Kreativitet i pedagogernas värld är en C-uppsats skriven av Katarina Svensson och Jesper Greve. De är båda fritidspedagogstuderande vid Malmöhögskola och är intresserade av hur kreativiteten används i skolan. Uppsatsens syfte är att undersöka hur några yrkesverksamma pedagoger ser på kreativitet och vilken betydelse kreativiteten har för pedagogerna och lärandet. Undersökningen utgår från tio kvalitativa intervjuer. Genom litteratur och styrdokument jämförs svaren med de analyserade intervjuerna.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge en översikt av arbetsterapi inom palliativ vård. För att besvara studiens syfte genomfördes en litteraturöversikt över aktuell forskning inom området med såväl systematisk som osystematisk sökning av vetenskapliga artiklar. De tretton artiklar som motsvarade inklusionskriterierna valdes ut, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med stöd av ett teoretiskt raster. Analysen resulterade i ett övergripande tema: en sammanflätning av olika professionella resonemang möter klienters behov, och fem underteman: interaktivt-, narrativt-, vetenskapligt-, pragmatiskt- och etiskt resonemang. Resultatet visade att arbetsterapi inom palliativ vård är komplext och skiljer sig från traditionell arbetsterapi.

Att som operatör ha möjlighet att se i ett elektromagnetiskt spektrum som det blotta ögat inte kan upptäcka bidrar till en rad fördelar. Den militära nyttan av IR-sensorer har drivit utvecklingen inom många av dess användningsområden som till exempel målsökare och mörkerkapacitet i totalt mörker. Det finns en svårighet kopplat till IR-sensorer och det är att det måste ske en avvägning mellan dess synfält och dess räckvidd. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad det är som tvingar tillverkarna av dessa sensorer till att välja mellan dessa två parametrar. Detta för att sedan kunna ha en diskussion om eventuella lösningar och deras bidrag till de två grundläggande förmågorna verkan och underrättelse/information.

Abstract Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan.

Länge har utvecklare kämpat för att genom kreativa implementationer av gryende teknologi, särskilja och sprida sina applikationer och tjänster i konkurrensen av ett ständigt växande utbud. En av de senaste trenderna för att framkalla ett ökat engagemang och förbättrade prestationer bland användarna är gamification. Detta innebär processen att införa spelliknande moment i applikationer för att öka deras interaktionförmåga och på så sätt möjliggöra för motivation att uppstå inom användaren. Lyckade exempel på gamifierade applikationer har snabbt sprungit om sina konkurrenter både vad gäller användarlojalitet och popularitet vilket får många att fundera på nya användningsområden för tekniken. I detta arbete vill vi besvara frågor kring hur gamification kan användas för att öka engagemang, kunskap och prestation hos användarna i ett av dessa nya områden, försäljning.

Syftet med detta arbete var att utreda felkällor som förekommer vid användning av olika tekniker/modaliteter vid bäckenmätning. Då det finns risker med röntgenstrålning önskar man reducera stråldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill använda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jämförs är i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstärkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man använder sig av idag är direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mätsticka i bildfältet.

Genom århundradena har teknikerna och mätinstrumenten för geodetisk mätning utvecklats mycket, från att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagsläget finns flera datorbaserade tekniker tillgängliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgängliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mätning i fält. En kravspecifikation har upprättats baserat på önskemålen från en kommunal kart- och mätavdelning, där ett av de viktigaste önskemålen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fält. Möjliga leverantörer har sökts och utvärderats, och därefter har fältdatorer och programvaror lånats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltäckande lösningar är litet, men det finns fungerande system som täcker in de behov som var utgångspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mätning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns också en stor potential i användningen och utvecklingen av tekniken..

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

Människans samspel med teknik har blivit allt mer vanligt förekommande. Detta medför en allt större vikt på användbarhet, något som lämpligen uppnås med hjälp av användarcentrerade designansatser. Forskningsfältet människa-datorinteraktion (MDI) är idag högst aktuellt och snabbt växande, men det har trots detta uppvisats ett gap mellan teori och praktik där de tekniker som vetenskapen presenterar ej tillämpas. En fallstudie med aktionsforskningsperspektiv utfördes för att få en förståelse för vilka aktiviteter från de användarcentrerade designansatserna som tillämpas, vilka som ej tillämpas, samt varför. Studien genomfördes på ett företag som arbetar med högteknologisk utveckling med hjälp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju.

Intranät är idag verklighet för många organisationer. Dessa system växte fram någon gång under 90-talet och finns idag i nästan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror på att intranät är mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrån organisationens ledning. Samtidigt växer Webb 2.0 sig starkt på Internet.

Detta är en kvalitativ studie som har sin utgångspunkt i problematiken med galleriornas framväxt, vilket leder till att mycket människor vistats på liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder på att denna konstruktion är ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprätthålls i gallerior förhåller sig studien till en teoretisk referensram bestående av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhålla sig till genererades det empiriska materialet bestående av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning främst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

En förutsättning för skoglig planering på alla nivåer är att man har en god uppfattning om tillståndet i den stående skogen. K valiten på de beslut som fattas kommer därför att vara direkt beroende av mängden och kvaliten på den information som samlats in. Sensorer som radar, lidar och olika typer av digitala kameror används idag med framgång för fjärranalys där skogen avbildas från ovan. Föreliggande arbete syftar till att belysa de tekniska förutsättningarna för att utnyttja modem sensorteknik även för markbaserade mätningar. Detta skulle i så fall öppna möjligheter att automatisera fångsten av skogliga data som därmed skulle bli kostnadseffektivare samtidigt som nya typer av data skulle bli tillgängliga.

Sverige är för tillfället operativa med Helikopter 16 - Black Hawk i Afghanistan. Uppgiften som löses i Afghanistan är främre och taktisk sjuktransport (MEDEVAC).Detta arbete handlar om hur befintliga VMS-system i helikoptrar kan kompletteras i syfte att möta ett föreliggande prickskyttehot vid lösande av främre MEDEVAC i ett insatsområde som miljömässigt liknar Afghanistan. I arbetet analyseras möjliga tekniker utifrån aspekter från ett konstruerat scenario där helikopterbesättningarnas uppgift, insatsmiljö samt hotbild beskrivs.Resultatet visar på att MEDEVAC-helikoptrar kan utrustas med sensor-gimbaler där olika sensorer kan kombineras, vilket möjliggör spaning i 360°. Detta bidrar till den militära nyttan då helikopterpersonalens lösande av uppgift effektiviseras, chansen till överlevnad ökar samtidigt som personal och patienter kan känna sig tryggare..

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten på system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgängliga vilka specifikt är framtagna för utvecklingsmiljön, men användningen av dessa verkar vara låg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utsträckning som metoder för webbaserade informationssystem används och varför de inte används i högre grad. För att svara på denna frågeställning har en enkätundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.