Bakgrund: I och med kunskapssamhÀllets framvÀxt har efterfrÄgan och vikten av kunskapsarbetare ökat, sÀrskilt i kunskapsföretag. Det Àr dÀrför viktigt för företag att kunna attrahera, behÄlla och styra dessa kunskapsarbetare för att vara konkurrenskraftiga. Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera och förstÄ vad det Àr som gör att kunskapsarbetare vÀljer att stanna, utvecklas och delta i ett företags utveckling och hur ledare i företag arbetar med och resonerar kring dessa frÄgor. Genomförande: Förutom att vi utvecklade teoriavsnitt bestÄende av teorier om företagstyrning och personalomsÀttning, har vi genomfört intevjuer med revisorer pÄ tvÄ revisionsföretag i Linköping. Resultat: Vi fann att kunskapsarbetare trivs och vÀljer att stanna om de upplever att de har sjÀlvstÀndighet, variation i arbetet, möjligheter till utveckling samt att de fÄr arbeta med trevliga och kompetenta kollegor.

Bakgrund Personer med en psykisk funktionsneds?ttning och som bor p? boende med s?rskild service har l?gre energi, motivation och sj?lvf?rtroende ?n personer utan en psykisk funktionsneds?ttning. De har en l?gre delaktighet i sociala, fysiska och meningsfulla aktiviteter ?n ?vrig befolkning. St?dassistenter st?ttar personer med en psykisk funktionsneds?ttning i vardagliga aktiviteter som st?dning, handla mat, f?lja med p? l?karbes?k eller n?gon fritidsaktivitet.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

UnderhÄllningsbranschen Àr en bransch som alltid arbetat i projektform. Trots det finns det inte tillrÀckligt med empiriska studier pÄ projektledning inom underhÄllningsbranschen, speciellt inte i Sverige. MÄnga författare menar att de teorier som finns kring projektledning Àr för ensidiga och inte kan tillÀmpas pÄ alla former av projekt. För att öka kunskapen inom projektledning behövs dÀrför fler empiriska studier inom olika typer av branscher. Projekt i underhÄllningsbranschen Àr intressanta, mycket pÄ grund av att de till skillnad frÄn andra branscher oftast lyckas hÄlla tiden.

UtifrÄn en brief frÄn FamiljebostÀder AB i Stockholm fick vi förfrÄgan att arbeta med 21 stycken bostadshus i Farsta och Farsta Strand dÀr uppgiften var att inreda dess entréer och korridorer. MÄlet var att skapa en hÄllbar identitet för de olika fastigheterna samt en förbÀttrad bostadsmiljö för de boende.Resultatet blev en miljö som upplevs vÀlkommnande och hemtrevlig för de boende samt de besökande. Det finns ett tydligt rörelsemönster och en lekfull inredning som kopplar samman husens historia med dagens estetik..

Bakgrund och problem: Dagens företag Àr överhÀngande beroende avinnovationer för sin lÄngsiktiga överlevnad. Innovationer i sin tur Àr avhÀngigaav kreativitet vilken karaktÀriseras av osÀkerhet, dÄ kreativitet frÀmjas av frittspelrum och egenbestÀmmande. Samtidigt finns ett trÀngande behov av kontrollöver verksamheterna. HÀr uppstÄr ett innovationens dilemma, dÀr en balansmellan kontroll och kreativitet efterstrÀvas. Forskningen Àr bÄde spridd ochsplittrad i problemen kring hur man kan hitta en balans mellan kontroll ochkreativitet vilket gör att praktiska rÄd för att lösa problemet Àr svÄra att finna.NÀr sÄdana vÀl uppkommer Àr det dessutom inte ovanligt att andra forskare gerhelt motsatta rÄd.Syftet med uppsatsen Àr primÀrt att utforska hur man i praktiken kan balanserakontroll och kreativitet i innovationssammanhang.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger pÄ en kommunal skola arbetar med estetiska inslag i sin undervisning och varför de gör detta. Vidare var syftet att fÄ reda pÄ vilka resurser som behövs för ett vidgat anvÀndande av estetiska inslag i undervisningen. Genom kvalitativ forskning har jag intervjuat fyra pedagoger om deras anvÀndning av estetiska inslag. Resultatet visade hur de intervjuade anvÀnder sig av estetiska inslag i sin undervisning. Det visade ocksÄ vilka motiv de har för att anvÀnda sig av dessa inslag.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Antalet Àldre i vÀrlden ökar och den Àldre befolkningen blir allt friskare. Trots detta Àr det sÀllsynt att Àldre klarar sig sjÀlva till livets slut. DÄ det inte Àr möjligt att tillgodose de Àldres behov i hemmet har samhÀllet ansvar att erbjuda plats pÄ sÀrskilt boende. Beroende av andra innebÀr inte att de Àldres livskvalitet behöver reduceras och det har pÄvisats att ökad Älder och lÄg livskvalitet inte Àr sammankopplade med varandra. Syftet med studien var att beskriva vad livskvalitet Àr för Àldre pÄ sÀrskilt boende.

