VÄrt syfte var att undersöka hur kreativitet, motivation och engagemang spelar in som viktiga faktorer för att skapa en mer kreativ och engagerad skola? Vi har gjort en jÀmförande empirisk studie med Àmnena Bild, Estetisk verksamhet och Religionskunskap. Resultatet visar att intresse, engagemang och kreativitet var starkare i de estetiska Àmnena Àn i Religionskunskap. Slutsatsen Àr att vi ser en tydlig tendens dÀr kommunikativa nyttan av de estetiska Àmnena Àr oumbÀrliga i dagens skola. Motivationen för religionsÀmnet behöver ocksÄ stÀrkas, varför ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt Àr nödvÀndigt!.

FörsÀmrat nutritionsstatus Àr ett vanligt förekommande problem hos Àldre och en av orsakerna kan vara nedsÀttning i den kognitiva förmÄgan. Ytterligare faktorer som kan pÄverka försÀmrat nutritionsstatus Àr nÀr Àldre bor pÄ sÀrskilt boende eller Àr ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan Àldres kognition och nutritionsstatus i relation till Älder och kön, med fokus pÄ Àldre som bodde pÄ sÀrskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde pÄ redan insamlat material frÄn SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk anvÀndes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Hur en mÀnniska bor har stor betydelse för livskvaliteten och för möjligheterna att skapa goda levnadsvillkor. Detta Àr inte minst viktigt för personer med sÀrskilda behov. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade reglerar rÀtten till insatser och en av dessa insatser Àr sÀrskilt boende med stöd och service. Syftet med studien var att undersöka hur tvÄ kommuner möter ansökningar om sÀrskilt boende för vuxna funktionshindrade. Genom att utföra kvalitativa intervjuer med kommunernas handikappchefer och LSS-handlÀggare, representanter för intresseorganisationer för utvecklingsstörda och psykiskt funktionshindrade ville vi fÄ en uppfattning om personer som Àr insatsberÀttigade fÄr sina behov tillgodosedda.

Examensarbete om moderna husbÄtar med Sverige som utgÄngspunkt..

Bakgrund: FörutsÀttningarna för sjukgymnasters arbete pÄ sÀrskilt boende ser olika ut beroende pÄ brukarantal, möjlighet att vara tillgÀnglig samt resurser frÄn kommunen. Flera studier visar pÄ att resursbrist försvÄrar sjukgymnasters arbete och att det Àr svÄrt att tillgodose brukarnas behov nÀr sjukgymnasterna har det medicinska rehabiliteringsansvaret för ett stort antal brukare. Rehabilitering sker pÄ specifik och allmÀn nivÄ, och till stor del genom omvÄrdnadspersonal. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters upplevelser av sitt arbete pÄ sÀrskilt boende för Àldre. Metod: Datainsamling skedde genom sju semistrukturerade intervjuer med sjukgymnaster som arbetade pÄ sÀrskilt boende.

Syftet med detta arbete a?r att besvara fra?gesta?llningen ?Hur pa?verkar kamerastyrningen i en applikation den sociala interaktionen vid utsta?llningar i offentliga miljo?er??. Arbetet bygger pa? teorier fra?n social studies och ma?nniska- datorinteraktion.En fo?rstudie fo?r att underso?ka ma?lgruppen och deras behov av anva?ndargra?nssnittets funktion och grafiska element la?g till grund fo?r att skapa applikationen. En fa?ltobservation utfo?rdes sedan pa? Arena Sko?vde da?r applikationen sta?lldes ut i en monter som kompletterades med en enka?t fo?r att sa?kersta?lla applikationens anva?ndarbarhet.Resultatet av underso?kningen visar inte att det finns na?gra uppenbara skillnader mellan tva? kamerastyrningar och social interaktion.

Gemensamma bostadsgÄrdar kan fungera som en plats dÀr de boende kan mötas och knyta sociala band, vilket kan bidra till en tryggare bostadsmiljö. MÀnniskor anvÀnder sin bostadsgÄrd pÄ olika sÀtt och i olika stor utstrÀckning och har dÀrmed skiftande krav och förvÀntningar pÄ gÄrden. För mÄnga mÀnniskor fyller gÄrden frÀmst ett syfte som utsikt frÄn fönstret eller som en plats de passerar, medan andra anvÀnder gÄrden mer aktivt. Men gÄrden har möjlighet att bli en vÀrdefull del av mÀnniskors boende. Denna uppsats, som utgörs av litteraturstudier, har som syfte att identifiera de egenskaper och funktioner som gör att en bostadsgÄrd uppskattas av de boende.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

Varje dag kommer det nya rön om hur vÄra levnadsvanor pÄverkar vÄr planet. I allt vi gör frÄn bilkörning, konsumtionsvanor och inte minst i vÄrt boende. Som en reaktion pÄ dagens "slit och slÀng"-samhÀlle har ekobyrörelsen vÀxt fram ur 60- och 70-talens gröna vÄg. Att leva i harmoni med naturen i ett kollektiv, dÀr samtliga av de boende i byn hjÀlper till med byns förvaltning. Tuggelite, Sveriges första ekoby, invigdes 1984 i Karlstad.

