Bakgrund: Stress Àr en naturlig del av livet, men nÀr stressen Àr lÄngvarig blir den patologisk. För att inte utveckla utmattningssyndrom och andra sjukdomar Àr det viktigt att ta stressen pÄ allvar och försöka ÄtgÀrda den. Studier visade att sjuksköterskor som arbetade pÄ sjukhus kÀnde sig stressade och uppvisade tecken pÄ utbrÀndhet, samt att sjuksköterskor pÄ stora sjukhus upplevde mer stress Àn sjuksköterskor pÄ mindre sjukhus och inom andra vÄrdformer. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera stressfaktorer hos sjuksköterskor som arbetar pÄ sjukhus. Metod: Resultatet i denna litteraturstudie sammanstÀlldes utifrÄn Goodmans sju steg genom granskning av artiklar som byggde pÄ genomförda kvantitativa empiriska studier. Resultat: Följande teman av stressfaktorer identifierades: DÄliga arbets-förhÄllanden, problem mellan personalen, individuella och sociala faktorer, kunskapsnivÄ och arbetsuppgifter, samt emotionella och etiskt svÄra situationer.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och skildra de argument som finns för, respektive mot, att muslimska friskolor skulle integrera respektive segregera eleverna frÄn samhÀllet, samt undersöka vilka övriga argument som finns för, respektive mot, muslimska friskolor. För att uppnÄ detta syfte har jag anvÀnt mig av en jÀmförande litteraturstudie dÀr jag har studerat forskare och andra sakkunnigas argumentering kring dessa frÄgor. VÀldigt fÄ empiriska studier har gjorts pÄ omrÄdet, varav ingen specifikt har berört de frÄgestÀllningar jag ville fÄ svar pÄ.  I min argumentöversikt sammanstÀllde jag de olika argumenten och upptÀckte att mÄnga argument fanns bÄde pÄ ?för? och ?mot? sidan. Exempelvis pÄstods att den trygghet som eleverna utvecklade genom att umgÄs med andra elever med liknande religiös och kulturell bakgrund bÄde kunna leda till att de hade lÀttare att integreras i samhÀllet men Àven till att de blev mer isolerade.

The aim of this study was to understand how social workers deal with honour-related violence, with special focus on the processing from sheltered housing. Our qualitative interviews with social workers that work with this kind of problems show that there are both obstacles and opportunities in the processing from sheltered housing. On the negative side are the loneliness, the shame and the guilt that the girls may experience when they need to leave their families. The social services can both be an obstacles and an opportunity. When the girls need to create a new life in a new city they have a lot of opportunities and in the same time it is hard to get to know new friends when you donÂŽt know the city or have much money.

SyfteAvsikten med vÄr studie Àr att undersöka huruvida den individ som drivs av ettgrundlÀggande behov av att framstÄ som unik, kan skapa ett individuellt uttryckgenom modifiering av en massproducerad heminredningsartikel, samt hur ensÄdan modifiering av varan pÄverkar dess modelivslÀngd. Teoretiska perspektivGenom en beskrivning av den individualistiska mÀnniskan skapas en bild av vadsom karaktÀriserar den unika individen. DÀrefter avhandlas teorier kring symboliskkonsumtion och referensgrupper för att ge en förstÄelse för mÀnniskanskonsumtionsbeteende. Vidare redogörs för hur individen gÄr till vÀga i sin konsumtiondÄ hennes frÀmsta motivation Àr att framstÄ som unik. Metod & empiriMed ett övergripande interpretivistiskt angrepp och en abduktiv ansats som grundför undersökningen, har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuermed individer som i sin konsumtion drivs av en motivation av att framstÄsom unika.

MÄnga företag vill marknadsföra sina produkter och tjÀnster via Internet. För en nÀtbutik rÀcker det inte med att finnas pÄ webben, utan det krÀvs ocksÄ att nÀtbutiken Àr anvÀndarvÀnlig och attraktiv. För att underlÀtta produktionen av en sÄdan har över tid vedertagna metoder och principer utvecklats. VÄra egna erfarenheter tyder dock pÄ att mÄnga nÀtbutiker inte alls Àr uppbyggda efter dessa. DÀrför valde vi att undersöka om de teoretiska designprinciper som finns idag verkligen anvÀnds av webbyrÄer och varför.

Göteborg vill bli "Den Goda Staden". "... en levande stadsmiljö dÀr arbete, boende, service, kultur, rekreation och idrott blandas pÄ ett fruktbart sÀtt. Det Àr en stad som Àr rik och levande för alla mÀnniskor"..

Arbetet ifrÄgasÀtter hur torg ser ut och anvÀnds idag. Detvisar pÄ och diskuterar hur torg skulle kunna se ut ochanvÀndas i framtiden. Torget representerar ett exempel pÄen plats och ett rum i staden, vilket ocksÄ fungerar somavgrÀnsning för arbetet. För att nÄ fram till mÄlet av arbetet genomfördes en litteraturstudie, samtal med bland annat gestaltare av och i det off entliga rummet, samt analyser av exempelplatser. Litteraturstudien fokuserade pÄ ?torget i staden?och ?mÀnniskan i stadsrummet?.

