Arbetsterapeutens uppgift Àr att frÀmja delaktighet i aktiviteter i dagliga livet [ADL]. Forskning visar att personer över 65 Är och som bor i ordinÀrt boende, kommer att öka i framtiden. Arbetsterapeuten behöver dÀrför följa med i den utveckling som sker för att tillgodose behovet av innovativ vÀlfÀrdsteknologi, för att frÀmja aktiviteter för Àldre personer i ordinÀrt boende. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva och ge en översikt över innovativ vÀlfÀrdsteknologi som kan anvÀndas som intervention för att frÀmja delaktighet i aktivitet för Àldre personer i ordinÀrt boende. Datainsamling genomfördes genom sökningar i databaser tillgÀngliga via LuleÄ tekniska universitetsbibliotek.

I dagens samhÀlle blir befolkningen allt Àldre och antalet personer över 80 Är ökar. MÄnga Àldre vill bo kvar hemma sÄ lÀnge som möjligt, men Àldre som upplever dÄlig hÀlsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett sÀrskilt boende. Syftet med vÄr studie var att undersöka de Àldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss pÄ Àldre som bor kvar hemma och de som flyttat till sÀrskilt boende. VÄr studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..

Personer med demenssjukdomar ökar i samhÀllet. Utvecklingen av demenssjukdom följs ofta av förÀndring av beteende, emotionell labilitet och förÀndrad sinnestÀmning. Personer med demenssjukdom kan Àven förÀndras i personlighet vilket kan leda till aggressivitet. Samtliga boende kan pÄverkas med ökad oro och otrygghet nÀr aggressiva situationer förekommer pÄ sÀrskilt boende. Det huvudsakliga syftet med studien var att belysa bemötande och omgivningsfaktorers betydelse i omvÄrdnad av personer med demenssjukdom pÄ sÀrskilt boende.

Denna studie syftar till att belysa hur erfarna psykoterapeuter ser pÄ kreativitet och kreativa processer i psykoterapi samt vilka erfarenheter de har av den psykoterapeutiska relationens betydelse för kreativiteten. Studien baseras pÄ kvalitativ deskriptiv forskningsmetod med fenomenologisk och hermeneutiskt perspektiv. Resultatetet framtogs genom en strukturell fenomenologisk analys av Ätta semistrukturerade intervjuer. I studien framkommer att flexibilitet och öppenhet i att bemöta klienter utifrÄn ett personligt och samtidigt professionellt sÀtt bidrar till att ett kreativt klimat kan skapas. Vidare betydelsefullt för en kreativ terapisituation Àr att en tillitsfull relation skapas mellan klienten och psykoterapeuten.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att jag vill dokumentera min kreativa process frÄn första gÄngen jag börja skriva nytt material, till att för första gÄngen framföra det för en publik för att sedan utveckla till en hel (examens) konsert. HuvudfrÄga: hur fungerar min kreativa process och hur förhÄller jag mig till den? Jag har anvÀnt mig av att skriva processdagbok under ett och ett halvt Är. Jag har kommit fram till att jag i min kreativitet behöver vara strukturerad och ha ett visst mÄtt av disciplin och rutiner och försöka hÄlla en distans mellan mig och mitt skapande och samtidigt vÄga vara öppen och driva processen framÄt Àven om jag inte riktigt vet vad slutmÄlet blir.Min uppfattning om ordet kreativitet har ocksÄ under arbetet med denna uppsats förÀndrats. FrÄn att vara nÄgot abstrakt och mystiskt med en bild av att de som kallades kreativa var speciella mÀnniskor, genier, som mer eller mindre hade en speciell gÄva till en uppfattning om att kreativitet Àr en egenskap vi alla har som med rÀtt förutsÀttningar och sammanhang kan övas och utvecklas..

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Att studera hur företagsledningen i skandinaviska upplevelseorganisationer drar nytta av anstÀlldas kreativa förmÄga, genom att stimulera till ett kreativt arbetsklimat och tillvarata de anstÀlldas idéer..

Vi Àmnar, med denna uppsats, att utforska det kreativa omrÄdet efter ett fenomen vi valt att kalla för Det kreativa samarbetet. Uppsatsen undersöker om huruvida en arsenal av kreatörer inom olika kompetensomrÄden kan vÀgas mot den ensamma kreatörens arbetssÀtt. Sammanfattningsvis vill vi undersöka kombinationen av de tvÄ begreppen kreativitet och samarbete och dessas inverkan pÄ en arbetsprocess inom kreativt skapande..

