Fyrtiotalisterna i vÄr studie vill inte sitta och titta pÄ vad som hÀnder. De vill i allra högsta grad vara med dÀr det hÀnder och vara med och pÄverka sin situation. VÄra fyrtiotalister hÄller sig informerade och uppdaterade om vad som hÀnder i samhÀllet. De Àr vana att resa och de vill kunna vÀlja. Med vÄr studie som bakgrund har vi upptÀckt att fyrtiotalisterna inte villigt tar pÄ sig den roll som samhÀllet idag förvÀntar sig av en Àldre person.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur nyexaminerade lÀrare i idrott och hÀlsa arbetar med kunskapskraven för takt och rytm samt hur de bedömer elever i Ärskurs 6 utifrÄn dessa.Hur bedömer lÀrarna elever utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? inom kunskapskravet för takt och rytm i Lgr 11?Hur definierar lÀrarna begreppen takt och rytm?Vilka resurser upplever lÀrarna har betydelse för arbetet med bedömning utifrÄn kunskapskraven för takt och rytm?MetodEn film producerades dÀr tvÄ elevers kunskaper och fÀrdigheter inom takt och rytm var i fokus. Sex stycken nyexaminerade idrottslÀrare fick sedan titta pÄ filmen och bedöma eleverna utifrÄn vÀrdeorden ?till viss del?, ?relativt vÀl? och ?vÀl? i kunskapskraven för takt och rytm i Lgr11. Sedan genomfördes intervjuer med samtliga idrottslÀrare för att fÄ en inblick i hur de anvÀnde vÀrdeorden och hur de arbetar med bedömning inom takt och rytm samt hur de resonerar om vilka resurser som kan inverka pÄ undervisningen och bedömningen.ResultatIdrottslÀrarna hade skilda meningar bÄde gÀllande vad vÀrdeorden innebar och i bedömningen av eleverna.

Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ÀmnesomrÄdena i skolsammanhang. Syftet Àr att undersöka vad flickor tÀnker om Àmnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pÄverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 3. I undersökningen anvÀndes intervjuer, fokussamtal och enkÀter. Resultaten visar att ett personligt Àmnesintresse, den egna förmÄgan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vÀljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Bakgrund: Studier visar att smÀrta Àr vanligt förekommande hos Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Dock kan det vara svÄrupptÀckt speciellt hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord. Demens Àr ett samlingsnamn pÄ olika symtom som beror pÄ att hjÀrnans funktion Àr skadad. Sjukdomen kan ge minnessvÄrigheter, sprÄkliga svÄrigheter samt pÄverkan pÄ beteendet. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur vÄrdpersonalen kan identifiera smÀrta hos personer med demenssjukdom som har svÄrt att uttrycka sig genom ord.

Denna designpedagogiska undersökning baseras pÄ ett empiriskt material som med en etnografisk inspirerad metod med participatory design som grund för deltagandet, undersöker rÀtten till individens visuella uttryck i det offentliga rummet, sett ur ett maktperspektiv inom det socialkonstruktionistiska fÀltet. Syftet Àr att skapa en mötesplats som kan möjliggöra för boende i Orminge att ta plats med visuella avtryck i ett kollektivt skapande. I Orminge, som Àr en förort till Stockholm, har undersökningen Àgt rum i form av en workshop, en aktion och en utstÀllning. Under tre veckor i oktober 2010 kunde biblioteksbesökare till Orminge Bibliotek delta i en öppen workshop. Deltagarna, de boende i Orminge och tillika besökare till Orminge Bibliotek, "mÄlade med trÄd" pÄ duk och bestÀmde sedan platser dÀr den broderade duken skulle placeras ut i det offentliga rummet.

This degree project deals with the concept of creativity and the creative output based on howSwedish upper-secondary design teachers within the Technical Engineering Programexperience this from a student's perspective. The project discusses how the concept creativityis interpreted and how the creative output is regarded by educationalists and professionaldesigners and how this then can be related to literature on the subject and in the steeringdocuments. The purpose of this degree project is to visualize the interviewees' viewpoint oncreativity and the significance of experience, skills, and environment for the creative outputand within the field of design. This in order to, in the pedagogic and didactic situation, enablethe improvement of teaching so that creativity and its output come to show. Moreover, theproject aims to create a ground for discussion of the view of the importance of these skills inthe pedagogic/didactic situation.In order to reach this aim, I have read literature on creativity from several perspectives andcarried out eight qualitative structured interviews: both with three educationalists withoutexperience within the design profession, and with two educationalists who are or have beenactive within the design profession, as well as with three professional designers.

