÀtt skapa innovationer som kan ge organisationen försprÄng i konkurrensen pÄ den marknad de agerar pÄ. Vi har i vÄr fallstudie funnit att företag idag, för att kunna försvara sin plats pÄ en konkurrensutsatt marknad, behöver vara innovativa och nytÀnkande. Vi har kommit fram till att kommunikation och inre motivation Àr viktiga komponenter för att skapa ett klimat som frÀmjar innovationer. Genom att ge medarbetare rÀtt verktyg blir samtliga lÀnkar i organisationen viktiga i detta arbete..

Introduktion: AmbulanssjukvÄrden har sedan 1800-talet förÀndrats, frÄn att vara ett rent transportmedel Àr i dagslÀget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsÀtts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt pÄfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sÀmre mental hÀlsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd pÄ arbetsplatsen efter psykiskt pÄfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt pÄfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. StödÄtgÀrder finns tillgÀngliga frÄn arbetsplatsen efter psykiskt pÄfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger pÄ individen att söka stöd.

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

Denna uppsats behandlar dagens mediala samhÀlle dÀr det blir allt svÄrare för marknadskommunikatörer att nÄ ut med sitt budskap och skapa en mening hos mottagarna. De som lever i dagens samhÀlle har utvecklat en reklambarriÀr som gör att vi inte lÀngre uppmÀrksammar reklam sÄ som vi gjorde för ett antal Är sedan. Okonventionella förhÄllningssÀtt Àr ibland lösningen för att nÄ ut och förbi reklambarriÀren hos konsumenter som tröttnat pÄ traditionell reklam. I takt med att medielandskapet stÀndigt utvecklas blir konsumenten svÄrare att attrahera. Det har lett till att reklambranschen har blivit tvungna att utveckla sina metoder och tillvÀgagÄngssÀtt för att nÄ ut.Olika faktorer som mÄlgrupp, trender, kunder och varumÀrkesassociationen spelar roll dÄ en kampanj ska formas.

Det blir allt viktigare att som organisation skaffa sig hÄllbara verktyg i skapandet av ett dagligt lÀrande i syfte att stÀndigt förbÀttra och utveckla verksamheten för att kunna stÀrka sin konkurrenskraft. PÄ senare Är har chefsrollen alltmer kommit att handla om att leda och coacha sina medarbetare till lÀrande och utveckling. Syftet med denna studie var att, med utgÄngspunkt i en av Scanias fem ledarskapsprinciper ?Bygg kunnande genom kontinuerligt lÀrande?, undersöka hur första linjens chefer pÄ Scania stimulerar dagligt lÀrande pÄ arbetsplatsen. Tio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes.

Denna studies syfte var att ta reda pÄ hur skogen kan anvÀndas som pedagogiskt hjÀlpmedel i slöjdundervisning. Vilka möjligheter ger en skolskog eleverna att utveckla sin kreativitet och fantasi? Genom en fallstudie pÄ en stor skola i en norrlÀndsk stad har lÀrare och elever i Är tre till fem intervjuats om sin skolskog samt observerats dÀr. De Àmnen som behandlats har varit skolskogsundervisning och slöjdundervisning. Resultat som framkommit Àr att elevernas hjÀlpbehov minskar och att de Àr mindre stressade över att hinna med sin uppgift.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ förÀldrars uppfattning om vilket vÀrde och innehÄll som utomhuspedagogiken har för deras barns lÀrande. Nio förÀldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Resultatet visar att förÀldrarnas insikt och kunskap om innehÄll och vÀrde i utomhuspedagogiken Àr viktig för helheten omkring barnens lÀrprocesser NÀr förÀldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hÀlsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lÀrandet sÄ blir de delaktiga inte bara i sina barns lÀrprocesser utan Àven i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