Syftet med denna studie var att studera hur yrkesverksamma lÀrare i förskolan, och lÀrare i skolans tidigare Är, resonerar kring och uppfattar kreativt arbete kopplat till verbal sprÄkutveckling. För att nÄ detta syfte gavs enkÀtintervjuer ut till tio stycken lÀrare i vardera av dessa tvÄ yrkesgrupper. NÀr dessa sammanfattats gjordes en jÀmförelse med bakgrunden för att se hur lÀrarnas uppfattningar relaterades till tidigare forskning i Àmnet. Resultatet visade att de flesta lÀrarna arbetar medvetet med kreativitet och verbal sprÄkutveckling kopplat till varandra och att de hade flera idéer om hur man arbetar pÄ detta vis. Slutsatser vi dragit utifrÄn detta Àr att lÀrare Àr medvetna om hur kreativitet kan anvÀndas för att stödja sprÄkutvecklingen och att de försöker arbeta pÄ sÄ vis..

Andelen Ă€ldre ökar stĂ€ndigt i samhĂ€llet. MĂ„nga av dessa Ă€ldre behöver flytta till sĂ€rskilt boende för att fĂ„ den hjĂ€lp och omvĂ„rdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vĂ„r kunskap inom detta omrĂ„de för att ta hand om de Ă€ldre pĂ„ ett bra sĂ€tt.Syftet med studien var att beskriva Ă€ldres upplevelser i samband med flytten frĂ„n det egna hemmet till ett sĂ€rskilt boende.Metoden som anvĂ€ndes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frĂ„gor. FrĂ„gorna handlade om tankar och kĂ€nslor inför, under och efter flytt. Åtta Ă€ldre personer som flyttat till sĂ€rskilt boende senaste Ă„ret deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var nĂ„got som framkom tydligt under intervjuerna.

Bakgrund: De flesta företag lever idag under ett stort konkurrenstryck som tvingar dem att stÀndigt utveckla, förbÀttra och anpassa sig. NÄgra aspekter som styrs och kontrolleras som Àr av vikt för ett företags agerande och hanterande av konkurrensen Àr lÀrande, information samt kreativitet. Genom att studera tvÄ fallföretag har vi försökt utröna hur aspekterna hanteras och balanseras i respektive verksamhet. Syfte: Med uppsatsen avser vi att a) beskriva strukturen och styrningen i tvÄ företag med olika förutsÀttningar samt med den beskrivningen som grund b) diskutera möjliga vÀgar för företagen att förbÀttra förutsÀttningarna för lÀrande och kreativitet. Genomförande: Vi har genomfört en etnografiliknande studie baserad pÄ observationer och intervjuer i tvÄ fallföretag.

Enligt Lpfö98 skall den pedagogiska miljön skapa en trygghet samtidigt som den skall locka till lek och lĂ€rande. Leken skall Ă€ven stimulera barnens fantasi och kreativitet. Även forskningen har visat att den pedagogiska miljön Ă€r viktig för barnens lek, fantasi och kreativitet. För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas enligt lĂ€roplanens mĂ„l Ă€r det viktigt att skapa miljöer dĂ€r barnen inspireras till olika sorters aktiviteter och handlingar samt till utforskande och upptĂ€ckande. Undersöknings syfte har varit att studera förskolebarnens förhĂ„llningssĂ€tt till den pedagogiska miljön i förskolan genom leken, fantasin och kreativiteten. Som metod anvĂ€ndes observationer med hjĂ€lp av videokamera som Ă€r en del i en kvalitativ metodansats och observationerna gjordes i en förskola dĂ€r det under studiens gĂ„ng gick tretton barn.

Bakgrunden till denna studie utgÄr frÄn vÄra egna erfarenheter av att undervisningen i Ärskurs 1-3 ofta Àr styrd, och har en avsaknad av lekfulla och kreativa inslag, vilket Àven forskning visar. Graden av styrning innebÀr dÀrmed ett problem. Stöd för lek och kreativitet i undervisningen för elevers lÀrande gÄr att finna i skolans lÀroplan och litteraturen. Detta har lett till en undran över lÀrares syn pÄ betydelsen av lek och kreativitet i undervisningen. Syftet med studien Àr att analysera en antal lÀrares uppfattningar av lekens och kreativitetens betydelse för elevers lÀrande i undervisningen.

Du mÄste inte vara utbildad för att filosofera,du mÄste inte ha en Äsikt för att ifrÄgasÀtta,du mÄste ej heller tvunget vara irrationell för att tro.Men blind Àro den som underkastar sig den institutionaliseradeoch med tolkningsföretrÀde systematiserade auktoritetsom utger sig för att ha den enda sanningennÀr vi inte ens med sÀkerhet kan veta om vi existerar sÄ som vi tror att vi gör..