Den hÀr undersökningen behandlar frÄgorna:Hur kan erfarenheter och lÀrande formuleras genom hÀndernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som sprÄkligt verktyg i en lÀrandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med hÀnderna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lÀrande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var Àven att utforska hur det gÄr att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrÄn sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tÀnkande och som utvecklats av bland andra Roger SÀljö.

Problemformulering: Hur kan arbetsmiljön i dess fysiska och sociala form stödja och stimulera kunskapsarbetaren till kreativt tÀnkande, samt till att skapa och sprida ny kunskap i ett vÀrdeskapande syfte? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida arbetsmiljön i en fysisk och social bemÀrkelse kan leda till att humankapitalet utvecklas och undgÄr att eroderas. PÄ sÄ sÀtt ser vi hur arbetsmiljön, som en del av det strukturella kapitalet, bidrar till att humankapitalet kan befrÀmjas till en vÀrdeskapande process. Metod: Inom ramarna för det abduktiva angreppssÀttet och den kvalitativa undersökningsmetoden bygger vi upp den empiriska undersökningen utifrÄn tvÄ fallstudier av verksamheterna VÀxthuset och Designcentrum. Slutsatser: VÄr slutsats betrÀffande den fysiska miljön Àr att rekvisit som ljus och ljussÀttning, ljud samt luft och temperatur har en direkt pÄverkan pÄ vÀlbefinnandet och kreativt tÀnkande, medan naturinslag och fÀrg pÄverkar indirekt och Àr mer beroende av individuella förutsÀttningar.

Eftersom barn och unga i vissa fall behöver komma ifrÄn sitt ursprungliga hem finns hem för vÄrd eller boende(HVB-hem) pÄ flera platser i landet. Verksamheten som bedrivs dÀr syftar till att tillhandahÄlla boende och bistÄ ungdomarna i deras personliga utveckling, vilket utförs genom personal som hjÀlper ungdomarna med praktiska moment i vardagslivet, men som ocksÄ utgör vuxna förebilder. Denna studie har utförts i syfte att synliggöra ochstudera hur anstÀllda pÄ HVB-hem upplever sin yrkesroll, och sig sjÀlva i den yrkesrollen. Syftet motiveras i den betydande roll personalen fÄr för ungdomarnas personliga utveckling, vilket grundas i teorier om resocialisation. Genom intervjuer har personal pÄ tvÄ HVB-hem delat med sig av sin livsvÀrld, och genom deras utsagor och med hjÀlp av teorier om bland annat socialisation och arbetstrivsel formas en förstÄelse för hur personalen upplever syftet med sin arbetsroll, och hur de upplever sig sjÀlva i den arbetsrollen.

Att öka tillgÀngligheten och fÄ mÀnniskor att anvÀnda stadens parker och grönomrÄden som en naturlig del i vardagen Àr ocksÄ ett sÀtt att förbÀttra folkhÀlsan. Forskning som folkhÀlsoinstitutet gjort visar att mÀnniskor vistas mer regelbundet i grönomrÄden om avstÄndet inte överstiger 300 m.En kvantitativ fÀltstudie med strukturerade enkÀtfrÄgor genomfördes med 98 stycken deltagare runt omkring stortorget i centrala GÀvle.Studiens syfte var att undersöka vilken inverkan nÀrheten till grönomrÄden frÄn boendemiljön har pÄ mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa samt att jÀmföra skillnader mellan olika Äldersgrupper, kön och typ av boende. I studien undersöktes Àven anvÀndandet av den egna trÀdgÄrden / innergÄrden samt anvÀndande, avstÄnd och typ av grönomrÄdet samt vilken inverkan störande ljud och tysta miljöer har för mÀnniskors upplevda hÀlsa.Resultaten visade att det finns en signifikant skillnad mellan kön och typ av boende men framför allt inom olika Äldersgrupper nÀr det gÀller mÀnniskors sjÀlvupplevda hÀlsa och att dessa effekter framför allt var kopplade till grönomrÄdet. Resultaten styrker Àven tidigare forskning om att avstÄndet till grönomrÄdet har stor betydelse för hÀlsa och vÀlbefinnande.

Bakgrund: NÀr beslutet att flytta in pÄ ett sÀrskilt boende fattats förÀndras livssituationen för bÄde den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in pÄ ett sÀrskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som anvÀndes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

Idag befinner sig de flesta företag i en situation med ökad internationalisering som har gett industrin drivkrafter till att stÀndigt strÀva efter att bli bÀttre. Företag och organisationer mÄste alltsÄ försöka hitta nya sÀtt att anvÀnda sina tillgÄngar mer effektivt. För att hitta dessa sÀtt krÀvs att företag anvÀnder sig av medarbetarnas kreativitet. Den överlÀgset största delen av de anstÀllda Àr de utan ledarbefattning, vilkas kreativa förmÄga sÀllan tas vara pÄ. Det Àr en stor outnyttjad resurs hos mÄnga företag.

Our population are ageing. As this happens more people will be in need of long term care facilities. We now know that some elderly people with certain background factors are more likely to be injured or sick. One of the four biggest background factors is fall propensity. Most of the reported falls come from long term care facilities, approximately 60 % of the care takers in long term care facilities fall one time or more each year.