Mitt examensarbete handlar om en fantastisk resa bland sjuttio barn inom fritidsverksamheten i en skola i södra SkÄne. Det bÀrande syftet med detta arbete var att undersöka pÄ vilket sÀtt estetiskt skapande med bild och form kan frÀmja barns kreativitet och fantasi genom erfarenheter av utomhusobservationer. För att kunna utföra detta arbete har jag tagit hjÀlp av utemiljön dÀr barnen fÄr uppleva naturen pÄ sin egen skolgÄrd dÀr alla sinnen samverkar. Tillsammans med barnen egna naturupplevelser och observationer introducerade jag i samarbete med en fritidspedagog temat "blommor av skrÀp". Denna iscensÀttning ligger till grund för följande syfte: PÄ vilket sÀtt arbetar barnen med estetiskt skapande i bild och form som utgÄngspunkt frÄn utomhusobservationer och Ätervinningsmaterial? För att fÄ svar pÄ min undersökning och fÄ en djupare kunskap om hela verksamheten har jag förutom observationer, intervjuad tre lÀrare och Ätta barn för att fÄ syn bland annat pÄ deras tankar kring kreativitet och fantasi.

VÄrt samhÀlle prÀglas av stora förÀndringar och sÄ Àr det Àven i arbetslivet. Det Àr av stort intresse att undersöka vad organisationer kan göra för att skapa de bÀsta arbetsvillkoren för anstÀllda. Studien avser att ta ett helhetsgrepp pÄ anstÀlldas arbetsattityder utifrÄn ett hÄllbarhetsperspektiv och prövar prediktorer för en hÄllbar utveckling pÄ arbetsplatsen. Datamaterialet bestÄr av en medarbetarundersökning vid en statlig myndighet (N=111, svarsfrekvensen=89 %). Resultatet av regressionsanalyser antyder att ett hÄllbart arbetsliv dÀr anstÀllda kÀnner arbetstillfredsstÀllelse, engagemang, och upplever tillit kan skapas om de anstÀllda fÄr möjlighet till delaktighet, stöd frÄn sin nÀrmaste chef och upplever sig ha en bra ledning samt en effektiv organisation..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur skapande mÀnniskor beskriver inspiration i sina skapandeprocesser genom att analysera texter skrivna utav fem olika skapande mÀnniskor sjÀlva. Birger Gerhardsson (2014) har skrivit i Nationalencyklopedin att inspiration Àr ett andligt fenomen som övergÄr mÀnniskans förmÄga. Vidare i uppsatsen beskrivs den tidigare forskning och teori som funnits inom inspiration och kreativitet. Metoden som anvÀnts Àr textanalys och det för att kunna analysera vad det Àr författarna verkligen menar. Uppsatsen tar Àven upp kreativitet i relation till inspiration dÄ de Àr tvÄ begrepp som relaterar till varandra.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen. Studien identifierar vilka betydelsefulla faktorer och aktörer som pÄverkar medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen, samt vilka av dessa som Àr mest centrala. VÄr avsikt Àr Àven att göra en jÀmförelse mellan tvÄ personalgrupper i den studerade organisationen. Empirin samlades in via intervjuer med en kompletterande enkÀt. Resultatet visar att det finns ett flertal betydelsefulla faktorer och aktörer för medarbetares benÀgenhet att stanna kvar pÄ arbetsplatsen och dÀr uppvisar de tvÄ personalgrupperna stora likheter. De mest centrala faktorerna och aktörerna Àr social gemenskap, anstÀllningstrygghet samt intressanta och utmanande arbetsuppgifter.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap Àr en del av yrket mÄnga nyutexaminerade sjuksköterskor kÀnner sig oförberedda pÄ och att det kan vara svÄrt att ta den arbetsledande rollen pÄ arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fÄtt frÄn utbildning samt vilket stöd de fÄtt frÄn arbetsplatsen för att leda det patientnÀra omvÄrdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

I dagens vÀrld utvecklas nya kommunikationsmedel, och metoder för att kommunicera och organisera sig förÀndras snabbt. Det skapar nya förutsÀttningar för sociala rörelser. Kulturjam Àr en proteststrategi mot de dominerande symbolerna i samhÀllet. Dessa symboler vill man dekonstruera, och vÀnda dem mot deras ursprungliga syften. Kulturjam Àr en löst strukturerad rörelse, utan ett centrum, utan en bestÀmmande ledning, men med mycket kommunikation, innovation och gemensamma handlingar.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.