Syfte: Mitt syfte med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur framtiden för detaljhandeln ser ut i Hofors. Metod: Genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod samlade jag det empiriska material som behövde för att fÄ en bild av lÀget i Hofors. Den kvalitativa metoden tog sitt uttryck i intervjuer med en stor del av dem som bedriver affÀrsverksamhet i Hofors kommun. Den kvantitativa metoden i sin tur bestod av en enkÀtundersökning bland dem som bor och arbetar i Hofors. Teori: Genom att lÀsa böcker och forskningsrapporter rörande handel och konsumentbeteende, sÄ har jag kunnat föra fram viktiga teorier till vilka jag har kopplat min empiri.Slutsats: De som bor och arbetar i Hofors uppger att de ofta handlar sina dagligvaror i Hofors, men mÄnga vÀljer ocksÄ att handla pÄ andra orter ibland.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur mÄltidsmiljön pÄ sÀrskilt boende inverkar pÄ de Àldres födointag och att beskriva de i studien ingÄende artiklarnas kvalité. Metod: En deskriptiv litteraturstudie genomfördes. Kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. Tolv artiklar inkluderades i studien efter kvalitetsgranskning. Huvudresultat: Det finns mÄnga faktorer som kan pÄverka Àtandet hos Àldre mÀnniskor.

Bakgrund I den nutida forskningen Àr det essentiellt att företag tar hÀnsyn till medarbetarnas motivation sÄ att de gynnas av det arbetssÀtt som tillÀmpas. En arbetsmetod som blivit allt vanligare Àr konceptet Lean som ursprungligen kommer frÄn den japanska bilindustrin. Lean har idag utvecklats till ett allmÀngiltigt koncept som tillÀmpas i flertalet branscher vÀrlden över. Trots att konceptet innebÀr flertalet positiva aspekter har det fÄtt utstÄ stark kritik nÀr det kommer till de mÀnskliga aspekterna och forskare har stÀllt sig frÄgan om Lean Àr "Mean". Kritiken hÀrleds frÀmst till medarbetares arbetsmiljö i form av stress och brist pÄ variation, sjÀlvbestÀmmande, hÀlsa och vÀlmÄende.

Sverige har de senaste decennierna utvecklats till ett utprÀglat tjÀnstesamhÀlle dÀr majoriteten av alla nystartade företag tillhör tjÀnstesektorn. Detta fÄr konsekvenser i form av hÄrdare konkurrens och högre krav pÄ sÄvÀl befintliga som nya aktörer. Ett sÀtt att stÄ emot konkurrensen, differentiera sig och erhÄlla marknadsandelar Àr att skapa innovationer.Trots att utvecklingen mot tjÀnstesamhÀllen Àr global och tycks vara hÀr för att stanna rÄder det brist pÄ empiriska studier för hur tjÀnsteföretag kan arbeta med att stimulera innovationer. Forskning pÄ omrÄdet har tagit olika riktning och till viss del bidragit med motsÀgelsefulla resultat. Innovationsforskningen har traditionellt sett varit fokuserad mot produktion och tillverkning, och Àr till stor del inte överförbar pÄ tjÀnsteföretag.Avsikten med denna studie Àr att ge en ökad förstÄelse för hur tjÀnsteföretag kan stimulera innovationer.

Titel: MÄngfald pÄ företag - nödvÀndigt ont eller en förutsÀttning för lönsamhet. Författare: Poopak, Afshari, Nina, Kohi och Farnoosh, Valliallahi Handledare: Lars Nordgren och Johan Hultman Problemformulering: Vi har identifierat ett existerande forsknings- och kunskapsgap gÀllande sambandet mellan mÄngfald i personalsammansÀttningen pÄ företag och ekonomisk lönsamhet. Idag antar och pÄstÄr man inom den akademiska vÀrlden att sambandet Àr positivt, men man har inte belyst eller undersökt det ekonomiska utfallet tillrÀckligt mycket. SÄledes saknas tillrÀckligt empiriskt stöd som kan rÀttfÀrdiga antagelserna. Vi har dÀrför i denna studie haft som ambition att försöka bidra till att med hjÀlp av litteratur- och empiristudier fylla detta gap. Denna kunskap Àr sÀrskilt viktigt och intressant för vinstdrivande företag, dÄ dessa alltmer befinner sig i en mer och mer globaliserad och multikulturell omvÀrldsmiljö som de Àr beroende av. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur mÄngfald i företagets humankapital pÄverkar företag utifrÄn ett ekonomiskt perspektiv.

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemÀssigt hÀnt de elever som slutat pÄ elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet pÄ Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier pÄ elprogrammet haft..

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

Denna uppsats syftar till att undersöka huruvida det Àr möjligt att göra mindre förÀndringar pÄ en bostadsgÄrd som dels leder till att fastighetsförvaltaren kan tillgodose vad de boende efterfrÄgar i utemiljön, dels till att kostnaderna för skötsel kan minskas. De boende pÄ flerbostadsgÄrdar efterfrÄgar ofta en vackrare, mer levande och mer vÀlskött utemiljö samtidigt som de flesta inte Àr beredda att betala nÀmnvÀrt högre hyror för att fÄ detta. Bostadsbolagens förvaltare vill Ä sin sida mÄnga gÄnger undvika vad man uppfattar som fördyrande förÀndringar och nyanlÀggningar. Generellt vill man Àven hÄlla skötselnivÄn sÄ lÄg som möjligt. De önskemÄl som studien grundats pÄ framkom ur den intervju som hölls med en fastighetsförvaltare i startskedet av uppsatsen. Vid kostnadsberÀkningarna avseende de olika önskemÄlen framkom det att minskade skötselkostnader kan uppnÄs genom att Àndra skötsel pÄ en befintlig yta eller genom Àndrad utformning.