Bakgrund Tidigare studier visar att vÄrdtagare inom Àldreomsorgen utsÀtts för brister och missförhÄllanden av olika former. Den vanligaste formen av missförhÄllanden Àr försummelse av vÄrdtagaren. En av Socialstyrelsens uppgifter Àr att vÀrna att god och jÀmlik vÄrd bedrivs. God vÄrd bedrivs genom att respektera och bevara vÄrdtagarens integritet.Syfte Syftet var att studera huruvida vÄrdpersonal uppmÀrksammat brister och missförhÄllanden pÄ sÀrskilt boende för Àldre samt vilka typer av brister de i sÄ fall uppmÀrksammat. Syftet var Àven att under­söka orsaker till eventuella brister och missförhÄllanden och personalens kunskap om Lex Sarah.Metod Studiespecifik enkÀtstudie med kvantitativ ansats.Resultat Av respondenterna hade 69 av 80 stycken uppmÀrksammat nÄgon form av brist och missförhÄllande under de senaste sex mÄnaderna.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna. Slutsatsen pekar pÄ att det projektet initialt sett haft en bristande förankring hos de boende men att detta uppmÀrksammats bl.a.

Inledning: NÀr en Àldre mÀnniska har ett stort omvÄrdnadsbehov finns möjligheten att flytta till ett sÀrskilt boende. DÄ Àldres vardag ser olika ut Àr det av yttersta vikt att omvÄrdnadspersonalen kan ge stöd och hjÀlp sÄ att den Àldre skall kunna anpassa sig till den nya situationen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att belysa hur anhöriga upplever att deras nÀrstÄende i sÀrskilt boende fÄr en god omvÄrdnad. Metod: En kvalitativ ansats med empiriskt inslag anvÀndes dÀr anhörigas upplevelser av omvÄrdnad, delaktighet och bemötande insamlades med hjÀlp av intervjuer. Resultat: Tre olika kategorier OmvÄrdnad, Delaktighet och Bemötande med nio underkategorier.

Kreativitet har blivit en allt vanligare aspekt i stadsutveckling. MÄnga stÀder och stadsdelar profilerar och marknadsför sig som kreativa. I det hÀr examensarbetet har jag studerat vilken roll kreativitet har i stadsutveckling och undersökt vad det Àr som gör en plats kreativ. Slutligen tittade jag nÀrmare pÄ ett avvecklat industriomrÄde i Stockholm och undersökte om det var möjligt att genom design frÀmja kreativitet i utomhusmiljön. Kreativa platser har visat sig vara ekonomiskt framgÄngsrika, vilket kan vara anledningen till den snabba ökningen av kreativa profileringar i stÀder. Det var framför allt i och med den amerikanske forskaren Richard Floridas bok The rise of the creative class (2002) som debatten kom igÄng ordentligt.

AbstraktTitel: Att styra i kreativa företag - för att stimulera kreativitet och nÄ lönsamhetFörfattare: Josefin Ahrenius och Annika SelerudHandledare: Petter BoyeExaminator: Thomas KarlssonKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - Ekonomistyrning, examensarbete 15 hpFrÄgestÀllning: Hur kan ett kreativt företag styras mot lönsamhet och samtidigt bibehÄlla kreativitet hos medarbetarna?Syfte: Syftet Àr att beskriva hur kreativa företag kan utveckla en mer effektiv styrning och samtidigt behÄlla medarbetarnas kreativitet. Syftet Àr Àven att förstÄ varför företagsstyrningen kan behöva anpassas till de specifika förutsÀttningar som gÀller för kreativa företag. Vi har ocksÄ som syfte att ta fram och identifiera sÀrskilt viktiga saker att tÀnka pÄ vid styrning av företag som LEON och andra företag i en liknande situation.Metod: Denna studie utgÄr frÄn ett abduktivt angreppssÀtt. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnds för att fÄ en djupare förstÄelse kring problemet som studerats.