Bakgrund: Sömnen Àr ett av vÄra grundlÀggande behov och Àr viktig för vÄr hÀlsa och vÀlbefinnande. Sömnproblem Àr vanligt bland Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva effekter av icke farmakologiska ÄtgÀrder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vÄrdas pÄ sÀrskilt boende.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn Ätta kvantitativa artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultatet av analysen redovisas utifrÄn följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, Àndrade vÄrdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska ÄtgÀrder kan minska sömnproblem hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika ÄtgÀrderna.

Denna studie Àr en utvÀrdering av boende i trÀningslÀgenhet i GÀvle kommun. Boende i trÀningslÀgenhet Àr ett bistÄnd som beviljas av socialtjÀnstens Vuxenteam. Syftet Àr att mÀnniskor som inte bedöms klara eget boende, eller av olika anledningar inte kan fÄ ett eget kontrakt, ska genom en trÀningslÀgenhet ges möjlighet att prova eget boende. Det finns tvÄ övergripande syften med studien, dels att undersöka hur insatsen ser ut och hur den fungerar (teknisk kvalitet) dels att undersöka hur klienterna upplever hur det Àr att bo i trÀningslÀgenhet (funktionell kvalitet). Studien har genomförts med hjÀlp av bÄde kvalitativ och kvantitativ metod, och dÀr intervjuer och aktstudier anvÀnts som datainsamlingsmetod.

Studien Àr genomförd pÄ Ingseredsstiftelsen, vilken finns i Stadsmissionens regi sedan 1988. Ingseredsstiftelsen Àr ett boende för missbrukare och personer med psykisk ohÀlsa och tar emot mÀn och kvinnor mellan 20-65 Är. Man kan fÄ en plats pÄ boendet genom Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd (LRV), Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd (LPT), Lagen om vÄrd av unga (LVU), Lagen om vÄrd av missbrukare (LVM) och SocialtjÀnstlagen (SoL). Fem av de anstÀllda pÄ boendet arbetar som kontaktpersoner vilka har som huvuduppgifter att följa socialsekreterarens arbetsplan och att göra en genomförandeplan utifrÄn denna. De ska ocksÄ ta kontakt med olika myndigheter, hitta anhöriga men ocksÄ se till att de boendes sjÀlvförtroende ökar.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av totalt Ätta intervjuer med boende och personal samt tvÄ deltagande observationer.

Blandat boende Àr ett begrepp som betecknar ambitionen om blandade bostadskategorier pÄ kvartersnivÄ med övergripande syfte att motverka eller minska segregation. Detta ideal omfattar, dels fysiska aspekter i bostadssammansÀttning som: upplÄtelseformer, hustyper och lÀgenhetsstorlekar, dels sociala aspekter i form av blandad befolkningssammansÀttning. I en tid dÀr rapporteringen i media kring segregationsproblematik ökar, bÄde internationellt som nationellt, finns belÀgg för att det skulle vara av intresse att undersöka pÄ vilket sÀtt blandat boende Àr ett nutida ideal och strategi som förekommer i svensk översiktsplanering. Undersökningen som genomförts har tagit avstamp frÄn en forskningsöversikt som redogör för synen pÄ blandat boende genom olika planeringshistoriska strömningar, samt slutsatser frÄn tidigare forskning pÄ blandat boende som utvÀrderat verktyg och strategier för att realisera ambitionen genom olika program och styrmedel. Forskningsöverblicken har inletts med en redogörelse och diskussion kring begreppet blandat boende, samt ÄskÄdliggjort de relaterade begrepp som blandat boende kan kopplas till.

FörsÀmrat nutritionsstatus Àr ett vanligt förekommande problem hos Àldre och en av orsakerna kan vara nedsÀttning i den kognitiva förmÄgan. Ytterligare faktorer som kan pÄverka försÀmrat nutritionsstatus Àr nÀr Àldre bor pÄ sÀrskilt boende eller Àr ensamboende i eget boende. Syftet var att beskriva samband mellan Àldres kognition och nutritionsstatus i relation till Älder och kön, med fokus pÄ Àldre som bodde pÄ sÀrskilt boende eller var ensamboende i eget boende. Studien hade en kvantitativ ansats och byggde pÄ redan insamlat material frÄn SNAC-B (the Swedish National study on Aging and Care i Blekinge). Deskriptiv och analyserande statistisk anvÀndes i studien för att beskriva materialet samt undersöka samband.